Pluggkoden: Strategier för läsning. Fria e-resurser. Frågebatteri. Mallar och instruktioner. Mallar och instruktioner. Intro lässtrategier. Projekt läsning har döpts om till arbetsområde Lässtrategier.
Då har jag äntligen kommit en bit på väg i mitt arbete om läsning och lässtrategier.
För att göra det tydligt för eleverna har jag valt att från och med nu kalla arbetet för arbetsområde Lässtrategier. Successivt kommer det att läggas upp material på min elev-blogg Fröken JE:s blogg och då kopplat till klasserna Sv1BA1a och SvBA1b. Livets meningar. För två veckor sedan sprang drygt sextusen personer Midnattsloppet i Malmö.
Alla var ivriga och entusiastiska. De flesta avverkade milen på imponerande tider. Jag var själv där – i mina nya Nike-skor. I söndags följde jag med min fru till Friskis & Svettis. Fullt av folk. Livets meningar. Läs- och språksatsningen. Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2.
Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten.
Spraketifokus.blogg.se - Ett genrepedagogiskt arbetssätt. Nytt läsår, nya små steg… Med små steg i ständig utveckling, så försöker jag tänka kring min egen utveckling som lärare.
Förra läsåret bestämde jag mig för att börja med exit tickets och no hands up. Under året smög sig också metoder som EPA/Think pair share in i min undervisning. Tack vare min kollega som hade svenska i mina klasser började jag också arbeta mer språkutvecklande genom att tillämpa cirkelmodellen och läsförståelsestrategier (läsfixarna) i min NO-undervisning. Vi arbetade ämnesövergripande med NO och svenska och såg att elevernas läsförståelse, tänkande och skrivande utvecklades fantastiskt. Alla dessa namn på metoder, en del kanske tycker att det är onödigt…särskilt med de engelska namn som smyger sig in. Varför läsa? Att det finns så himla många bra böcker!
Och det som inte finns på skolbiblioteket hittar man säkert på någon av stadsbibliotekets filialer. Du vet väl att där kan man alltid be att få beställa en bok om den inte finns inne? Ibland är det roligt att bara strosa runt på biblioteket och kolla, låta sig överraskas av vad man hittar i hyllorna eller fråga en bibliotekarie eller någon annan till råds. Men det kan också vara bra att planera innan vad man vill läsa. Att göra den enskilda läsningen gemensam. De flesta svensklärare är nog medvetna om de problem som är förknippade med så kallad tyst läsning, eller enskild läsning: Det är svårt att skapa gemensamma diskussioner kring innehållet i det lästa, det är svårt att få eleverna att gå på djupet i sina reflektioner kring det lästa, det är inte alltid lätt att veta om eleverna över huvud taget läst eller om de bara bläddrat och tänkt på annat, och det är nästan omöjligt att göra bra, systematiska bedömningar eller följa elevernas läsutveckling på det här sättet.
Bedömningsbiten kan vi lägga åt sidan ett tag, men övriga svårigheter har jag åtminstone delvis kommit runt tack vare en modell som jag provat mig fram till. Då och då hör och läser jag om lärare och debattörer som gillar att ställa högläsning och tyst läsning mot varandra. Som om det ena skulle utesluta det andra. Självfallet behövs båda. Argumenten för att ge eleverna lektionstid till att läsa tyst och enskilt är dock starka: Det finns förstås sätt att efterbehandla läsningen. ... Språkdagarna+Josefin+Nilsson. Språkdagarna Josefin Nilsson.pdf. Josefin%20nilsson%20uppsats%20L%C3%A4sstrategier%20vt2011. Lararmalin. Flerspråkighet i fokus: Språkutvecklande arbete. Lässtrategier - Två pedagoger - ett klassrum. Här i Malmö har vi ett allt större elevunderlag där allt fler elever läser svenska som andraspråk.
För att ge eleverna tillräckligt med stöd har vår skola valt att integrera svenska som andraspråk i den ordinarie undervisningen. Basen i vårt arbete är lässtrategier eftersom en ökad läsförståelse även gynnar kunskapsutvecklingen i andra ämnen. Genom att systematiskt jobba med lässtrategier jobbar vi mot en god läsförståelse. Vårt arbete utgår från RT (Reciprocal Teaching) och grunden ligger på förförståelse, frågor, svar, kopplingar och sammanfattning. Grundskolan har kommit långt i sitt arbete med lässtrategier och vi tycker att det är viktigt att vi följer samma linje. Symboler för olika strategier Förförståelse Frågor Svar Koppling. Goda, självständiga läsare.
Respektive svaga, osjälvständiga läsare!?
Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare.
Läser vi mer så flyter läsningen lättare, bättre och med mindre ansträngning. Vad kännetecknar då dessa två grupper? Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd.