Det är med öl och whisky som med kärlek, ibland häpnar man över vad andra väljer!! bah!
Att våga välja bort det digitala | Gränslöst digitalt lärande. I mitt klassrum, och på vår skola, har vi bestämda platser i klassrummet och läraren bestämmer. Att läraren bestämmer placeringen i klassrummet kommer ur ett förhållningssätt där vi ser till alla elevers behov. Att komma in i klassrummet och börja med att leta efter en plats att sitta på är inte en optimal start på ett nytt lärandetillfälle.
Hos många elever skapar sådana tillfällen oro. En oro som vi kan undvika med ett tydligt förhållningssätt hos pedagogerna på skolan. Nytt arbetsområde innebär nya grupper och därmed nya platser. När man haft eleverna i flera år så har man som lärare redan testat en mängd olika gruppkons tellationer. Även om jag ville låta slumpen avgöra, så vill jag inte lotta in dem i grupper på något ”traditionellt” sätt eller genom att använda någon grupperingsapp. Det är inte alltid som det passar bäst att använda digitala verktyg, utan ibland måste våga välja bort det.
Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande | Förstelärare i Svedala. Jag har under vintern med stor behållning läst boken “Lärandematriser” av Johan Alm. Boken är en handfast och konkret handledning i att skapa just “lärandematriser”.
Matris som matris kanske du tänker, men författaren har ett genomtänkt koncept som prövats, omprövats och förfinats under många års användande. I boken skriver han på ett smittsamt entusiasmerande sätt om sitt verktyg. Till utseendet liknar den en vanlig bedömningsmatris som är uppdelad i tre nivåer (som t ex de tre nivåerna i kunskapskraven). Innehållet har dock ett helt annat sikte. En lärandematris är skapad främst för att stödja elevernas lärande och är i första hand inte till för bedömning. Bedömningsmatriser är till för att läraren ska kunna bedöma eleverna i efterhand. Lärandematriser är till för att eleverna ska förstå vad de ska lära sig i förväg. Fördelarna med en lärandematris är flera.
Eftersom lärandematriserna är till för eleverna är det viktigt att lärandematrisens innehåll och progression blir lätt att förstå. Beskriva i berättelser. Självrättning – kamraträttning. Vi börjar komma till slutet för vår PP kring Hembygdens historia. Vi har tagit modersmålspedagoger till hjälp för att prata om hembygden från förr för så många elever som möjligt i klassen. Det här målet jobbade vi bl.a. för att nå idag från PP-väggen för Hultsfreds historia men vi jobbad också för att nå målet i stavning, ”skriva med inledning, problem, lösning och slut” och ”använda stor bokstav, punkt och frågetecken” från vår PP-vägg i svenska: Idag var det dags att skriva berättelser där handlingen skulle utspela sig för hundra år sedan ungefär. För att alla ska veta ungefär hur det såg ut i Sverige för 100 år sedan har vi tittat på små filmer om Emil, när Madicken gick i skolan och när barnen i Bullerbyn gick till affären.
Vi har målat vad vi kom ihåg från filmerna. EPA och muntlig interaktion. Jag hade skrivit dit några av de ord som vi pratat om i samband med filmerna som man kanske kan utmana sig att försöka ha med i sin berättelse sedan. Vi jobbar också mycket med stavning nu. Skriv- och läsundervisning går hand i hand – ThereseLinnér. Skrivundervisning och läsförståelse går hand i hand – det är många gånger en stor vinst att koppla ihop dem tycker jag.
Vi jobbade intensivt med gestaltande beskrivningar för att på så sätt utveckla de berättande texterna som alla var mitt uppe i att skriva. I frågorna till egenrespons/kamratrespons på texten fanns en fråga med om gestaltande beskrivningar och insikten slog till hos många att det saknades i de egna texterna trots att vi hade pratat om det när vi satte igång med skrivandet. Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling.
Lgr 11 s.229 Eleverna letade också i sina egna böcker och då konstaterade några att i faktaböckerna fanns det inga gestaltande beskrivningar. SvD Författarskolan. SOLisas tankar om pedagogik och lärande: Flippad läxa med praktiskt arbete blir instruktionsfilm.