background preloader

Tips

Facebook Twitter

Etik de 55 viktiga! Klassrumsorganisation – att skapa ett klassrum för lärande. Då jag skapar klassrum funderar jag över hur det är att vara elev i detta rum. Jag tänker så här: För vem är detta rum? Hur ska många kunna vara här samtidigt? Från hur många platser undervisar jag som lärare? Hur ser eleven från olika platser i rummet? Jag kan konstruera mängder av frågor kring klassrummet men detta är de mest basala frågorna i mitt klassrumsorganisatoriska tänk.

Här är de modeller jag följer i mitt klassrumsutvecklande. Skolmiljöerna i skolorna på Nya ZeelandFrån skolmiljöer i SydAfrika och AmerikaFrån teorierna och då främst de socialkonstruktivistiska – vilket betyder att människan är social och lär genom att vara tillsammans med andra människor.Vygotskijs teorier om samtal och dialogJohn Deweys syn på demokrati och lärandets handlingAtt jag omsätter läroplan och kursplanerna i rummet Jag tänker inte hemtrevligt. Jag har funnit att jag alltid organiserar utifrån ett slags cirkeltänk. Det tar tid att skapa ett klassrum för lärande. Detta är ett av mina klassrum. Studiedagen-del-2.pdf. Föräldrautbildning om Lgr 11.

Jag brukar använda föräldramöten till att visa föräldrarna det vi gör och hur vi gör det.

Föräldrautbildning om Lgr 11

Det kan vara hur vi räknar kort division, problemlösningsstrategier eller kunskapskrav. I år har det blivit ett annat upplägg eftersom jag har haft presentation för alla föräldrar, då vi på våra föräldramöten samlar alla föräldrar först innan vi går vidare till respektive klassrum. Vid de träffarna för f-2 och 3-6 har jag presenterat Lgr 11, kunskapskrav, förmågor och the big five på 15 minuter. Därefter har det varit ett fullt program av andra frågor. Jag fick önskemål från föräldrar om en fördjupningskurs vilket jag tyckte var en strålande idé! Föräldrarutbildning Välkomna till en kväll där alla föräldrar som önskar får möjlighet att få mer kunskap om dagens skola!

Vi började med att titta på de olika betygssystemen som har varit och vilka skillnader det är på dem. Föräldrarna fick även de tillhörande faktatexterna och jobbade sedan med uppgiften. Kvällen avslutades med en frågestund. Mikrolektioner ger effekt i Umeå. ”Kära Kitty...”

Mikrolektioner ger effekt i Umeå

Precis som vanligt så fick klass fem vid Västangårds skola utanför Umeå bara en enda ledtråd i går. Redan då brukar funderingarna börja. Vem är Kitty? Hello Kitty? Någon har kanske googlat, någon annan frågat en förälder. – Var det någon som kom på vad vi ska prata om idag? Några händer åker i luften. Det handlar förstås om Anne Frank, den judiska flickan som under andra världskrigets andra hälft skrev om sina upplevelser, gömd i ett lönnrum bakom en svängbar bokhylla i ett ockuperat Nederländerna. Har faktiskt aldrig varit med om att en årskurs 5 presterar så här bra.Micael Hermansson När Micael Hermansson berättar om judeförföljelserna i Europa, om kriget, om Anne Frank som samlade på filmstjärnor och älskade att skriva, som bara blev 15 år, då går tystnaden i klassrummet att ta på. Bara de skrapande pennorna hörs. I ungefär åtta, nio minuter berättar Micael Hermansson. Lärares professionella lärande och utveckling - Helen Timperley.

Tips och idéer för lärare. På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen.

Tips och idéer för lärare

Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Do-now. Plenary Activities. Roll-a-plenary-editable. Inkludering utan att specialanpassa för enskilda elevers särskilda behov: Minska mängden intryck, öka strukturen och minska stressen i klassrummet.Liten insats, stor skillnad. Diskussionen poppar upp hela tiden, om hur vi tidigt ska hitta eleverna i behov av särskilt stöd.

Inkludering utan att specialanpassa för enskilda elevers särskilda behov: Minska mängden intryck, öka strukturen och minska stressen i klassrummet.Liten insats, stor skillnad

Det är en fin tanke, men kanske en tankevurpa. Tidiga insatser. Jättebra. Men varför inte ta det ett steg till. Ska vi utgå från att särskilt stöd behövs till så många? Struktur, förutsägbarhet och ”less is more” är ett bra sätt att göra livet hanterbart för många barn och unga, inklusive de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, på köpet får alla som är lite omogna, okoncentrerade eller oroliga det mycket enklare och alla barn drar nytta av det. Ordning och reda - I klassrummet kan vi lägga undan det som inte måste vara framme. Tydlig, aktuell och relevant information - Lappar behövs inte bara på skåp och hyllor. Inte bara muntligt en gång - Det finns roliga små manicker man kan läsa in ett meddelande på, sen bara trycka på den, så läser den upp det t.ex dagens rastkompis, dagens mat, kom ihåg till i morgon.

Tydliga instruktioner - Varför ska den här uppgiften göras. Barkersthlm. Nandos-takeaway-homework1. Teaching toolkit.pdf.