background preloader

BFL i praktiken

Facebook Twitter

EPA – en struktur för kooperativt lärande. EPA står för enskilt, par och alla.

EPA – en struktur för kooperativt lärande

Det är en gammal metod som jag använder mig en hel del av i min undervisning. Eleverna tycker att den ger dem en chans att enskilt tänka efter, få hjälp eller nya infallsvinklar från en kamrat och att de då vågar och är mer delaktiga i gemensamma diskussioner. Den stärker deras självförtroende och förmedlar att allas röst i klassrummet har en betydelse. Metoden är japansk , men jag har inte fördjupat mig i dess teoretiska bakgrund. Film om “think-pair -share” EPA går att använda i alla ämnen och utvecklar språket, samt förmågor som att argumentera eller beskriva och förklara. Det finns flera fördelar med att använda EPA. An email about sports. Bedömningen börjar i planeringen så vad gör vi på lektionen? - Annika Sjödahl. Bedömningen startar i planeringen sägs det så vad behöver undervisningen fokusera på för att kunna vara bedömningsbar?

Bedömningen börjar i planeringen så vad gör vi på lektionen? - Annika Sjödahl

Det beror ju helt på vad man valt att fokusera på och innan jag börjar undervisningen måste jag veta vad, hur, och när bedömningen sker. Inför våren har jag valt att fokusera på skrivandet i den lilla grupp jag har i engelska i årskurs 6 där merparten har ett annat förstaspråk än svenska. Då jag tidigare bara har planerat för årskurs 7-9 är jag bara förtrogen med kunskapskraven för år 9. Inför denna skrivuppgift fick jag därför titta på vilka kunskapskrav som gäller för den tänka uppgiften. Ullis skolsida. 3-2-1. En matris med elevexempel. Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget.

En matris med elevexempel

Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen… Slutligen behöver jag hjälp med en sak. Jag har problem med att stoff står inskrivet i kunskapskraven. ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk, och ekologisk hållbarhet och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några konsekvenser.” Men vårt område handlar inte om något av detta stoff, utan om människokroppens uppbyggnad.

Elevexempel tydliggör kvalitet. Hur får man eleverna att förstå vad som är kvalitet i t ex ett arbete, ett svar på en fråga, en lösning, en viss texttyp eller en förmåga och hur får man dem att förstå progressionen i kunskapskraven…?

elevexempel tydliggör kvalitet

Hur får man dem att se vad som är nästa steg i deras egen utveckling och hur de kan utveckla en viss förmåga? Ett svar på de frågorna är att arbeta med elevexempel. Alltså med texter, bilder, inspelningar som är elevnära, konkreta och autentiska. Och att man när man arbetar med dessa elevexempel också använder sig av EPA-metoden för att aktivera alla elever och få dem delaktiga.

Frågebatteri. Mitt Flippade Klassrum. Feedback för lärandet. Två stjärnor och en glödlampa - en film om kamratbedömning. Carolin Heyer och Ingeborg Hull.pdf. Svenska som andraspråk och MiniBladet. Tre pass i veckan står det svenska som andraspråk på mitt schema.

Svenska som andraspråk och MiniBladet

Då gäller det som i alla ämnen att arbeta språkutvecklande. De spelar ingen roll om jag har ett pass i SO eller svenska. Jag måste alltid försöka hitta arbetsformer som ökar elevernas förmåga att läsa, förstå och producera texter. Men när vi kommer till ämnet svenska som andraspråk är det en alldeles speciell tankegång knuten till ämnet. Detta sätt att tänka är bra att ha i bakhuvudet i alla undervisningssituationer. Språket har extra stor betydelse för hur en andraspråkselev ska lyckas i skolans alla ämnen. Det är lätt att tro att det enda hindret andraspråkseleven möter är ordförrådet. De tre svårigheterna ovan skulle jag vilja påstå gäller för många elever i skolan. På ett teachmeet förra terminen fick jag ett riktigt bra tips. Minibladet är en toppentidning! En sida i tidningen som slagit extra väl ut är Veckans fråga. Så har vi hållit på och strax innan jul hände det!

Så här såg förresten den publicerade frågan ut. Formativ bedömning - mitt specialpedagogiska perspektiv. Att bedöma lärande: Feedback, feedup, feedforward. 28 formativa fraser. Vi kan hjälpa eleverna att förstå formativ bedömning genom att tänka på hur vi uttrycker oss. Jag vill visa 28 fraser som leder eleven till tankar om hur de ska agera för att utvecklas. Sluta använda otydliga fraser som ”Utveckla dig muntligt” eller ”Visa mer beräkningar” eller ”Repetera kapitlet”. De ger varken ledtrådar om elevens behov eller om hur eleven ska agera för att träna upp sig. Om du som lärare tycker det är svårt att precisera vad eleven konkret ska utföra, hur ska då ett barn kunna göra det, utan hjälp dessutom? I matematikundervisningen ska eleverna utveckla förmågor om problemlösning, begrepp, metoder, uttrycksformer och resonemang.

Om metoder Vilken metod använder du när du löser denna uppgift? Om uttrycksformer Du vet hur du ska lösa uppgiften, men du vet inte hur du ska uttrycka det, eller hur? Formativ bedömning och provfri undervisning. Tommy Lucassi är läraren som började fundera på hur han kunde förändra sin undervisning för att få eleverna att lära sig mer.

Formativ bedömning och provfri undervisning

Efter att ha konsulteterat forskningsrönen började han arbeta med formativ bedömning. Det nya arbetssättet ställde nya krav men gav också nya resultat och effekter. Proven fick inte längre lika stor betydelse och efter att ha rättat matteprov i femton år tyckte Tommy också att det var mycket jobb för liten nytta. I dag jobbar Tommy både prov- och läxfritt i sin NO-undervisning. - Jätteskönt, säger eleverna som också berättar att undervisningsformen gör det lättare för dem att få betyget de vill ha.

Tommy pratar om bedömningens kraft och nyttan av all återkoppling som kommer ut ur arbetsättet. - Att öppna upp bedömningsprocessen ger så mycket tillbaka. I filmen får vi följa med på en av Tommys lektioner i teknik.