Mitt öppna klassrum | flippad undervisning. SKOLFORSK: Underlag om skolforskning - Vetenskapsrådet. Förväntningar, beröm och motivation -när fantastiskt bra kan vara riktigt dåligt. Alla vill se sina elever lyckas. Vägarna till att få eleverna att lyckas är många och en av de viktigaste är att kunna motivera dem. Detta kan man göra genom att vara kunnig i sitt ämne, ha varierade och spännande uppgifter och genom att vara inspirerande. Ibland hjälper det inte. Det finns elever som verkar sakna driv och inre motivation. Hur ska man få dessa elever motiverade? Först och främst måste vi ha koll på vad motivation är. Vad är motivation? Motivation och dess drivkrafter kan uttryckas på flera liknande sätt. ”Skillnaden mellan hur någonting är och hur det borde vara är det som får oss att anstränga oss, pröva nya saker och lära oss något nytt.
Vi måste alltså se en vinst med vår ansträngning och att vi sträcker oss ut ur vår komfortzon och få uppleva känslan av att få något tillbaka när vi tänjer på vår förmåga. Det krävs att vi vuxna i skolan har höga men realistiska förväntningar på eleverna och att eleverna känner detta. Förväntningar När beröm kan vara dåligt Sammanfattning. Bedömning. Forskning-i-korthet-2014-2-slutversion.pdf. BFL håller pedagogiska samtal levande. – Det pedagogiska samtalet lever i skolan. I samtalsgrupperna inspirerar vi varandra genom att vi får höra vad alla andra gjort. Man blir glad av samtalen och kraften hos olika personer på skolan, säger Camilla von Braun som är samtalsledare och lärare i hem- och konsumentkunskap.
Särlaskolan är en F-9-skola i centrala Borås. Skolans två samtalsledare, Leif Blomqvist och Camilla von Braun, håller i två samtalsgrupper var med åtta till tio lärare i varje. . – Jag tror att det är bra, vissa saker som är helt naturligt att använda i de lägre åldrarna går att använda för de äldre eleverna. Ett exempel som Leif tar upp är loggböcker, som är vanligt i de lägre åldrarna, har använts med äldre elever och har hjälpt dem att se varandras lärande. Ett annat konkret exempel är hur olika lärare arbetar med att synliggöra målen för eleverna. I samtalsgrupperna har de varje vecka en handlingsplan där de sätter upp en konkret sak som de vill till nästa möte. . – BFL går att implementera i allting. Slut på klassrumsspelet. Anders Holmgren är en av fyra utvecklingsledare på utvecklingsenheten i Borås kommun och han har genom åren blivit något av en expert på bedömning för lärande, som under tid fått förkortningen BFL.
BFL är bedömning som förbättrar elevens resultat och blickar framåt. Det var Helena Korps bok Kunskapsbedömning — hur, vad och varför som sådde ett frö någonstans hos Anders Holmgren. Boken är en översikt av bedömningstraditioner i Sverige och världen, och den tar upp flera aspekter av just formativ bedömning. – Jag kände direkt att det är det här många lärare intuitivt söker sig emot, att använda bedömningen som ett verktyg för att eleven ska förstå vad det är den ska uppnå och prestera, berättar Anders.
Anders höll flera föreläsningar i Borås och runt om i Västsverige som senare resulterade i att projektet med BFL - bedömning för lärande till sist blev verklighet. Projektet innefattar alla gymnasieskolor och snart är även de flesta grundskolor i Borås aktiva BFL:are. – Betyget såklart. Formativ bedömning stärker lärandet. Lärares betygsättning mäter inte bara elevers ämneskunskaper utan även deras personliga egenskaper, menar Alli Klapp. Det kan vara t.ex. motivation och ett generellt intresse för att lära sig mer. Denna så kallade kompensatoriska betygsättningspraktik kännetecknas av att lärarna kompenserar eleverna utifrån deras olika kunskaper och kompetenser.
Vi sitter på tåget mellan Kristianstad och Lund och pratar om formativ bedömning, en fråga som har intresserat Klapp i flera år och något som också John Hattie lyfter fram som ett avgörande framgångskriterium för effektivt lärande. Hon har nyligen fått besked att hon ska tillbringa två år i ett postdok-projekt vid Columbia University i New York. Betyg påverkar olika elevgrupper på olika sätt, säger Klapp. Främst högpresterande flickor påverkas positivt av betyg medan en del andra elevgrupper påverkas negativt av att få betyg.
Detta gäller framförallt lågpresterande elever. Olika respons påverkar elevers lärande olika – Trenden är problematisk.