ASL

ASL – spökskrift – hur jag tänker | Tangentdansen. Ibland är det svårt att förklara fördelar med att skriva med spökskrift. Varför ska eleverna skriva med spökskrift? Grundtanken är att den beskrivande och berättande texten ska bli mer omfattande, utan att hämmas av vad eleverna klarar att skriva textmässigt i början av deras skriv- och läsinlärning, för den är ju självklart begränsad. Blir det innehållsmässigt mer rikare meningar med spökskrift då? Nej, inte alltid. Men när det blir det så är det mycket tydligt, speciellt i början av årskurs 1. Hos oss, i vårt klassrum så uppmuntrar jag eleverna att skriva spökskrift i de fall där vi skriver meningar om något. Tvingar du eleverna att skriva spökskrift? Låt mig visa ett praktiskt exempel på hur skillnaden mellan texter kan se ut såhär i början av årskurs 1, ett skrivet vanligt och ett med spökskrift.

Bra meningar om trädet. ”Träden tar in kraften i stammen och släpper löven” jämfört med ”Trädens löv faller”. Båda meningarna är elevers, skrivna under samma dag i samma klassrum. Att Skriva sig till Läsning – men sen då? Publicerad av Charlotte Christoffersen Jenny Olsson Mohammad-Ali, Kirsebergsskolan och Anette Liuzzi, Fridhemsskolan Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3? Vilken plats har handskrivning i det fortsatta skrivandet? För Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali blev genrepedagogiken ett verktyg för elevernas fortsatta skrivutveckling i åk 2. Under ett ASL-inspirationscafé berättade Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali, tidigare kollegor på Kirsebergsskolan, hur genrepedagogiken för dem blev ett verktyg där elevernas skrivande gick från från kvantitet till kvalitet.

I åk 2 har deras eleverna skrivit både för hand och på dator. Gå på djupet i textskapandet Anette och Jenny fick bekanta sig med genrepedagogiken genom en utbildning i sitt skolområde. - Genrepedagogiken har gjort det naturligt att gå djupare i textarbetet. Varje genre kräver sin tid Anette och Jenny förklarar att det inte går att avverka en genre på en vecka. Cirkelmodellen Textmall Matris med tre hållplatser. ASL inspirationscafé: Lust och motivation är bränsle för skrivandet! Publicerad av Charlotte Christoffersen På ett ASL inspirationscafé berättar Anna Cederpil om den dag då hennes elever i åk 1 upptäcker att bord och stolar är omkullvälta i deras klassrum. Mitt i röran hittar barnen ett stort gyllene ägg. Detta är inledningen till flera veckors intensivt arbete med ‘Att Skriva sig till Läsning’ med iPads som skrivverktyg.

Vid ägget fanns också en lapp: “Ta hand om mitt ägg. Håll det varmt. Vänd det två gånger om dagen”. Barnen blev väldigt engagerade. Ett spökägg! På grund av vändlistan blev ruvningstiden för ägget två veckor. Lust och motivation Inspiration till skrivtemat hämtade Anna Cederpil från boken Spökägget. Anna menar att bra skrivinspiration är ett jätteviktigt bränsle för barnens skrivlust. - Betydelsen av en bra start för att få barnen sugna på att skriva ska aldrig underskattas.

Mofflor & människor är ett Storyline-baserat material från stiftelsen Håll Sverige Rent som också handlar om att återvinna och sortera. iPads som skrivverktyg. 2. Länkar - Skriva sig till läsning. Stockholm - 2014.pdf. Appar för elever i behov av läs- och skrivstöd. By phaewilk MorgueFile Jag brinner för att alla elever ska få tillgång till litteraturen, att få uppleva bokstävernas underbara värld.

Jag är själv en bokmal men läser idag nästan uteslutande med öronen (jag lyssnar på ljudböcker). Inte för att jag har läs- och skrivproblem utan för att jag gillar det:) Jag har ett val. Fördomar finns överallt, och mer än en gång har jag fått höra: äh du har ju inte läst boken, du har ju bara lyssnat på den…. Jag brukar upplysa dem om att man kan läsa med både ögon och öron;) Trots detta är det för en del människor inte helt rumsrent att lyssna på ljudböcker, ”det är inte att läsa på riktigt”.

Jag önskar att alla elever på sina egna villkor ska få möjlighet till att ta till sig alla spännande äventyr som gömmer sig bakom alla bokstäver, och inte bara det. By Sgarton MorgueFiles Men om jag har svårt att läsa eller skriva är det inte lika självklart att jag blir uppmanad att använda något redskap för att kunna presetera lika bra som mina klasskamrater. Tips om aktiviteter. ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande. Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan.

Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. Det tror Carola Rehn-Lindberg som träffade 60 pedagoger i Malmö som vill använda sig av skriv- och läsinlärningsstrategin ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator (ASL) när de tar emot nya barn inför höstterminen. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. Den 26-27 februari hade Centrum för Pedagogisk Inspiration och FoU Malmö-Utbildning fått möjlighet att låna Rehn-Lindberg för att ge lärare i Malmö kom-igång-hjälp i ASL. ASL möter barnet där den är Varför är det bra att först lära sig skriva?

Arne Trageton, som står bakom strategin ASL, har utgått från att det är lättare att lära sig skriva än att läsa. Avkodning och inkodning Gå vidare med ASL! 1. ASL – spökskrift – hur jag tänker | Tangentdansen. Barnens intressen styr lärandet. Sexåringarna Stella, Noah, Ellen och Serhat flyttar möbler för att skapa en pizzeria. På ett anteckningspapper läser Ellen vad de har gjort och bockar av: ”FLUTA SPISEN”, ”TA BOT DOKSEGEN”, ”MER BOD”. – Man kan inte ha en docksäng i pizzerian, säger Ellen och fnissar. De kom på idén med pizzerian, när deras förskollärare föreslog att de skulle möblera om i ett av smårummen i förskoleklassens lokaler. – Min pappa jobbar på pizzeria så jag vet mycket om vad de gör, säger Serhat. Stella har kommit på att det behövs nummerskyltar som ska stå på restaurangborden. Hon klipper ut papptrianglar som hon lutar mot varandra och tejpar ihop i toppen. . – Jag har sett att det ser ut så på restaurang, säger Stella.

Framför spisen står Noah och Serhat och diskuterar om pizzorna ska stekas i stekpanna eller tillagas i ugn. . – Vad bra att du har fått med priset också. 55 kronor är nog ungefär vad en pizza kostar, säger förskolläraren Anna Färdmar när hon läser menyn. Eyla gillar att skriva. Foto: Emelie Asplund. Sagor med Cowboyen. Lässtrategilektion "Reportern" REPORTERNReportern ställer frågor på tre nivåer om texten. Dessa nivåer är på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på raden kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta svaren på olika ställen i texten och dra egna slutsatser. Detta brukar kallas för att göra inferenser, att läsa mellan raderna.

När vi introducerar Reportern så gör vi det genom att använda Lena Franzens korta texter hämtade ur Monica Reichenbergs bok:" Läsförståelse genom strukturerade textsamtal". Syftet med denna första modelllektion är att eleverna skall bli medvetna om texters djup och att viss information ges i texten men att de ibland måste hitta ledtrådar i texten och lägga till egen information för att förstå.Före läsningen: Jag har skrivit upp frågeord på tavlan och berättar för eleverna att jag idag skall visa dem att det finns olika typer av frågor och att svaren går att hitta på olika ställen i texten.

Våra läsloggar. Syftet med läsloggarna är att befästa hur man använder läsförståelsestrategierna men dokumenterandet får inte bli ett syfte i sig utan man väljer hur mycket och hur ofta man vill dokumentera utifrån den grupp elever man har. Det är alltid samtalet om textens innehåll som är det viktigaste. Jag som undervisar i åk 1 idag dokumenterar bara gemensamt och så samlar vi våra läsloggar i en gemensam digital loggbok. Se nedan! Vi ser läsloggen som en stödstruktur för pedagogen att använda under lässtrategilektionen. Genom den tydliga indelningen vad man gör innan, under och efter läsningen så får man en struktur över lektionen som man så småningom kan släppa.

När eleverna är mogna för det kan eleverna dokumentera i grupp, par eller enskilt. Läsloggen kan också användas som läsläxa. När vi introducerar våra Läsfixare så gör vi det genom att vi presenterar dem en i taget och arbetar med just den lässtrategien under en eller fler veckor. Tack Eva för det fina arbete du har lagt ned! Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna.

Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet.

Det gör läraren genom att visa illustrationen. Gärna på en overhead (om vi har sådana) eller via smartboard. Börja med att modella: Jag ser … randiga byxor. Att modella är att visa hur eleverna kan göra, tänka eller utveckla. Då eleverna berättar vad de ser kan läraren repetera, men inte värdera, och låta eleverna gemensamt säga orden. Jag är också tydlig med att ge eleverna ordet – de får alla säga. 2) … vad föreställer vi oss händer i omslaget, vad kan hända i boken om omslaget berättar Nu får vi berätta om vad bilden säger oss, alltså vad vi tänker och tror. 4) Så slår vi upp boken.

BILD och TEXTPROMENAD Textsidan kan vi också göra en bildpromenad i. Gå tillbaka till omslaget. LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin. Nu ska vi göra en bildpromenad. Varsågoda. Här är illustrationen: Det är att sätta ord på det faktiska. Jag ser en flicka. Jag ser ett hus. Låt eleverna lyssna in varandra. Låt alla få säga. Jag värderar inte det barnen benämner. Jag ser 18 fönsterrutor.

Detta moment innehåller våra tankar och vår fantasi. Jag förbereder mig alltid med många öppna frågor: Hur läser vi titeln på boken? VILL NI SÅ GÖR NI SAMMA LEKTION PÅ ENGELSKA/TYSKA/SPANSKA eller vilket språk ni vill! Lärarens förhållningssätt vid moment två: Läraren ska låta eleverna få uttrycka sina tankar om det de ser. När ni har gjort en bildpromenad, det tar tid jag lovar, men oj så eleverna lär sig att lyssna till varandra, upptäcka ord och detaljer, skapa inre föreställningar och berätta om det de tänker om det som ska hända.

Då… kan du öppna första sidan i boken och börja med att ge eleverna några ord … som exempelvis: ”snarkningar”ungsluckanmörkretRosalindahotfulltköksklockanplåtfyrtio Du kan gärna skriva dem på någon slags tavla! Lärmodul - Återkoppling och BFL. ASL handlar om att ge varje elev vad den behöver. Publicerad av Charlotte Christoffersen Det är den 11 september. Ett nytt läsår har just börjat och pedagoger i Malmö har samlats för att lyssna på en föreläsning om skriv- och läslärande med datorn som skrivverktyg. Föreläsare är Erica Lövgren, lärare samt läs- och skrivutvecklare i Piteå. Erica Lövgren berättar att när hon 2006 skulle ta emot en ny etta fick en förfrågan om hon ville prova ‘Att Skriva sig till Läsning’ (ASL) . - Men vid den här tiden hade jag ändå börjat förstå att man kunde se på det där med läsande och skrivande på lite olika sätt. Nu har det gått några år och Erica har delat med sig av sina erfarenheter i två böcker och föreläst runt om i Sverige.

Lekskriva med bokstäver Erica berättar att det var Arne Trageton som i Skandinavien introducerade ‘Att Skriva sig till Läsning’ med datorn som skrivverktyg (ASL). För 75 % är skrivning lättare än läsning (Chomsky, 1982).Det är lättare att läsa om det skrivna är tydligt. Mesta tiden läggs på läsande och skrivande Förberedelser. IKT-tips | Fröken Karin. Jag fick nyligen frågan hur ofta jag använder IKT (informations och kommunikationsteknik) i min undervisning. Jag var tyst ett tag och sa sedan, hur menar ni? IKT är en så självklar del av min undervisning att jag inte reflekterar över att det är IKT. Det är verktyg bland alla andra och genomsyrar all min undervisning. På min skola har vi Smartboards i alla klassrum sedan fler år tillbaka och alla elever har tillgång till iPads och datorer.

Länkar: Skapa egna böcker: Öva på rim, gärna tillsammans på Smartboarden! Bra mattesida! Appar: Skolstil 2 – en app med tydligt typsnitt, talsyntes och rättstavning. Pages – ordbehandlare som passar alla som är igång med skrivandet. Skriv och läs – en enkel app för att skapa egna böcker som passar de yngsta och är anpassad för ASL. BookCreator – en app för att skapa böcker med massor av möjligheter, skriv text, infoga bilder och filmer. iMovie – skapa dina egna filmer! Sock Puppets – gör dina egna filmer med strumpdockor. Strategier för läsförståelse i förskoleklass – år 3. Strategier för läsförståelse i förskoleklass – år 3- stödja, utmana och aldrig släppa taget Marie Trapp torsdagen den 29 januari 2015, GR-utbildning. I en fullsatt konferenslokal på Hotell Rubinen, eftermiddagen den 29 januari, har jag tillsammans med andra pedagoger från Göteborgsområdet kommit för att höra Marie Trapp i egen hög person berätta om hur man strategiskt kan arbeta för att öka elevers läsförståelse.

Marie Trapp lärare från Nyköpings kommun, och mottagare av Svenska Akademiens svensklärarpris 2013 är en av medförfattarna till materialet ”En läsande klass”, som under förra läsåret skickades ut till samtliga skolor i Sverige. Bland oss pedagoger är flertalet, i stor som liten utsträckning, på olika sätt redan igång med att arbeta med lässtrategier för en framgångsrik läsundervisning. Många är dessutom med och nätverkar i facebookgruppen ”En läsande klass”. Bedömning för lärande; Läsfixarna som hjälp vid skrivande och responsarbete: Länkar: Maries presentation i Göteborg.