background preloader

Skolutveckling

Facebook Twitter

Carol Dweck. När skolan är som allra bäst. Receptet – men det återkommer vi till – heter forskning.

När skolan är som allra bäst

Skolan har bestämt sig för att jobba i enlighet med vad forskningen säger. Johanna Lundén minns när personalen på Nossebro skola samlades till det första mötet efter sommarlovet 2007. I aulan var det allvar. Skolchefen skojade inte ens om sitt fotbollslag. James Nottingham presentations. Debatt kring läxor. Elevledda utvecklingssamtal. Pedagogiska planeringar och matriser. Stödinsatser i skolan – Vems ansvar? Igår diskuterade vi inom kollegiet skolans nya rutiner för hur vi ska arbeta med anpassningar inom den ordinarie undervisningen, likaså extra anpassningar och särskilt stöd för de elever som är i behov av det.

Stödinsatser i skolan – Vems ansvar?

Ett förtydligande av rutinerna var nödvändigt inför det här läsåret, inte enbart p g a de nya Allmänna råden för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, utan även som ett nästa steg i skolans kvalitetsarbete. Diskussionen hamnade lätt i frågan om vem som ska ”utföra” eller vara ansvarig för stödinsatserna extra anpassningar och särskilt stöd. I de allmänna råden lyfts exempel på vad extra anpassningar kan vara. De flesta av dessa exempel är anpassningar som hör till den ordinarie undervisningen och klassrummet. En enstaka specialpedagogisk insats under kortare tid kan också vara en extra anpassning. Jag tror att det finns flera svar på frågan ovan. Ur Forskning för klassrummet – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. /AnnaBe. Kort om Stödinsatser, extra anpassningar och åtgärdsprogram. Framtidens läromedel föreläsningar.

Bilda en kedja för bildning! Bild: Toni Lozano [CC-BY-2.0 ( via Wikimedia Commons Vet de pedagogiska ledarna i skolan vad deras lärare redan kan?

Bilda en kedja för bildning!

Vad de behöver utveckla? Vet läraren själv? Vet de pedagogiska ledarna vilka utmaningar (inte ekonomiska eller andra faktorer, utan just pedagogiska) skolan står inför? Har de pedagogiskt stöd av förvaltningschefen? Det är nu hög tid för alla skolor att komma igång med det kollegiala lärandet! Den ensamma läraren Alltför många, särskilt gymnasielärare arbetar huvudsakligen individuellt; planering, genomförande och utvärdering sker utan feedback/formativ bedömning från andra lärare. Utveckla på riktigt Det finns både kvalitets- och tidsvinster att göra genom att tillsammans utveckla och utvärdera god undervisning med fokus på elevernas lärande.

För att förbättra elevernas kunskaper måste vi få syn på undervisningenVi är alltså många som med få undantag är den enda läraren i klassrummet, och som skulle utvecklas av att dela upplevelsen ibland. Hur göra då? Diskutera: Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Checklista.

Feta öppna frågor. Feta frågor är öppna frågor.

Feta öppna frågor

De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, fundera, samtala och diskutera. En lärare som ställer feta öppna frågor möjliggör för eleverna att delta i lektionerna. Tanken får utvecklas i gemenskap med frågan. Jag kommer publicera feta frågor kopplade till Lgr 11. Varför blev London en stor stad och inte Svindon? ÖPPNA lärande frågor att ställa vid läsundervisning: Förhållningssättet är tillåtande, varsamt nyfiket, sonderande, undersökande, vägledande och medvetenhetsutvecklande: Vet du var någonstans i texten du får svårigheter?

Då eleven kan läsa ord som du som lärare förvånas över kan läraren ställa dessa frågor. Frågorna har till uppgift att medvetandegöra eleven och faktiskt också läraren: Hur gör du för att lösa läsningen av vissa ord Du lyckades att utläsa – brandbilsslang… Hur gjorde du? Elevledda utvecklingssamtal. Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete. Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten.

Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete

Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet. Lärarna som ingår i studien är utvalda ur fyra arbetslag som arbetar med totalt tolv klasser i årskurserna sju till nio. Avhandlingen baseras på deltagarobservationer och intervjuer av sex lärare där fyra också var arbetslagsledare.

Eftersom Stedt följde dessa lärares arbete bevittnade hon många olika samtal och interaktioner mellan olika personer. Risk att befintliga samarbetsstrukturer kollapsar Erfarenhetsutbyte är en lärandeprocess där vi bryter in i varandras förståelsehorisont. Handlingsutrymmet skapar möjligheter. Lärares professionella lärande och utveckling - Helen Timperley.

Skolverket. Lässtrategier. En läsande klass... Lärarna måste leda. Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga.

Lärarna måste leda

Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av ­orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar. Detta aktualiserar behovet av ny kunskap och nya begrepp som belyser lärares komplexa arbets­villkor.