a4_inlaga_studiehandledning_en_lasande_klass. En läsande klass. Lärmodul- faktatexter. I grundskolans kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut.
För årskurs 1 – 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att:”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.” Flera studier har visat att särskilt de svagaste eleverna i olika åldrar drar nytta av en strukturerad och explicit undervisning om läsförståelsestrategier. Denna undervisning innefattar inte bara svenskämnet, utan alla skolans ämnen, framför allt de naturvetenskapliga och samhällsorienterande ämnena.
Moment A individuella förberedelser. Läsfixarna i förskolan. Här får ni ta del av mina tankar inför, under och efter mitt besök på förskolan.
Syftet med besöket var att introducera "Läsfixarna" för förskolepedagogerna och vara med under en eller två högläsningsstunder då pedagogerna använde sig av någon läsförståelsestrategi. Tillsammans utvärderade vi hur det gick, vad som fungerade bra och vad man kan tänka på till en annan gång. Detta berättade jag för pedagogerna när jag träffade dem inför vårt handledningstillfälle:: Genom högläsningen kan vi genom att vi tänker högt utifrån texten visa hur vi använder våra läsförståelsestrategier.
Till vår hjälp för att få ett medvetet och strukturerat samtal om textens innehåll kan man utgå från 4 grundstrategier som man har sett att goda läsare använder sig av. Dessa strategier är att förutspå, att ställa frågor, att utreda nya ord och uttryck samt att sammanfatta. Spågumman, Detektiven, Reportern, Cowboyen, Konstnären Spågumman på faktatext: Mitt förslag är därför. Under läsningen: Läs resten av faktarutorna. Våra läsloggar. Syftet med läsloggarna är att befästa hur man använder läsförståelsestrategierna men dokumenterandet får inte bli ett syfte i sig utan man väljer hur mycket och hur ofta man vill dokumentera utifrån den grupp elever man har.
Det är alltid samtalet om textens innehåll som är det viktigaste. Jag som undervisar i åk 1 idag dokumenterar bara gemensamt och så samlar vi våra läsloggar i en gemensam digital loggbok. Se nedan! Vi ser läsloggen som en stödstruktur för pedagogen att använda under lässtrategilektionen. Genom den tydliga indelningen vad man gör innan, under och efter läsningen så får man en struktur över lektionen som man så småningom kan släppa.
När eleverna är mogna för det kan eleverna dokumentera i grupp, par eller enskilt. Stjärnläsaren. När läsaren låter dessa fem läsförståelsestrategier samspela för att fördjupa och kontrollera sin förståelse kallar vi honom/henne för en "Stjärnläsare".
Stjärnläsaren övervakar sin läsning och är medveten om när han/hon inte förstår och använder sig då av en eller flera strategier. Våra läsloggar Stjärnläsaren och Stjärnläsaren fakta använder vi så fort vi tar oss an en ny text. Dock har vi arbetat oss igenom varje strategi väldigt grundligt. Loggarna kan vara ett stöd för pedagogen i sin lektionsplanering och även när eleverna arbetar i par eller i grupp. Vi har även använt dessa läsloggar som underlag när vi har gjort våra digitala boktips.
Lässtrategilektion i förskoleklassen. Lektionsplanering - lässtrategier. En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp.
Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Som alltid måste man pröva och göra tipsen, arbetssättet till sitt eget. VENN-diagram. Under hela höstterminen har jag haft förmånen att vara med i klass 2B´s klassrum.
Nu under våren har det inte blivit lika ofta men fredagen den 7 mars var jag på plats igen. Rebecca har tillsammans med eleverna skapat en jättefin morgonrutin med öppen dörr, ljus och en "Godmorgon-hälsning" på tavlan. En hälsning som gör att man känner sig välkommen , har någonting att läsa och fundera på medan hela klassen samlas och dessutom med syfte att arbeta språkutvecklande. Denna dag var det ordklasser i fokus men även Detektiven fick arbeta för att reda ut nya ord och uttryck. Efter samlingen var det dags för mig att visa klassen ett nytt verktyg - Venn diagrammet. När jag visat på hur man använder detta verktyg var det dags för eleverna att pröva själva tillsammans med en läskompis. Eleverna var motiverade och skrev jättefina små texter. Syftet med lektionen var att med hjälp av ett "Venn-diagram" jämföra texter ur olika genrer. Läsa och skriva hör ihop. En bok som väcker elevernas intresse och engagemang är Hedvig och Hardemos prinsessa.
I vårt projekt "En läsande klass" har vi valt två utdrag ur denna bok. Vi har valt kapitlet som heter "Magisterns barn"och "Prinsessan och skosnörena". Båda är texter som går in under tema skola och ett ämne som ligger nära elevernas vardag och inbjuder till diskussioner om textens innehåll. I Magisterns barn handlar det om en magister som tappar kontrollen i klassrummet när eleverna inte lyssnar på honom och blir så arg på eleverna att han svär, slår handen i en bänk och dessutom svimmar.
Detta textutdrag kan man diskutera mycket kring.