background preloader

Kooperativt lärande

Facebook Twitter

Gruppstärkande övningar – Kooperativt Lärande. Innan en grupp kan arbeta och lära tillsammans krävs att vi låter eleverna lära känna varandra och att vi ger tid till gruppstärkande övningar.

Gruppstärkande övningar – Kooperativt Lärande

Trots att det kan kännas som att detta tar tid från viktig kunskapsinlärning, får du och klassen igen det när det senare genom att gruppen kan arbeta mer effektivt tillsammans. En oerhört viktig uppgift vi som lärare har är således att skapa ett tillåtande klimat i klassrummet där varje elev får ta plats, vågar försöka och vågar misslyckas samt uppmuntrar sina klasskamrater att göra samma sak. Många strukturer som är bra för kunskapsdelning och fördjupning av förståelse kan också vara fantastiskt bra att använda just för att jobba ihop en grupp och skapa detta klassrumsklimat vi eftersträvar – vare sig det är en nyskapad grupp eller en grupp som inte riktigt fått till det. Namnlekar Det finns mängder av olika sätt att lära varandras namn på. Sitt i en ring. Hitta likheter. Struktur: Multisvar – Kooperativt Lärande. Som lärare är det viktigt att få en överblick över sin elevgrupp och deras kunskaper. Ett sätt att arbeta på för att få snabb feedback från eleverna och samtidigt kontrollera om de uppfattat det som lärs ut är att använda sig av det vi kallar Multisvar.

I multisvar aktiveras alla elever, och alla elevers svar synliggörs för dig som lärare och för gruppen. Inspirationen kommer från Dylan Wiliam där vi kombinerat hans metoder med en nypa Kooperativt Lärande. Det finns en mängd variationer på hur du gör med Multisvar och vilket medium du använder. Vi kommer här att presentera flera alternativ som vi använt oss av. Använda mini-whiteboard/solfjäder som svarsmedie. EPA: Matematik – Kooperativt Lärande. Det är väldigt tacksamt att använda EPA – enskilt, par, alla i matematikundervisningen.

EPA: Matematik – Kooperativt Lärande

Ett sätt att göra detta är genom att använda skolverkets nya bedömningsstöd i matematik – Concept Cartoons. Concept Cartoons är begreppbilder som kan användas som bedömningsstöd och inspiration i undervisningen. Materialet är uppbyggt kring teckningar där elever uttrycker sina tankar om olika fenomen eller sammanhang i vardagen. Meningen är att bilderna ska väcka intresse, skapa diskussioner och stimulera till matematiska resonemang där eleverna kan visa sin förståelse av grundläggande begrepp. Skolverket. Struktur: Fråga, pausa, nedslag & studs – Kooperativt Lärande. Vill du variera vanlig handuppräckning?

Struktur: Fråga, pausa, nedslag & studs – Kooperativt Lärande

Gillar du EPA och Par På Tid? Att arbeta elevaktivt och med Kooperativt Lärande kräver ofta att man växlar olika strukturer för att motivera eleverna med nya strukturer och frågekonstellationer. Olika strukturer vid frågor ger motiverade elever och samtalen får ett större djup. Vid traditionell handuppräckning kan du använda Fråga, pausa, nedslag och studs för att engagera eleverna då de blir på helspänn efter att en elev svarat; de lyssnar intensivt för att själva göra sig beredd på vem som får frågan härnäst.

Strukturen skapar ett flöde i samtal i en större grupp och lägger över ansvar på eleverna att strukturera samtalen i klassen med intressanta tankar och funderingar. På engelska kallas denna struktur för pose, paus, pounce & bounce. Fem_steg_for_planering. Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O. Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden.

Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O

En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Jag använder mig också av olika checklistor och stödstrukturer i planeringsarbetet, för en språkutvecklande ämnesundervisning. Språkets utveckling. Mats Myrberg: Rätt pedagogik räddar 8 av 10 barn från dyslexi - Kod-Knäckarna.

Mats Myrberg.

Mats Myrberg: Rätt pedagogik räddar 8 av 10 barn från dyslexi - Kod-Knäckarna

Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, är övertygad: – Alla barn tjänar på en dyslexivänlig pedagogik. Det handlar absolut inte om att barnen ska lära sig läsa och skriva redan i förskolan, det finns inget som visar att det är en fördel. Men de måste öva sin fonologiska förmåga – sin förmåga att tänka på hur ord låter, att känna igen ljud i ord, att lyssna efter ljud som låter lika och olika och så vidare.

Redan i förskolan måste man lägga grunden för läs- och skrivinlärningen genom en systematisk, målinriktad språkpedagogik. Rätt kompetens hos lärarna. Språkutvecklande aktiviteter - tabell.docx. Struktur: Skriv, byt, matcha – Kooperativt Lärande. I denna struktur ska eleverna skriva förklaringar till bilder/begrepp och sedan lägga ut dessa på bordet med korten i mitten.

Struktur: Skriv, byt, matcha – Kooperativt Lärande

Andra elever får sedan tillsammans lista ut vilka bilder som passar med vilka meningar. Strukturen är elevaktiv med skrivande, läsning och kommunikation i par och utvecklar elevernas begreppsförmåga. Dela eleverna i heterogena par.Dela ut kort till paren.Eleverna Turas om; de diskuterar med varandra och Turas om att skriva förklaringar till varje kort.Paret diskuterar och kontrollera att korten stämmer överrens med deras förklaring.Eleverna blandar korten och placerar dem i mitten av bordet.Paret rotera till nytt bord.Paret läser förklaringarna, diskuterar med varandra och placera rätt kort vid rätt förklaring.Läraren kontrollerar (eventuellt)Paret roterar till ett nytt bord. Variant Vid varje ”station” skriver paret nya förklaringar eller bygger ut det tidigare parets förklaringar. Ex. Utbildningsmodul 1 om Formativ bedömning – NORDSTRÖM EDUCATION. För att kunna arbeta systematiskt med planering, genomförande, uppföljning och utvärdering utav undervisningen i allmänhet och bedömning i synnerhet så kan olika matriser underlätta både för lärare och elever.

Utbildningsmodul 1 om Formativ bedömning – NORDSTRÖM EDUCATION

Bedömningsmatriser kan användas för att tydliggöra målen och bedömningskriterierna för en hel kurs, ett enskilt arbetsområde alternativt en specifik uppgift. I en allmän bedömningsmatris bör det tydligt framgå en koppling mellan syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskraven utifrån Skolverkets kurs- och ämnesplaner. En allmän bedömningsmatris för en kurs eller ämne kan skapas i Officepaketet (OneNote, Word, Excel), Googles kalkylark eller i olika webbaserade lärplattformar som kan delas mellan lärare och elever.

En mer specifik bedömningsmatris kopplad till ett arbetsområde eller en uppgift bör även innehålla en beskrivning av kopplingen mellan bedömning, undervisning och lärandemål (Alignmentplanering). PejloTraning. ELEVHJÄLP häfte med mallar. Strategi: Lär-par – Kooperativt Lärande. Strategi : Lär-par – träna samarbete och sociala färdigheter, skapa ett gott klassrumsklimat och utveckla kunskaper!

Strategi: Lär-par – Kooperativt Lärande

Människan är en social varelse; lärande och utveckling sker i mötet mellan människor. Men hur kan detta tränas på ett strukturerat sätt? Vilka verktyg kan vi i skolan använda för att utveckla elevernas förmåga till socialt samspel så att vinsten med samarbete maximeras? Möt metoden: Lär-par! Internationellt kallas metoden Collaborative Pairs eller Pair Learning och återfinns i Palinscar & Browns forskning kring reciprok undervisning. VARFÖR använda sig av lär-par?

Kooperativ fyrfältare. Kloka pennan: Alfabetet – Kooperativt Lärande. Strukturen Kloka pennan skapar på ett enkelt sätt möjligheter för eleverna att samarbeta under väldigt strukturerade former, där en elev säger och en elev gör.

Kloka pennan: Alfabetet – Kooperativt Lärande

Vi använde oss av Kloka pennan när vi skulle arbeta med alfabetet. Vi började med att sjunga alfabetssången. Eleverna delades sedan in i par och fick en Ipad. Vi gick igenom hur man skrev versaler och hur man gjorde mellanrum. Elev 1 fick uppdraget att säga bokstäverna i alfabetet i ordning till elev 2 som skulle skriva ner bokstaven. Skapa grupper – Kooperativt Lärande. Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL).

Skapa grupper – Kooperativt Lärande

Det är genom det sociala samspelet som eleverna skapar och utvecklar sin kunskap. Därför är det av största vikt att du som lärare skapar grupper för lärande. Grupperna du skapar kan se olika ut beroende på vad du vill uppnå med din undervisning. Många har skrivit om gruppens betydelse för inlärningen. Vi har hämtat inspiration från Wendy Jolliffe, Sahlberg & Leppilampi och Karin Forslund Frykedal. 1.

Kooperativt Lärande. Kooperativt Lärande. När du som lärare vill bygga en bra stämning i klassen och förbereda eleverna att arbeta genom samarbete kan det vara bra att börja med enkla, snabba övningar och lekar. Dessa gör att eleverna är förberedda att samarbeta med varandra, höjer stämningen i klassen samt skapar tillit och aktivitet hos eleverna. Perfekt att börja året med! Läs gärna inlägget om gruppstärkande övningar där det finns flera att välja bland!

Strategi: Stoppskylt – Kooperativt Lärande. När elever arbetar tillsammans i grupp kan det av olika anledningar uppstå svårigheter att samarbeta. Exempelvis kan det finns meningsskiljaktigheter eller att gruppen inte är överens om hur de ska fördela det gemensamma arbetet. Struktur: Turas om – Kooperativt Lärande. Denna struktur kan du använda varje dag i din undervisning! När du använt dig av EPA ett tag eller Par På Tid så är denna ett effektivt sätt att skapa variation så att eleverna alltid är på tårna! Strukturen uppfyller alla förutsättningar och grundprinciperna inom KL. Struktur: Turas om används vid mer fördjupade samtal eller uppgifter där du kan växla roller i ett par flera gånger.

En kombination av EPA, Par På Tid, Turas om och Fråga, pausa, nedslag & studs ger en större bredd när du ställer intressanta frågor eller arbetar med paruppgifter och gör dig till en samtalsledare på hög nivå! Frågerundan: Läsförståelse. Strukturen frågerundan går alldeles utmärkt att använda när du arbetar med läsförståelse.

Det kan till exempel vara frågor till veckans läsläxa, till en bok ni läser tillsammans i klassen eller kring faktatexter. Eleverna får här tillsammans nysta i läsförståelsen och diskutera och stötta varandra. Det du behöver är kort med frågor till texten. Dessa kort kan antingen du som lärare skapa själv eller om eleverna är vana att arbeta med läsförståelse kan de få skapa egna frågor till texten. Det kan vara allmänna frågor eller detaljerade frågor till just den texten. Elev 1 drar kort Elev 2 läser fråga Elev 3 svarar på fråga Elev 4 stöttar och utvärderar svar Efter en fråga roteras siffrorna ett steg medsols.

Kooperativt lärande – Elevaktiva arbetssätt. Arbetsro i klassen (del 2) - Mia Kempe. Lärande – en sammanställning. Lärande – en sammanställning. Struktursymboler sammanställning. SamtalskortversionPernilla-Kopia. Bilda KL team. Samarbete och kommunikation i fokus. Så roligt att träffa alla underbara ettor igen efter jullovet! I SO:n har vi pratat, skrivit och ritat om året som varit, om fina minnen, vad vi är mest stolta över, våra favoritböcker m.m. Eleverna har också skrivit om vad de vill lära sig eller bli bättre på under 2016. Skolans aktuella värdegrundsmål handlar om att kunna samarbeta med vem som helst och jag tycker det är ett perfekt tillfälle att fokusera extra mycket på samarbete och kommunikation.

Innan jullovet tränade vi på att skriva berättelser med tydlig handling, det vill säga början, problem, lösning och slut. Eleverna har nu parvis börjat träna på att ge varandra kamratrespons på de texter de skrivit. Struktursymboler sammanställning. Olika roller för grupparbetete - Google Slides. Bilda KL team.