background preloader

Ledarskap

Facebook Twitter

Inget%252520sl%2525E5r%252520en%252520skicklig%252520l%2525E4rare.pdf. Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande. I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom.

Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande

Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos. Visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1839. "Positiva förväntningar ger motiverade elever". Håkan Jenner, vid Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar, har länge forskat på frågor kring pedagogik och motivation.

"Positiva förväntningar ger motiverade elever"

Det viktigaste avstampet tar han i det faktum att motivation inte handlar om en elevs vilja eller ovilja att lära sig. Motivation är nämligen inte en egenskap utan ett resultat av erfarenheter som man har gjort tidigare i livet. Det vill säga, om en elev i många år av sin lärare har fått höra att han eller hon inte duger, inte kan eller levererar enligt de krav som finns – ja då är risken stor att det också blir på det viset. – Om läraren däremot har positiva förväntningar kan eleven tänka att det ska gå bra och läraren tror på mig, säger han.

Goda relationer förutsättning för ordning och reda. Ordning och reda är ett återkommande tema i skoldebatten.

Goda relationer förutsättning för ordning och reda

Enligt olika undersökningar är det mycket prat och stök i den svenska skolan och utbildningsminister Jan Björklund har lyft bristen på arbetsro som en orsak till fallande resultat. På ett seminarium hos Sveriges Kommuner och Landsting diskuterades frågan om arbetsro bäst uppnås genom sanktioner eller relationer. Deltog gjorde representanter för lärare, skolledare och elever. En rad ämnen kom upp som vikten av goda relationer mellan elever och skola och att eleverna måste göras delaktiga i arbetet kring ordningsregler.

Vad gör en skicklig lärare? Avhandling. Ledarskap nyckeln till skolors framgång. Smedshagsskolan i Stockholm, Kälarne skola i Bräcke och Långbergsskolan i Nyköping har minst en sak gemensamt: de hör till de 30 skolor i landet där andelen godkända elever har ökat mest.

Ledarskap nyckeln till skolors framgång

Riksdagens utredningstjänst har på uppdrag av Moderaterna i utbildningsutskottet listat de skolor i landet som mellan åren 2008 och 2012 mest har ökat andelen elever som är behöriga till gymnasiet. Vid de skolor som förbättrat sig allra mest i listan har andelen godkända elever ökat med runt 36 procentenheter, från 63 procent 2008 till 100 procent av eleverna fyra år senare.

Skolorna är spridda i landet och är både fristående och kommunala – men visade sig ha väldigt mycket gemensamt, enligt Betty Malmberg (M), riksdagsledamot i utbildningsutskottet som drivit projektet och varit med på de skolbesök där lärare och rektorer intervjuats. – Det skolorna lyfte som framgångsfaktorer handlade till stor del om ledarskap, både från rektor men också lärarens ledarskap i klassrummet, säger Betty Malmberg. Att skapa relationer och lita på elevernas förmågor: hur gör man? – Pedagog Malmö. Fredrik tillsammans med sin dotter Fredrik Ljungberg, SO- och engelskalärare på Västra hamnens skola, har insett att det är bra relationer med eleverna som skapar arbetsro i klassrummet.

Att skapa relationer och lita på elevernas förmågor: hur gör man? – Pedagog Malmö

Genom att lita på att de tar ansvar för sitt eget lärande höjs också motivationen hos alla. Att vara en god pedagog och en bra vuxen i skolan kräver hårt jobb och en insikt om att lärande inte bara handlar om hårdfakta och råplugg. Jag lyssnar fascinerat på Fredriks rättframma berättelse om sin tioåriga utveckling som pedagog. Idag arbetar han medvetet och kärleksfullt mot eleverna. Relationsskapande betyder arbetsro Funderingarna på hur man skapar en lugn miljö i klassrummet började för några år sedan. . - Då försökte jag först vara den auktoritära läraren. . - Jag började helt enkelt prata med dem. Lärarna måste leda. Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga.

Lärarna måste leda

Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av ­orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar. Detta aktualiserar behovet av ny kunskap och nya begrepp som belyser lärares komplexa arbets­villkor. Uttrycket »lärares ledarskap« hänvisar ofta till »klassrummet«, vilket enligt oss är förlegat.

Det är i det didaktiska rummet som lärare leder lärandet för både den enskilda eleven och elevgruppen. Lärare — elev. Forskningsöversikt. Stöd för att utveckla undervisningen. Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Stöd för att utveckla undervisningen

Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket. Bo Hejlskov Elvén. Låg-affektivt bemötande tar utgångspunkt i att människor med problemskapande beteende ofta har svårigheter med att reglera affekt.

Bo Hejlskov Elvén

Ofta reagerar de med samma affekt som de presenteras för. Orsaken till det är att affekt smittar, men att de flesta av oss som ganska små lär oss att skilja på om det är vår egen affekt eller någon annans vi känner. Oskar Henrikson tipsar om positiv återkoppling.