background preloader

Läsutveckling Läsförståelse

Facebook Twitter

Two Great Classroom Posters on The Six Thinking Hats. July 17, 2014The Six Thinking Hats is a book written by Edward de Bono in which he lays out a practical method that expands on the very simple concept of thinking.

Two Great Classroom Posters on The Six Thinking Hats

Since its publication a decade ago, several teachers and educators worldwide have adopted Edward's thinking approach with success. The Six Thinking Hats can be used with students in class to enhance their thinking and decision making skills. For De Bono intelligence is the potential of the human brain and thinking is the skill to tap into this potential. In order for kids and students to better benefit from the potential of their brains, they need to be taught the skill of thinking. If you haven't yet read Six Thinking Hats then you should definitely do so before the start of the new school year.

To bring you close to the concept of the Six Thinking Hats, I am sharing with you this awesome poster to use in class: Levla i läsning. 30 Jan Att utveckla sin läsförmåga är viktigt.

Levla i läsning

Eleven behöver “levla” i läsning som jag brukar säga och eleverna förstår direkt vad jag menar. “Levla” är ett uttryck lånat från TV-spelsvärlden och när man “levlar” i TV-spel innebär att man når en ny nivå där man antingen får åtkomst till nya banor eller att ens spelfigur blir starkare och bättre på attacker eller lär sig nya skills. För att “levla upp” behöver man ofta samla på sig den mängd med erfarenhetspoäng som levlingen kräver och besegra många fiender/monster.

Precis som i läsning. Alla behöver levla i läsning och det finns nästan oändligt med nivåer. Dyslexi. "Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok". För tio år sedan fick Barbro Westlund Utbildningsakademins stora pris för sin nytänkande undervisning i arbetet som lågstadielärare.

"Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok"

Efter en tid som lärarutbildare beslutade hon sig för att disputera. Strax före jul lade hon fram sin avhandling ”Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår” vid Stockholms universitet. – Lärare behöver tillgodogöra sig och använda ett professionellt språk om vad läsförståelse är. Läsförståelse är så mycket mer än summan av dess ingående delar.

För att elever ska kunna beskriva hur de förstått en text behöver de ett språk att uttrycka sina tankar på, säger Barbro Westlund. Istället för att eleverna ska ta fullt ansvar för sin förståelse av olika texter redan från början behöver de få vägledning av läraren, för att sedan successivt kunna ta ett allt större ansvar. – Strategierna är enbart de mentala verktyg som används på ett flexibelt sätt för att skapa förståelse. ”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona.

”Sakprosa lika viktig som sagor”

Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. I dag är hon forskare och undervisar lärare i läs- och skrivutveckling. Hon är också en av experterna i regeringens satsning ”Läslyftet”, som ska utbilda lärare i effektivare metoder i läsning och skrivning. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. . – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning. Att undervisa i läsförståelse. Läs- och språksatsningen. Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen.

Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner.

Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser: