background preloader

Forskning

Facebook Twitter

Rockstjärnelärare, ansvar och varumärke. Jag sprang idag på en skola i Stockholmstrakten vars namn fallit i glömska.

Rockstjärnelärare, ansvar och varumärke

Skolan har ovanligt stora behov av att hävda sig och att visa upp sitt varumärke. De låter barnen göra intervjuer med lärarna där de berättar vilka de är. FULLTEXT01. En-dator-per-elev-satsningar värdelösa utan ny pedagogik. – Det finns många löften om vad en dator till varje elev kan åstadkomma för skolan.

En-dator-per-elev-satsningar värdelösa utan ny pedagogik

Men forskningen visar att det finns ett glapp mellan vad som är möjligt att åstadkomma och vad som faktiskt sker. Datorerna i skolan har alltså en stor utvecklingspotential, säger Håkan Fleischer doktor i pedagogik, som forskar om hur en dator per elev påverkar undervisningen. När Håkan Fleischer skrev sin avhandling, En elev – en dator. Skolforskning del 5 - JL Skolutveckling. Del 5 av serien skolforskning handlar inte om forskning i dess rätta bemärkelse, utan istället om en rapport som handlar om systematiskt kvalitetsarbete av SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling.

Skolforskning del 5 - JL Skolutveckling

Eftersom SIQ jobbar med kvalitetsutveckling är det självklart att de förespråkar en systematisk kvalitetsutveckling och i rapporten kommer fram till ett fortsatt behov av detta. Då skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete är detta något som alla skolor ska göra, så därför värderar jag inte slutsatsen. 11 åtgärder för djupare kunskapsbildning i en-till-en. En dator per elev och lärare (en-till-en) ger löften om högre motivation och bättre resultat för eleverna.

11 åtgärder för djupare kunskapsbildning i en-till-en

Ändå visar forskning att så inte är fallet (Fleischer 2013: Fleischer 2012; Penuel 2006; Grönlund, 2011). Unos Uno, en dator till varje elev. Forskningsprojektet visar att både elevers och lärares förmågor och prestationer kan förbättras med hjälp av it i undervisningen.

Unos Uno, en dator till varje elev

För att så ska bli fallet krävs en utvecklad undervisning och rätt ledarskap, både på skolan och hos huvudmannen. Exempel på positiva effekter Forskningsprojektet har kunnat belägga flera positiva effekter av it i undervisningen. Elevers viktiga förmågor har betydligt förbättrats i att söka information, skriva och presentera resultat av sitt arbete.Elever visar mätbara förbättringar i läsförmåga och ökad skrivförmåga.Elever ökar sitt självförtroende genom mer lättlästa och faktagrundade rapporter.Lärarnas förmågor utvecklas när pedagogerna utnyttjar teknikens möjligheter.Kontakten mellan lärare och elever ökar och blir av högre kvalitet.Två tredjedelar av eleverna och lärarna är nöjda och upplever positiva resultat. Rätt arbetssätt är en förutsättning för positiva effekter. Repris: Fel skolreformer kan försämra läget. Efter den senaste PISA-mätningens allvarliga resultat och den efterföljande debatten som är ännu allvarligare – en skolminister som vägrar ta ansvar för sin egen politik – så finns det skäl att reprisera denna bloggpost från augusti 2011: En av vår tids främsta skolforskare heter Michael Fullan.

Repris: Fel skolreformer kan försämra läget

Han publicerade i våras en spännande artikel om hur felaktiga skolreformer inte bara gör att utlovade förbättringar uteblir. De kan till och med försämra läget för det land eller den delstat som introducerar dem. Han börjar med att identifiera fyra komponenter som skapar systemförbättringar: Mötet mellan teknik och praxis utmaning för skolan. När lärare tar sig an att utforska nya verktyg är det sällan tekniken i sig som är mest intressant. Det är de yrkesrelaterade och undervisningsrelaterade behoven som motiverar. Men lärarna får många gånger inte ett tillräckligt stöd i att driva de komplexa utvecklingsprocesserna, visar Anneli Hanssons avhandling. Www.janhylen.se. FULLTEXT01.pdf. Avhandling: En elev - en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan.

Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet. Siv M Gamlem Återkoppling och dess positiva effekter på elevers lärande brukar ofta framhållas.

Återkoppling vanligt men stödjer inte alltid lärandet

Samtidigt har få studier gjorts om hur elever uppfattar den återkoppling som ges klassrummet. I Student perceptions of classroom feedback presenterar de norska forskarna Siv M. Gamlem & Kari Smith resultat från sin studie om just återkoppling. Verkningslöst utan förtroende En avgörande faktor för att återkoppling ska fungera är själva klassrumsklimatet. I Gamlem & Smiths artikel är elevernas perspektiv på återkoppling i fokus. . – Eleverna påpekar att återkopplingen sker på många olika sätt , men långt ifrån all återkoppling stödjer lärandet, säger hon. Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning - Örebro universitet. It och lärande ett komplext område för forskningen. I artikeln "Formal to informal learning with IT: research challenges and issues for learning" presenterar Cox en analys av forskning med särskilt fokus på relationen mellan it och lärande i formella respektive informella miljöer.

It och lärande ett komplext område för forskningen

Cox skriver om hur det redan på 1960-talet forskades om it och lärande, då med fokus på hur en begränsad skara studenter använde it som en extra aktivitet i formella miljöer. Forskningen fokuserade vilken direkt effekt it fick på deltagarnas lärande. Mer utsuddade gränserUnder 1980-talet ledde minskade teknikkostnader till att elever började få tillgång till datorer. Tillverkarna erbjöd även särskilda mjukvaror med pedagogiskt syfte. Forskning från den tiden pekar bland annat på det stora behovet av lärares fortbildning. 1990- och 2000-talet bjöd på bland annat på bärbara datorer, trådlösa nätverk och mobila enheter som kunde användas utanför klassrummet. Undervisning inte skolans huvuduppgift menar forskare. Hattie framhåller vikten av att analysera effekterna av lärarens egen undervisning och att skapa ett tillitsfullt lärandeklimat.

Undervisning inte skolans huvuduppgift menar forskare

Läraren måste också ha en klar bild av vad eleven ska lära sig under en lektion och veta hur väl varje elev har lyckats med att uppnå målen, så kallade framgångskriterier. För att kunna skapa en brygga mellan elevers förkunskaper och de förväntade lärandemål som står i undervisningens fokus måste läraren känna till elevers förkunskaper. Läraren måste också ha kännedom om elevers lärandeförmågor, kognition, motivation, språkfärdigheter, erfarenheter osv. Vad är en bra lektion? Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig.

Vad är en bra lektion?