background preloader

Första världskriget

Facebook Twitter

World War One. Första världskriget raserade ­gemenskapen mellan kvinnorna. I början av förra seklet började Europas kvinnor samarbeta i kampen för rösträtt. Krigsutbrottet 1914 satte effektivt stopp för det. ”Sammanhållning förbyttes i splittring och uppgivenhet” skriver litteraturvetaren Birgitta Holm.

När 1910-talet gick in var Kulturmannen – för att tala 2010-talets språk – på god väg att ersättas av en Kulturkvinna. Selma Lagerlöf hade knipit det första svenska Nobelpriset i litteratur. Ellen Key var vid sidan av Georg Brandes den mäktigaste kritikerrösten ute i Europa. Europa var en enhet – fysiskt sammanbundet genom ett fantastiskt järnvägsnät – där vår nordliga del långtifrån var någon marginal. För kvinnorna kom därtill den stora internationella gemenskap som rösträttsrörelsen innebar – ”den största rörelse världen har sett”. ”Vi internationella kvinnor” var det stolta anropet, och i juni 1911 hölls den sjätte internationella rösträttskongressen i Stockholm. 1100 deltagare från världens alla hörn. Och så kom 1914. Förhoppningarna tändes på nytt. Därför har forskarna fel om krigsutbrottet 1914.

Vi har fått lära oss att första världskriget vållades av rivaliteten mellan Europas kapprustande stormakter. I hundra år har denna ”sanning” mekaniskt kolporterats ut. Men stormakternas trätor och allianser kan på sin höjd förklara hur kriget spred sig, inte dess uppkomst. Krigsutbrottet är i stället berättelsen om hur Österrike-Ungern med berått mod kastade sig ut i avgrunden, och i fallet drog med sig både vänner och fiender – allt för en 83-årings sårade heder. Den 28 juni 1914 mördades Habsburgmonarkins tronarvinge Franz Ferdinand i Sarajevo av en bosnienserbisk nationalist. De styrande i Wien kastade omedelbart skulden på Serbien, rikets ettrige rival på Balkan, som länge konspirerat mot det österrikisk-ungerska styret i Bosnien och Hercegovina. En månad senare började monarkins trupper bombardera Belgrad. En närmare analys av Österrike-Ungern i juli 1914 ställer många ”sanningar” på huvudet. Krigsutbrottet brukar ibland också beskrivas som en serie misstag.

Första världskriget. Sex krigsskildringar du inte får missa. Litteratur från skyttegravarna. Jan Eklund tipsar om fackböcker. 1. Jan Olof Olsson"1914"Bonniers, 1964. Jolos stora krönika om året som förändrade världen för alltid kom till 50-årminnet av krigsutbrottet. Den är faktiskt lika läsvärd i dag. 2. Svante Nordin är en fängslande idéhistoriker och kanske vår kunnigaste kännare av modern filosofi. 3. Nitton människors berättelser från kriget skildrat i 206 korta kapitel. 4. En av de senaste årens mest uppmärksammade verk om kriget av författaren till "Kung Lepolds vålnad". 5. Amerikanskan Barbara Tuchman är en av få kvinnliga historiker som tidigt skrev om kriget, hon har dessutom inkasserat två Pulitzerpris. 6. Ja, den är stor, nästan komiskt detaljerad, ett praktverk om kriget "från Sarajevo till Versailles". Historikerstrid om kriget.

Publicerad 2014-02-03 15:34 Det blåser upp till storm i Storbritannien om hur man bör se på första världskriget. Och om hur många ceremonier och minnesprogram det gamla imperiet egentligen tål. Räcker det inte nu? Den kände historikern Niall Ferguson kallade i veckan Storbritanniens inträde i kriget för "det värsta misstaget i vår moderna historia". Det kejserliga Tyskland var inget omedelbart hot i augusti 1914, påstod han. Fergusons är professor i historia vid amerikanska Harvard. The Guardians stjärnkolumnist Simon Jenkins raljerade i torsdags över hur den konservativa regeringen sprätter pengar på pompösa minnesceremonier om kriget. Jan Eklund: Ingen trodde att det skulle bli krig. Till det kusliga – och fascinerande – med första världskriget hör med vilken entusiasm de unga soldaterna marscherade till fronten. Kriget var fortfarande insvept i ett romantiskt skimmer. I den berömda inledningen till "I stålstormen" beskriver Ernst Jünger tyskarnas ankomst till franska Champagne: "Uppvuxna i en tidsålder präglad av trygghet kände vi alla en längtan efter det ovanliga, efter den stora faran.

Kriget hade fyllt oss som i ett rus. I ett regn av blommor hade vi dragit ut, i en drucken stämning av rosor och blod ... Vi föreställde oss kriget som manliga dåd, en munter eldstrid på blommiga, blodbestänkta ängar. " Jüngers böcker hamnade inte på nazisternas bokbål; det gjorde däremot Stefan Zweigs. Jag vet ingen bok som bättre än Zweigs självbiografi "Världen av i går" återkallar tidens stämningar och dofter. Det var en ovanligt skön sommar, optimism i luften, få eller ingen trodde att skotten i Sarajevo skulle leda till krig.

Jag har inte läst den bortglömde Rolland. Europas sista sommar. Många menar i dag att läget i Europa inför årets EU-val liknar det som rådde före första världskrigets utbrott 1914. Men hur mycket av Europas framtid finns i det förflutna? I artikelserien ”Sagan om Europa” åter­besöker författaren Katrine Kielos tre klassiska städer från första världskriget – platser från förr som behåller sin betydelse för framtiden. Gulaschsoppan på Café Landtmann innehåller för mycket salt. Kaffet serveras med det obligatoriska glaset vatten. Tidningarna läses på pinne. Man dricker aperol spritz och äter apfelstrudel. Dock inte samtidigt. För hundra år sedan var det stora och bullriga Cafe Landtmann Sigmund Freuds favoritkafé. Kafékultur var religion, inte turistverksamhet, dessa år, innan 1914 när det stora europeiska inbördeskriget tog paus. Huvudstaden vid Donau blomstrade, eleganta par spatserade i Pratern och själva livet tycktes gå i valstakt.

Gustav Klimt målade ”Kyssen”. De bodde alla i Wien och frekventerade Café Central på Herrengasse. Europas hundra år av ensamhet. Mordet sommaren 1914 utlöste första världskriget. Men varje förklaring av kriget präglas av sin tid. Nu balkaniseras kontinenten på nytt, skriver Katrine Kielos i andra delen av resan genom Europas förflutna och framtid. Femtio år efter skotten i Sarajevo åkte DN-journalisten Jan Olof Olsson, Jolo, till vad som då var huvudstad i den jugoslaviska delrepubliken Bosnien. Det var 1964. I matsalen på Hotel Europa ser han en kvinna äta två wienerschnitzlar. Hon heter Fredrika och är stripteasedansös på hotellets nattklubb.

Jolo går dit och dricker vitt jugoslaviskt vin. Jolo återvänder till sitt rum. Han sitter med fönstren öppna mot det gamla basarkvarteret. Femtio år senare serverar de fortfarande wienerschnitzel på Hotel Europa. Det vita jugoslaviska vinet heter något annat. I det lilla museet vid latinska bron finns en figur av ärkehertig Franz Ferdinand. En stor plan. Det handlade inte om någon allmän sympati för slaviska minoriteter.

De rörde inte en fena. Ett kallt krig. Hela världen begravdes i Europa. På nordfranska åkrar skadades och stupade över en miljon soldater under 1916. Europa är kontinenten som än i dag drar in världen i sina konflikter, skriver Katrine Kielos i sista delen om Europas förflutna och framtid. Det finns många skyltar med kängurur i Villers-Bretonneux. Den lilla byn med sina röda tegelhus på norra Frankrikes platta kalkslätter är inte en miljö där man förväntar sig hoppande pungdjur. 95 procent av alla som besöker Villers-Bretonneux är australier. Det var natten mellan den 24 och den 25 april 1918 som australiska trupper ledda av general Glasgow befriade byn från tyskarna.

Ingen har glömt den saken. På Adelaidekyrkogården blommar flickrumsrosa rosor mot ljusa stenväggar. Namnen på de stupade är prydligt uppradade i bokstavsordning. En telefonkatalog över döda tonåringar. På andra sidan byn finns de döda som saknar namn, här vid det australiska krigsmonumentet har gravstenarna ingen inskription. Då rullade stridsvagnarna in i Villers-Bretonneux igen. Skotten som ändrade allt. ○ I juni för hundra år sedan föll skotten i Sarajevo som skulle utlösa första världskriget. När vapnen tystnade fyra år ­senare hade kriget skördat nio miljoner soldaters liv. ○ Kartor ritades om och nya länder uppstod.

Krigets följder gör sig påminda än i dag. Det är efter första världskriget som dagens Europa börjar tar form. ○ DN reste till Sarajevo och träffade Gavrilo Princip – ­släkting till attentatsmannen Gavrilo Princip som avlossade skotten. ”Det är klart att jag är stolt”, säger han. Gavrilo Princip lutar sig framåt, sätter armbågarna mot bordet och ser på mig med fast blick. – Jag är ingen historiker. Den Gavrilo Princip som sitter mitt emot mig, på andra sidan kafébordet, talar om en annan Gavrilo Princip, släktingen som i ett attentat 1914 dödade Österrike-Ungerns tronföljare, ärkehertig Franz Ferdinand, och hans hustru Sophie. Det var skotten i Sarajevo som blev upptakten till första världs­kriget. Bato har på sig jeans, rutmönstrad vit skjorta och en svart tröja. Stormning rakt mot kulsprutan. • Första världskriget 1914–1918 satte djupa avtryck i Europas historia.

I år firas 100-årsminnet av kriget och människor från hela världen söker sig till krigsskådeplatserna. • På åkrarna i norra Frankrike utspelade sig ett av världens blodigaste slag. Här i Somme dödades 19 000 unga brittiska soldater under stridernas första dag. • En svensk gymnasieklass på studieresa går tyst bland gravstenarna, studerar namn och årtal. Någon viskar: ”Kolla, han var bara 16 år”. • I dag fortsätter DN:s serie om första världskriget. Solen går ned över fälten utanför den lilla staden Fricourt i franska Somme. . – Titta där bakom träden. Eleverna kikar mot den där platsen nedanför kullen som de vet ska skymta mellan bladverken. De står på samma ställe som de unga soldaterna från Devonshire i Storbritannien gjorde den där sommarmorgonen för snart hundra år sedan.

. – Där nedanför kullen gömdes den tyska kulspruta som kapten Martin hade upptäckt. ”The Devonshires held this trench. Läraren nickar. Vi är de döda. 14 Reasons World War I Happened (And Four Things That Could Have Stopped It) For the past few years, Erik Sass has been covering the events that led to World War I exactly 100 years later. Here's a look back at how we got here. In mid-June 1914, Europeans were preparing for a beautiful summer. In the mansions of the mighty, servants covered the furniture and packed heaps of luggage for a season at country retreats, while ordinary folks looked forward to holidays at the seaside, hiking in the mountains, and long afternoons at beer gardens or bistros. Behind the scenes, however, on June 16, 1914, German Chancellor Bethmann-Hollweg wrote to the German ambassador to Britain, Prince Lichnowsky, warning “any insignificant conflict of interests between Russia and Austria-Hungary may set the torch of war alight.”

Within a matter of weeks his prediction came true. Well, the final answer to that depends on questions like whether free will exists. 1. Outline of History 2. Wikimedia Commons 3. Wikimedia Commons 4. 5. Wikimedia Commons 6. Uchicago.edu 7. 8. Wikimedia Commons 9. Panamakanal och Sarajevoskott - Vetenskapsradion Historia. Skotten som ändrade allt. Siste kejsarens ­barnbarn sitter i riksdagen. Första världskriget blev slutet för den kejserliga ätten Habsburg på Österrike-Ungerns tron. Men släkten är kvar i politiken. Den siste kejsarens barnbarn Walburga Habsburg Douglas sitter i Sveriges riksdag – och hon menar att EU kan lära av det gamla kejsardömet. – Jag har ett gudbarn, en tonårsflicka i släkten, som för inte så länge sedan frågade mig om vår släkt är skyldig till första världskriget, säger Walburga Habsburg Douglas.

Det var skotten i Sarajevo och den österrikisk-ungerske tronföljaren Franz Ferdinands död som blev den tändande gnistan till första världskriget. En månad efter skotten förklarade dubbelmonarkin Österrike-Ungern krig mot Serbien, och snart stod Europa i brand. Ätten Habsburg hade då suttit på tronen i Wien i århundraden. När Franz Ferdinand dog var det Karl, Walburga Habsburgs farfar, som blev kronprins. . – Monarkin hade kunnat leva vidare. Fast somliga menar att kejsar­dömet var en ålderdomlig konstruktion. . – Han är min stora inspirationskälla. Sveriges roll under första världskriget – ett neutralt men påverkat land. Trots att Sverige stod neutrala under första världskriget påverkades landet av kriget som skakade Europa och stora delar av världen. Krigsberedskap, ransonering av livsmedel och påverkan på både kultur och politik var några av de saker Sverige tvingades till. Pontus Rudberg är doktorand och lärare vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet.

Han berättar att det aldrig fanns någon överhängande risk för att Sverige skulle dras in i kriget, men trots det blev Sverige involverat. – Flottans fartyg lades i beredskap för att vakta neutraliteten på svenskt vatten och stora delar av den arbetsföra manliga befolkningen mobiliserades, säger Pontus Rydberg. Det fanns de som ville att Sverige skulle gå in i kriget på Centralmakternas sida men Riksdagspartierna stod eniga – neutraliteten skulle upprätthållas och försvaras om så skulle behövas. Enligt honom påverkade krigets handelsblockader även Sverige vilket ledde till att priserna på olika varor stegrades. Tidslinje: Första världskriget. Så skrev DN dagen efter skotten i Sarajevo. Denna text publicerades i Dagens Nyheter måndagen den 29 juni 1914, dagen efter skotten i Sarajevo: Ärkehertig Frans Ferdinand och hans gemål mördas på öppen gata i Bosniens huvudstad, Sarajevo. Ärkehertigen träffas i halsen, hertiginnan i underlivet. Båda avlida inom några minuter.

En slavisk gymnasist avlossar revolverskott mot hertigparet under en automobilfärd genom staden. Flera attentat planlagda. Hertigen lyckades avvärja en bomb som kastades mot hans bil. Österrike-Ungerns tronföljare, ärkehertig Frans Ferdinand, och hans gemål ha på söndagsmiddagen mördats i Sarajevo i Bosnien. Första attentatet: en bomb kastas emot ärkehertigens bil. Ärkehertig Frans Ferdinand befann sig i Sarajevo, Bosniens huvudstad, för att i sin egenskap av generalinspektör övervara en omfattande fältmanöver. Tronföljaren körde vidare i sin bil medan han talade lugnande ord till sin gemål och anlände till rådhuset, där en mottagning ägde rum. De dödande skotten falla. Attentatet hade utförts blixtsnabbt.