background preloader

Bloggar

Facebook Twitter

Kunskapsvägg åk 4-6. Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 4-6.

Kunskapsvägg åk 4-6

Även här har jag ändrat det som är reviderat i Lgr 11 men jag har också hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då det är lätt att missa). Eftersom det är en hel del som är lika i de tre no-ämnena biologi, fysik och kemi så har jag även gjort en gemensam fil där jag har satt samman det som är lika i det centrala innehållet i samma moln. Det hittar du under bilden Biologi, Fysik och Kemi. På så sätt tar no mindre med plats när man sätter upp det. Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns att ladda ner. Furutorp goes digital.

På begäran: #flipsv och #GAFE för yngre elever i samarbete med @SwensonAnna Lånat struktur av @Askeback. Vi hade en planerad hangout idag, @sarabruun3, jag och ett helt gäng som hänger på twitter och ventilerar, planerar, delar och delar och delar.

På begäran: #flipsv och #GAFE för yngre elever i samarbete med @SwensonAnna Lånat struktur av @Askeback

Till mångas glädje. Frågan kom hur vi i de yngre åren använder Google Apps for Education – förkortat GAFE. Vad gör vi? Ny i svenska skolan: Att tydliggöra spr&ar. Hem och expertgrupper- en modell för grupparbete. Det här med grupparbete är en utmaning att jobba med eftersom det inte alltid är lätt att få alla att vara delaktiga i arbetet tycker jag.

Hem och expertgrupper- en modell för grupparbete

Det är lätt att det slutar med att någon står helt ensam med hela arbetet. Jag har genom åren på alla sätt och vis försökt hitta former som göra att alla är med och tränar på att samarbeta i en grupp. Nu har jag hittat en form som verkligen fungerar! Jag läste boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbon i somras. I boken får man många konkreta tips på hur man kan jobba för att stärka språket i en grupp samt många påminnelser om språkets betydelse i alla ämnen.

Klass 1B. Norrbackaskolans språkutvecklingsgrupp - Hem. Läsförmågan erövras dagligen! Överger vi eleverna? Den största faran för en elev är att läraren förutsätter att läsförmågan är erövrad. då vi förutsätter och förväntar oss något av eleverna i det tysta är det riktigt farligt.

Läsförmågan erövras dagligen! Överger vi eleverna?

Elever vet att de har de här förväntningarna, att de förväntas kunna läsa. De lär sig det. Klivet från årskurs tre till årskurs fyra är ett gigantiskt kliv i en förändrad läskultur. Då kommer ämnesspråket och då slutar läsundervisningen. Elever vill inte blotta sin oförmåga. Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat.

Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande?

Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning?

Skolverkets stödmaterial Skolverket har arbetat fram ett stödmaterial som handlar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och de delar som handlar om språkutvecklande arbetssätt inom naturvetenskapliga ämnen och teknik finns samlat på en och samma sida. En språkutvecklande NO-lektion. Jag och min åk6-kollega har bestämt oss för att prova en metod som kallas cirkelmodellen lite mer strukturerat för att utveckla våra elevers förmåga att skriva olika typer av texter.

En språkutvecklande NO-lektion

Min kollega är sv/en-lärare och jag ma/no-lärare. Som NO-lärare tänker jag mycket på vad viktigt det är att eleverna lär sig att förklara olika saker, gärna skriftligt också och bestämde mig därför för att fokusera extra på det. I ett tidigare inlägg här på bloggen har jag beskrivit hur vi tittade på en film som visar när jag lagar en tilltryckt pingisboll genom att koka den. Vi beskrev vad som hände på filmen och funderade på vilka frågor man kunde/behövde ställa för att kunna förklara det som hände. Sedan läste vi olika texter, pratade och funderade över vilka av frågorna vi skulle kunna ta reda på genom att göra undersökningar.

Tankar och reflektioner om min undervisning. Lararmalin. Fröken Bagares funderingar. Att skriva ett bra svar. Jag har precis kört igenom en typ av lektionspass som jag verkligen gillar.

Att skriva ett bra svar.

Inte för att det är det mest lustfyllda vi gör kanske, utan för att jag alltid går från de lektionerna med känslan att eleverna verkligen har lärt sig något. Vilket ju alltid känns tillfredsställande. Jag brukar vika någon eller några lektioner under varje läspass till att prata om kvalitet i elevsvar. Vi kan också kalla det: hur du skriver ett bra svar, eller: att tänka på när du resonerar kring en text. I detta fallet har klassen läst Häxfeber, en skönlitterär bok om häxprocesser i det medeltida Danmark. Den här gången gjorde vi så här: 1. 2. 3. Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys. En magisk kväll med läsande mammor och pappor.

Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys

Lässtrategier och boksamtal med Mårten Melin. I Centrumskolans 5A och 5B har vi sedan i november läst böcker av Mårten Melin.

Lässtrategier och boksamtal med Mårten Melin

Eftersom skolan nyligen hade författarbesök av honom fanns det två klassuppsättningar. Den ena var Svarta kängor med gul söm och den andra Förvandlad. Två ganska olika böcker av samma författare, men bokens innehåll och tema var här inte det viktiga, mer än att innehållet skulle vara spännande och bra då förstås. Bibliotekarien har träffat klassen en gång i veckan för högläsning. Alla elever har ett eget exemplar av boken att följa med i. Det är svårt att avgöra vem som följer ett resonemang bäst. Men vi läser inte bara en gång i veckan.

LÄSsynundersökning. Läskraft - Om Läskraft. Emma Rosell - Tankar kring allt och inget... ...och lite till. Long time - no seen.

Emma Rosell - Tankar kring allt och inget... ...och lite till.

Oj här var ett tag sedan jag var inne och skrev ser jag nu. Det har hänt en hel del sedan förra inlägget. Förutom ett välförtjänt påsklov har jag äntligen flyttat till nya lyan. Det har givetvis tagit upp större delen av min tid under sista veckan. Bilder kommer när allt är mer i ordning, det sista fixas förmodligen senare under morgondagen. Jag hämtade upp S vid halv tio i morse och vi åkte en sväng till Ikea. Lektionen-den mest värdefulla resursen.

Jag sitter och jobbar på min föreläsning inför Skolportens bedömningskonferens i månadsskiftet. Temat är “Från förmedling till förståelse” och jag kommer att spegla mitt specialpedagogiska perspektiv på formativ bedömning som förhållningssätt i skolan. Därmed flyger det en massa tankar i huvudet och eftersom bloggandet är en del av min strategi för att samla tankar känns det riktigt att reflektera över varför formativ bedömning är en viktig del i ett inkluderande arbetssätt. Eller rättare sagt, vilka de främsta anledningarna är för att se vikten av formativ bedömning utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Att lära av misstag – My Favorite No. Undervisasvenska.blogg.se - att undervisa i ämnet svenska, lektionstips och tolkningar av läroplanen. Lärarlyft. Är det inte konstigt att det ska ta 38 år i yrket, innan man fattar hur man ska jobba med läsförståelse? Så att det funkar, alltså... eller, som jag tror/ är ganska övertygad om, funkar Mycket tid har jag under alla år lagt ned för att skapa frågor till olika texter, framförallt frågor som man kan svara direkt på genom att läsa texten.

Naturligtvis har ordkunskap varit en del av arbetet, liksom att förklara idiomen, talesätten, språkbilderna. Längre tillbaka i tiden jobbade vi med färdiga läseböcker/övningsböcker, men de slutade jag med, eleverna tyckte inte om dem. Idag förstår jag varför. Under de senaste tio åren, och drygt det, så har mina elever haft tjugo minuters tyst läsning varje morgon. Läsfixarna en film gjord av Marie Trapp - reciprocal teacheing. Förskoleklassen – detta är uppdraget! I enlighet med skollagen gäller detta för förskoleklassen: Förskoleklassens uppgift är att stimulera elevernas utveckling och lärande.Förskoleklassen ska förbereda för fortsatt utbildning.Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.Förskoleklassen är avsedd för barn som ännu inte har påbörjat någon utbildning, dvs är skolpliktigaTester och prov får inte utgöra villkor för antagning i förskoleklass.Tester och prov får heller inte utgöra villkor för fortsatt utveckling vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.Utvecklingssamtal varje termin.Läroplanen och skollagen är styrdokument för förskoleklass.Kursplanerna gäller från årskurs ett till nio.

Jag funderar ständigt över denna klass -förskoleklassen. Kunskapsvägg. Att läsa och bli läst, elevers och lärares tankar kring Mio min Mio av Astrid Lindgren. Vi ♥: Cirkelmodellen. Anne-Marie Körling. Att läsa och bli läst, elevers och lärares tankar kring Mio min Mio av Astrid Lindgren. Fokus läsförståelse och föreläsningar om läsundervisning. Under Skolforum 2013 erbjöds ett flertal föreläsningar som handlade om läsundervisning och undervisning i lässtrategier. Som tur var filmades dessa av UR Samtiden och nu kan vi ta del av dessa i efterhand via UR play. Martin Widmark, som tagit initiativet till En läsande klass bjöd på en föreläsning som heter Från ABC och läskondis till läsförståelse och läslust. Har du ett facebook-konto kan du hålla koll på projektet, och bli delaktig samt inspirerad, genom att gå med i En läsande klass på facebook.

Skolforum erbjöd även föreläsningar med lärare som delade med sig av exempel på hur läsundervisning kan se ut i praktiken. Marie Trapp, lärare i Nyköpings kommun och en av tre lärare som fick Svenska Akademiens svensklärarpris 2013, bjöd på en föreläsning som heter Läsförståelsestrategier i praktiken i år f-3. På temat läsförståelse bör även nämnas att Barbro Westlund har disputerat med sin avhandling som kommer att ges ut som bok: Att bedöma elevers läsförståelse. En vanlig torsdag på jobbet!? Igår såg dagen ut så här: 7.20 eget arbete fram till 9 då det var dags för APT. Klockan 10 skrev jag rent minnesanteckningarna i och med att det var min tur att vara sekreterare. Tillbaka vid skrivbordet hittade jag lådan med 18 ex av Catharina Tjernbergs bok ”Framgångsrik läs- och skrivundervisning : En bro mellan teori och praktik”. Forskningscirkeln, dvs. den lilla gruppen, i min forskarstödda seminarieserie ”Litteracitet <> Framgångsfaktorer <> Multimodalitet”, väntar på sina böcker.

Vad gör de i biblioteket? För någon vecka sedan hade jag en lektion med femmorna om Internet och Google. Läsning ger barnen vingar. SFI - Svenska för invandrare - Wikiversity. Ett språkutvecklande arbetssätt med digitala verktyg. Råby skola. Språk i alla ämnen för alla elever. Mina digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen.