Lärmoduler

"Att planera och strukturera undervisning" Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Låt oss utgå ifrån att det finns olika prestationsgrupper i våra klasser.

Hur kan vi då använda denna kunskap till vår fördel när vi planerar vår undervisning? Alla lärare vet att de har elever som har olika lätt för att nå målen och vilka dessa elever är, men varför planerar vi inte undervisningen utifrån den kunskapen? ”24 av 40 skolor i kvalitetsgranskningen anpassar inte eller bara delvis undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Mer tid för planering låter som en frestande lösning på problemet men medför inte per automatik någon förändring. (Vilka elever planerar du för? Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Arbetsgång. Lgr 11 eller din skolforms läroplan, Få syn på språket och Greppa språket är underlag som bör finnas med under arbetets gång.

Det är en fördel om deltagarna i arbetet har läst dessa dokument i förväg. Möte 1 Enskilt arbete inför mötet Läs del 1 och 2 (sidan 2-6) i diskussionsunderlaget Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Välj ut en text som du har använt i undervisningen för att ha som utgångspunkt i diskussionen med dina kollegor. Under mötet Titta på de två filmerna Språk i alla ämnen del 1 och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Möte 2 Använd ämnesspecifika texter i undervisningen och pröva en eller flera av de stöttningsstrategier ni kommit överens om.

Berätta om era erfarenheter av att använda tydliga stöttningsstrategier i undervisningen. Möte 3 Ta reda på elevernas erfarenheter, föreställningar och ämnesspråkliga förkunskaper i undervisningen inför ett nytt undervisningsinnehåll eller ämnesområde. Berätta om era erfarenheter av den genomförda undervisningen. Möte 4. Bedömning och betyg utifrån Lgr11 - den 17 november 2014 - Kvutis. Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen. – Skolverket Att arbeta för en gemensam förståelse för bedömning och betyg utifrån Lgr11. Program 8.30 Inledning och information om dagen 9.00 Kaffe och frukt 9.15 Arbete i ämnesgrupper med uppgift 1 ”När vet vi att en elev kan?” 10.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 2, ”Bedömning – Vad gäller?”

12:00 Lunch 13.00 Arbete i ämnesgrupp med uppgift 3, ”Planera för bedömning” 15.00 Kaffe och kaka 15.15 Skolkonferens Inför konferensen ska ni se filmen Betyg – så funkar det! Uppgift 1 (9.15-10) Läs och diskutera ett autentiskt bedömningsdilemma Hej Idag på so-konferensen fastnade vi i en mkt intressant diskussion. Lärare som väljer att bedöma denna text kommer självklart kunna sätta höga betyg! Vilket sätt tycker ni är det rätta? En lärmodul i bedömning del 1 planeringsprocessen 2 rev. En lärmodul i bedömning del 2 likvärdig bedömning. Höstterminen 2015 Naverlönnskolan #arbetsmaterial | Kvutis. Att ge alla elever förutsättningar och möjlighet att nå goda resultat är en stor utmaning för skolan. /—/ I forskningen definieras framgångsrika skolor bland annat som skolor där eleverna gör större framsteg än andra skolor med liknande socioekeonomiska förhållanden.

Den brittiske forskaren Pamela Sammons har granskat skolor med stor andel elever från socioekonomiskt utsatta områden. Hon visar att socialgrupp är en betydelsefull faktor för om elever lyckas med sin utbildning. Men hon visar också att skolan och undervisningens utformning har stor betydelse. Sammons betonar några delar som särskilt viktiga: undervisningens kvalitet med elevers kunskaper i fokus, ett varmt omhändertagande klimat och att eleverna känner sig uppskattade som människor. Hon benämner de skolor som lyckas ge alla elever möjlighet att nå höga resultat i skolan som ”effektiva skolor”. I denna slag skola har undervisningen ett tydligt syfte med strukturerade lektioner och anpassad pedagogik.

Diskussion Planera. Lathund för att göra en lärmodul för kollegialt lärande. Lärmodul "Samarbetsorienterat lärande för ökad delaktighet" - Kvutis. Med samarbetsorienterat lärande menar vi aktiviteter där två eller flera elever lär tillsammans – med och av varandra. Vinsten med ett samarbetsorienterat lärande är att eleverna kan ta del av varandras idéer, erfarenheter och kunskaper, vilket ger fler och vidgade perspek­tiv. I ett samarbetsorienterat lärande kan varje individ ges möjlighet att visa sina styrkor genom att ta initiativ, ansvar och ibland vägleda sina kamrater. I SPSM:s skrift Lära tillsammans – samarbetsorienterat lärande för ökad delaktighet lyfts lärdomar och framgångsfaktorer från en studie om samarbetsorienterat lärande fram. Studien prövade idén att elever själva får kunskap och verktyg för att göra sina kamrater delaktiga.

Tanken är att skriften ska ge inspiration och vägledning till pedagoger och skolledare som vill ge alla elever förutsättningar att vara delaktiga i alla undervisning. Moment A - individuell förberedelse Moment B - kollegialt arbete Planera Moment C - aktivitet Moment D - gemensam uppföljning. Lärmoduler. Lärmoduler för kollegialt lärande. Lärmoduler för kollegialt lärande | Kvutis. Lärmoduler för kollegialt lärande | Kvutis. Lärmoduler om bedömning – Hur skapar vi likvärdig bedömning? Hur kan den summ... Period 1 - Plattform BFL. Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor.

Startkit - BFL genom kollegialt lärande | Kvutis. Detta upplägg är tänkt som ett startkit för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Skollagen föreskriver att ”Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade” (Skolverket). Startkitsupplägget inleds med en så kallad basmodul (A, B) där bland annat upplägg, gruppsammansättning och intensitet kan diskuteras. Basmodulen syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra det kollegiala lärandet lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen. Arbetet avslutas också med basmodulen (D), men då är syftet istället att sammanfatta, dokumentera och utvärdera arbetet.

Arbetet kan antingen genomföras med ”matematiklyfts”-intensitet med regelbundna veckomöten, eller enligt ett upplägg där lärlagen träffas en gång i månaden. Lärmodulcykel Moment B) Kritiska diskussioner och gemensam planering utifrån det som lästs in Exempel. Startkit - BFL genom kollegialt lärande | Kvutis. Strategier - Plattform BFL. Stöd för utveckling - Kvutis. Förskolor och skolor i Svedala kommun kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig. Vi garanterar en utbildning där våra förskolor och skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever utmanas att prestera på sin bästa förmåga.

En lärmodul är ett ”utvecklingspaket” där artiklar, filmer och annat material sätts i ett sammanhang, diskuteras och prövas. Varje lärmodul består av fyra moment: Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Nedanstående lärmoduler vänder sig till lärare. Förbättra er praktik genom att utmanas av skolforskning Alla ska lyckas (KvUtiS) I lärmodulen får ni prova på och förbättra er praktik genom att att ta del och utmanas av några av skolforskningens framgångsfaktorer. Betyg och likvärdig bedömning Samtal om text.