background preloader

Forskning skolutveckling

Facebook Twitter

Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan. Lära att lära – en nyckelkompetens för livslångt lärande Länder i EU bör se till att alla ungdomar har utvecklat åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, rekommenderar Europaparlamentet och Europeiska rådet. Dessa kompetenser är enligt Bryony Hoskins och Ulf Fredriksson • lära att lära • kommunikation på modersmålet • kommunikation på främmande språk • matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens • digital kompetens • social och medborgerlig kompetens • initiativförmåga och företagaranda • kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Förmågan att lära anses vara en av de viktigaste kompetenserna i ett föränderligt och globaliserat kunskapssamhälle, påpekar Hoskins och Fredriksson, författarna bakom rapporten ”Learning to Learn: What is it and can it be measured?”. Bygga ny kunskap på befintliga kunskaper Elever använder ofta lågeffektiva lärstrategier Psykologer har i över etthundra år forskat om effekterna av olika lärstrategier. ​

Referenser. Forskning. Forskning i korthet - Kommunförbundet Skånes startsida. I FoU Skolas skriftserie Forskning i korthet sammanfattas resultat av relevans för skolutveckling. Serien består dels av kunskapsöversikter, vars syfte är att ge en snabb inblick i forskningsläget inom skilda fält, dels sammanfattningar på svenska av intressanta internationella forskningspublikationer. Det handlar om rapporter som endast finns tillgängliga på engelska och som därför ofta fått begränsad spridning i vårt land. Nedan finns även särtryck som tagits fram i samarbete med andra aktörer. Förändringens sex hemligheter – vad goda ledare gör för att deras organisationer ska utvecklas och överleva I detta nummer görs en sammanfattning av Michael Fullans bok "The six secrets of change".

Rektorers pedagogiska ledarskap – en kunskapsöversikt I denna kunskapsöversikt behandlar fil dr Ulf Leo frågan om rektors pedagogiska ledarskap - ett både svårfångat och mångtydigt begrepp. Lärandets natur – forskningsresultat av betydelse för skolutveckling Videoklipp. Forskning i korthet 2013 nr1. Forskning i korthet 2014 2 slutversion. Forskning-i-korthet-2014-2-slutversion.pdf. Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling. Helen Timperley är professor vid universitetet i Aukland på Nya Zeeland.

På väg hem från konferensen Stockholm Summit 2012 gjorde Timperley ett stopp i Malmö hos FoU Malmö-Utbildning. Helen Timperleys forskningsområde är främjandet och organiserandet av lärares professionella lärande och utveckling – i syfte att förbättra elevernas lärande och utveckling. Hos FoU Malmö-utbildning höll Timperley i två seminarier för skolledare och de lärare som har en nyckelfunktion när det gäller skolornas utvecklingsarbete i Malmös olika förvaltningar.

Lärares kompetensutveckling lösningen för skolan? Timperley inleder med att lärares professionella utveckling ofta framhålls som ett universalmedel för att förbättra skolan. . - Det finns tusentals studier och artiklar kring lärares kompetensutveckling – men effekten av kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren, säger Timperley och fortsätter. Lärare behöver arbeta annorlunda! Vad gör skillnad för eleverna? Lärarens motivationsfaktor! Hur ska skolan se ut i Nederländerna 2032? I slutet av förra året nämnde jag kort Onderwijs 2032, Nederländernas stora satsning på att skapa en skola som kan möta samhällsutvecklingen. För att klara detta bjuder utbildningsdepartementet in till dialog på och utanför nätet, där forskning, näringsliv, organisationer och allmänhet kan bidra med synpunkter och perspektiv. I likhet med bland andra Norge och Finland, vill Nederländerna ta fram en ny läroplan som kan lägga en god grund för skolans arbete. Eleverna som började skolan det senaste läsåret, kommer – om de studerar på högskolan – att komma ut på arbetsmarknaden omkring 2032.

Hur ser samhället ut då? Vilka krav ställer detta på skolans undervisning och innehåll? Den inledande brainstormingfasen varade till och med januari. 12 februari inleddes dialogfasen. På Ons Onderwijs 2032 presenteras nio centrala frågor och problemställningar. Hur kan skolans undervisning förbereda eleverna för yrken och arbeten som ännu inte finns?

Kompendium Pedagogisk profession. Organisation av undervisningen betyder mest för skolresultaten – Sveriges Skolledarforbund. Nr 7/14 2014-09-16 Debatt: Det är skolors sätt att organisera undervisningen som har störst betydelse för resultaten. Men de behöver stöd av sina huvudmän, skriver Jonas Österberg, utredare och författare. Efter de senaste internationella kunskapsmätningarna råder en omfattande debatt om hur resultaten i den svenska skolan ska förbättras. Rösterna och förslagen är många.Genomgående är avsaknaden av tillit till skolans personal som de verkliga skolutvecklarna. Med dagens mål- och resultatstyrda skola följer att varje skola ansvarar för sina resultat och att den utvärderar sin verksamhet. Detta står i motsats till de skolor som hamnar i en försvarsposition och som söker förklaringar till resultaten enbart i yttre faktorer.

För att de verksamma i skolan ska få möjlighet att vända resultatutvecklingen behöver de stöd av sina huvudmän. Det kanske återigen är dags för statens tjänstemän att möta enskilda kommuners och skolors företrädare kring frågor om skolutveckling. Pdf394. Regionala resurser. Report Finds ‘Deeper Learning’ Model Improves Outcomes for All Students. The conversation about what kids need to know and to be able to do by the end of high school has gradually shifted over the past several years to emphasize not just rigorous content goals, but also less tangible skills, such as creative thinking, problem-solving and collaboration.

That shift has brought schools that are practicing “deeper learning” into focus. The William and Flora Hewlett Foundation has been a big supporter of this work, defining deeper learning as a model that focuses on critical thinking, communication, collaboration, academic mindsets and learning how to learn, all through rigorous content. New research conducted by the American Institutes for Research (AIR) has found that the deeper learning model does have positive learning outcomes for students, regardless of their background. The model is often critiqued as a framework that only works for high-achieving learners. AIR investigators also looked at more traditional measures of achievement — tests. Related.