Axess. What It Means to Be a Principal: Your Guide to Leadership - John C. Daresh. OECD totalsågar svenska skolan - VARNING: Explicita grafer (NSFW) OECD lämnade igår över en utredning av den svenska skolan till regeringen, efter att alliansregeringen beställt just en sådan utomstående granskning från OECD.
Rapporten totalsågar den svenska skolan, men ger också en detaljerad åtgärdsplan för hur svenska skolan ska kunna lyftas. Utredningen ska nu utredas och begravas, då inga åtgärder passar in i den ideologiska uppfostringsanstalten skolan. Lära sig bör svenska barn göra hemma. I stort sett hela OECD:s utredning är citerbar, och av en kvalitet man inte ser i svenska utredningar. Sakligt, objektivt och kärnfullt. Utredningen ska nu utredas, men man ser omedelbart att denna utredning kommer totalt misslyckas.
"Vi måste få en bättre styrkedja. Nedan följer ett urval av grafer från rapporten. "Om man inte undervisar eleverna i matematik så lär de sig inte heller någon matematik"-grafen. Skolan måste ge eleverna lika förutsättningar. Samtidigt som vi i Sverige ser hur segregationen breder ut sig, har man i London lyckats vända trenden.
Där har man utgått från att alla barn kan och därför ska lyckas, skriver debattörerna. Bild: Thore Leykauff Rent krasst är skolsystemets bristande kompensatoriska förmåga en orsak till skjutningarna i Göteborg. I decennier har olikheterna i skolsystemet ökat. Men en lösning på problemen finns, skriver Karin Berg och Viktoria Struxsjö, Skolsmedjan. Den tragiska dödsskjutningen på restaurangen i Biskopsgården var inte den första. Diskussion som uteblivit På Sjumilaskolan i Biskopsgården får ungefär hälften av barnen gymnasiebehörighet.
I decennier har olikheterna i skolsystemet ökat. Sverige bad förra året OECD granska det svenska skolsystemet och ta fram förslag på förändringar. Presterar bäst De länder som presterar bäst är de länder som förstår att hög jämlikhet ger goda resultat för alla elever. Nu krävs krafttag Regeringen måste ta krafttag för att säkerställa skolans likvärdighet. EDIF 2014. Betygsinflationen i en graf. Det är allmänt känt att friskolor ger överbetyg för att kunna skryta med höga betyg och höga antagningar till högre utbildning1..
Betygsinflationen gör att betygen alltså successivt blir allt högre på universitets- och högskoleutbildningar, jämfört med kraven på högskoleprovet. Äldre sökande, som inte har gymnasiebetyg från betygsinflationens tid missgynnas alltså. Allt annat lika bör kraven för att komma in via högskoleprovet (HP) vara konstant, givetvis justerat för utbildningens popularitet och antalet platser. Popularitet och antalet platser slår dock lika mot betygskraven från gymnasiet, så om det inte föreligger någon betygsinflation bör dessa två följas åt. Högskoleprovet kan vara 0.0 - 2.0 poäng.
För att inte ta någon modern trendutbildning, tittar vi här på socionomutbildningen vid Lunds universitet. Man ser här att högskoleprovkraven rent av är fallande, vilket alltså innebär att det är enklare och enklare att komma in på utbildningen. ”Värdegrunder ett surrogat för verkliga förbättringar” Värdegrunder är populära och varje offentlig organisation excellerar i tjusiga sådana.
Tid, kraft och energi går åt att framhålla sin förträfflighet ifråga om moraliska dygder. Ofta framhåller offentliga organisationer hur intensivt man jobbat med sin värdegrund; att diskutera, utveckla, förankra, revidera och implementera denna. Anspråket är att verksamheten genomsyras av en föredömlig värdegrund. Detta kan ses som ett marginellt fenomen, terapi för ledningar, konsulter och stabsfolk, men är symtomatiskt för en offentlig sektor som ofta fungerar ganska illa men är tjusig på ytan. Då värdegrunden framhålls som central för välfungerande verksamhet och man påstår sig ägna mycket tid åt detta finns skäl att slå larm. Här är två exempel. Exempel 1. ”Vi slår tidigt fast att universitetets verksamhet bygger på och förmedlar demokratiska värden. Ledarskap i skolans värld: Vad är en framgångsrik skola?
Att kliva utanför bekvämlighetszonen och bli en lite bättre lärare. Att kliva utanför bekvämlighetszonen är något som leder till erfarenheter och insikter som gör mig till en lite bättre lärare för varje gång.
Pröva på något som jag inte känner mig säker på, som jag inte provat förut och som i första tanken känns omöjlig att klara ut. För ett tag sedan fick jag förfrågan om att skriva en artikel som skulle handla om hur jag arbetar med bloggen som lärande verktyg i min klass. Absolut, visst kan jag göra det svarade jag direkt. Sedan när jag insåg vad jag sagt ja till kom tvivlet. Jag som inte kan skriva… Jag har aldrig skrivit en artikel i hela mitt liv….
Jag startade den här bloggen för ungefär ett år sedan. Artikeln blev skriven, responsad av en tålmodig journalist och därefter publicerad i tidskriften Svenskläraren. Studenter måste kunna skriva. Allt fler högskolestudenter har stora svårigheter att uttrycka sig i skrift.
Det är en följd av att läraryrket har devalverats och att skolsystemet intresserar sig för utvärdering mer än kunskap. För ungefär fem år sedan började vi universitetslärare märka att någonting inte stod rätt till med studenterna. De ganska enkla skrivövningar som vi börjat utbildningen med tidigare fungerade inte längre. Det hände att vi satt och klippte med ögonen och försökte förstå vad studenterna hade skrivit, och turerna till varandras rum när man bara måste få läsa upp någon tokighet – ett ömsint nöje som jag tror lättar alla lärares rättningsbörda ibland – blev allt tätare men också alltmer förtvivlade. Vad vi såg var att allt fler studenter skrev allt sämre. Naturligtvis började jag fundera på anledningarna till denna påtagliga försämring. Det fanns naturligtvis fortfarande studenter som skrev rimligt väl, men de tycktes ha blivit färre. Från högerhåll har det hävdats att ”flumskolan” gått för långt.