Första världskriget. Historikerstrid om kriget. Publicerad 2014-02-03 15:34 Det blåser upp till storm i Storbritannien om hur man bör se på första världskriget.
Och om hur många ceremonier och minnesprogram det gamla imperiet egentligen tål. Räcker det inte nu? Den kände historikern Niall Ferguson kallade i veckan Storbritanniens inträde i kriget för "det värsta misstaget i vår moderna historia". Det kejserliga Tyskland var inget omedelbart hot i augusti 1914, påstod han. Fergusons är professor i historia vid amerikanska Harvard. The Guardians stjärnkolumnist Simon Jenkins raljerade i torsdags över hur den konservativa regeringen sprätter pengar på pompösa minnesceremonier om kriget. Europas hundra år av ensamhet. Mordet sommaren 1914 utlöste första världskriget.
Men varje förklaring av kriget präglas av sin tid. Nu balkaniseras kontinenten på nytt, skriver Katrine Kielos i andra delen av resan genom Europas förflutna och framtid. Femtio år efter skotten i Sarajevo åkte DN-journalisten Jan Olof Olsson, Jolo, till vad som då var huvudstad i den jugoslaviska delrepubliken Bosnien. Det var 1964. I matsalen på Hotel Europa ser han en kvinna äta två wienerschnitzlar. Jolo återvänder till sitt rum. Han sitter med fönstren öppna mot det gamla basarkvarteret.
Femtio år senare serverar de fortfarande wienerschnitzel på Hotel Europa. Det vita jugoslaviska vinet heter något annat. I det lilla museet vid latinska bron finns en figur av ärkehertig Franz Ferdinand. En stor plan. Ärkehertigen skulle efterträda sin farbror Franz Josef när denne gick bort och det sades att han tänkte reformera kejsardömet. Det handlade inte om någon allmän sympati för slaviska minoriteter. Hela världen begravdes i Europa. På nordfranska åkrar skadades och stupade över en miljon soldater under 1916.
Europa är kontinenten som än i dag drar in världen i sina konflikter, skriver Katrine Kielos i sista delen om Europas förflutna och framtid. Det finns många skyltar med kängurur i Villers-Bretonneux. Den lilla byn med sina röda tegelhus på norra Frankrikes platta kalkslätter är inte en miljö där man förväntar sig hoppande pungdjur. 95 procent av alla som besöker Villers-Bretonneux är australier. En svensk har lokalbefolkningen aldrig hört talas om. Det var natten mellan den 24 och den 25 april 1918 som australiska trupper ledda av general Glasgow befriade byn från tyskarna. Ingen har glömt den saken. På Adelaidekyrkogården blommar flickrumsrosa rosor mot ljusa stenväggar. Namnen på de stupade är prydligt uppradade i bokstavsordning. En telefonkatalog över döda tonåringar. På andra sidan byn finns de döda som saknar namn, här vid det australiska krigsmonumentet har gravstenarna ingen inskription. ”Vad är Europa?” Sveriges roll under första världskriget – ett neutralt men påverkat land.
Trots att Sverige stod neutrala under första världskriget påverkades landet av kriget som skakade Europa och stora delar av världen.
Krigsberedskap, ransonering av livsmedel och påverkan på både kultur och politik var några av de saker Sverige tvingades till. Pontus Rudberg är doktorand och lärare vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Han berättar att det aldrig fanns någon överhängande risk för att Sverige skulle dras in i kriget, men trots det blev Sverige involverat. – Flottans fartyg lades i beredskap för att vakta neutraliteten på svenskt vatten och stora delar av den arbetsföra manliga befolkningen mobiliserades, säger Pontus Rydberg.
Det fanns de som ville att Sverige skulle gå in i kriget på Centralmakternas sida men Riksdagspartierna stod eniga – neutraliteten skulle upprätthållas och försvaras om så skulle behövas. Enligt honom påverkade krigets handelsblockader även Sverige vilket ledde till att priserna på olika varor stegrades. Tidslinje: Första världskriget. Lyssna på P1-morgon. Första världskriget – en oundviklig katastrof? Första världskriget är sannolikt den mest omvälvande händelse som drabbat vår kontinent sedan Västroms fall.
Det som skedde åren 1914–18 kom tveklöst att forma hela 1900-talet: kriget var det tjugonde seklets stora urkatastrof, vilken förutan de andra är otänkbara. Utan första världskriget skulle bolsjevikerna aldrig ha gripit makten i Ryssland och nazisterna aldrig segrat i Tyskland; utan första världskriget skulle det aldrig ha blivit något andra världskrig, och ingen Förintelse, inte heller något kallt krig, samtidigt som de konflikter som präglat tiden efter 1945 troligtvis heller aldrig skulle ha ägt rum.
Sedan får man inte heller glömma att första världskriget också förde med sig andra effekter, också de oförutsedda men goda. Så till exempel skulle det som då kallades kvinnoemancipationen troligtvis ha fördröjts om det inte varit för de effekter kriget fick på könsrollerna och vad gällde synen på manligt och kvinnligt. Ändå blev det ett storkrig, ja ett världskrig. Nåväl. P1-morgon med Katherine Zimmerman onsdag 19 mars - P1-morgon. Guillou: Om ändå Tyskland hade vunnit första världskriget.
Tänk tanken – vilken värld hade vi haft i dag om första världskriget hade sett Tyskland som segrare?
Jan Guillou har tänkt den och kommit fram till... Hur som helst. När succéförfattaren med mera nyligen intervjuades för programmet ”Bokprogrammet” i norsk tv, NRK, om sitt jätteprojekt ”Det stora århundradet”, dristade sig programledaren att undra följande: ”När jag läser boken ´Brobyggarna´ så verkar det som om du tänker att det borde ha varit Tyskland som vunnit första världskriget?” Jan Guillou svarar: – Ja, man kan inte undgå den tanken. . – Och för oss i Europa – det hade inte skett några territoriella förändringar. . – Så, det hade aldrig blivit någon Versaillesfred, det hade aldrig blivit någon Hitler, och ingen nazism och ingen förintelse. – Annan jävelskap skulle ha kunnat inträffa i Europa, men inte det som skedde.