Terrodåden i Paris. Påverka och påverkas i en demokrati. Påverka och påverkas i en demokrati. STHLM Panda - Blind Muslim Trust Experiment. Fångade delar av terrordådet på film – VARNING FÖR STARKA BILDER. Vi vill varna för att tv-inslaget ovan innehåller mycket starka bilder från terrorattentatet i Paris.
Bilderna visar bland annat skadade och panikslagna människor, och möjligen även dödsoffer. Daniel Psenny, till vardags journalist på Le Monde, bor i en fastighet bakom konserthuset Bataclan i centrala Paris där minst 87 besökare dödades i ett terrorattentat på fredagen. Han satt hemma och tittade på en actionfilm och trodde först att smällarna han hörde kom från tv:n. Men ljudet från skottlossningen var för högt för att komma från en tv. Psenny öppnade fönstret mot gatan Le passage Saint-Pierre-Amelot och fick se hur folk flydde från Bataclan genom konsertlokalens nödutgångar. På inspelningen syns hur flera personer ligger tillsynes livlösa på gatan. – Jag förstod att någonting allvarligt hänt och frågade de som sprang mot Rue Amelot och Boulevard Voltaire vad som hände, säger han till Le Monde.
"Han var en snäll småbarnspappa" Polisen jagar ansvariga för dåden. Attackerna i Paris – detta har hänt. Minst 129 människor har mist livet i sex samordnade terrorattacker i Paris.
En svensk är ett av dödsoffren. Terrorgruppen Islamiska staten har bekräftat att man står bakom dåden. DN sammanfattar vad som har hänt hittills: Så exploderade Islamiska staten i Europas ansikte. I juni förra året invaderade Islamiska staten Mosul, Iraks näst största stad.
Under det dryga år som gått sedan dess har IS varit nyhetsstoff så gott som varje dag. Det har handlat om avrättade journalister i orange fångdräkter, om tortyr och sexslaveri, om återvändande IS-krigare, om flyktingar som lämnar sina hem i panik undan terrorn, om brända kyrkor. USA:s president Barack Obama har skickat militär till både Irak och Syrien för att stoppa IS framryckning, och Ryssland flygbombar terrorsektens ställningar. Det känns som om Islamiska staten plötsligt exploderade i västvärldens ansikte.
Nio gripna efter Beirutdåd. Nio personer har gripits i Libanon efter bombdådet då 44 personer dödades den gångna veckan. – Bland de omhändertagna finns sju syrier och två libaneser, varav en av var tilltänkt självmordsbombare och den andre en människohandlare som smugglade dem över gränsen till Libanon, sade Libanons inrikesminister Nuhad Mashnuq på en tv-sänd presskonferens på söndagen.
Attentatet utfördes i det Hizbollah-kontrollerade området Burj al-Barajneh i torsdags. Först exploderade en bomb på en motorcykel, därefter utlöste en självmordsbombare ett bälte med sprängmedel, enligt ett Twitter-uttalande från Islamiska staten (IS), där terrorgruppen även tar på sig ansvaret för dådet. Den ursprungliga planen var uppenbarligen att skicka in fem självmordsbombare i ett sjukhus, man den starka bevakningen tvingade dem att byta mål, sade inrikesministern. Enligt Mashnuq greps nätverket och dess anhängare inom 48 timmar efter explosionerna. Attentatet i Köpenhamn 2015. Attentatet i Köpenhamn 2015 inleddes med attacken vid kulturhuset Krudttønden (svenska: 'kruttunnan') i Köpenhamn den 14 februari 2015 och slutade med att gärningsmannen sköts till döds vid Nørrebro morgonen därpå.
Attentatet inträffade vid kulturhuset "Krudttønden" under ett debattmöte med rubriken Konst, hädelse och yttrandefrihet organiserat av Helle Merete Brix.[4] Under mötet närvarade den svenske konstnären, karikatyrtecknaren och debattören Lars Vilks; även Frankrikes ambassadör i Danmark, François Zimeray, deltog.[5] Under ett anförande av Femenaktivisten Inna Shevchenko avlossade en gärningsman med automatvapen 30 till 40 skott in i lokalen genom en fönsterruta[6] varvid en privatperson, filmskaparen Finn Nørgaard, dödades och tre poliser skadades.
Lars Vilks och den franske ambassadören kunde sätta sig i säkerhet.[7] Medhjälpare[redigera | redigera wikitext] Referenser[redigera | redigera wikitext] Externa länkar[redigera | redigera wikitext] Den här virala bilden föreställer inte flyktingar i upplopp. En artikel med rubriken "Nu börjar det… ISIS-flagga bland flyktingar som slåss med polis i Tyskland" har fått enorm spridning de senaste dagarna – nära 600 000 interaktioner på Facebook. I den virala artikeln ses muslimska män med svarta flaggor i högsta hugg som drabbar samman med tyska poliser. Men bilden är tvärtemot vad det står gammal och männen är inte del av de flyktinggrupper som kommit till Tyskland under sensommaren. De tillhörde den religiösa extremistgruppen Millatu Ibrahim, som bara hann existera ett år innan den förbjöds i Tyskland 2012. Den här virala bilden föreställer inte flyktingar i upplopp.
Muslimer som firar attentatet i Paris? Nej, ett gäng glada cricket-fans. IS tar på sig ansvaret för attacken i Beirut. Dödssiffran har stigit under hela torsdagskvällen.
Minst 41 personer uppges vara döda. 200 har skadats, för flera av dem är tillståndet kritiskt, säger hälsominister Wael Abou Faour som på kvällen besökte attentatsplatsen. Varför reagerar vi mer på en attack i Frankrike än en i Libanon? Västvärlden sörjer stort och öppet de som dog i Paris, men få terroroffer i andra delar av världen får samma uppmärksamhet av oss.
Bryr vi oss inte lika mycket? Veckoslutskommittén talade med psykologen Ann-Charlotte Kjerulf om varför vi beter oss som vi gör. Fredagens terrorattack i Paris som krävde 129 liv har upprört folk över hela världen, speciellt i västvärlden. Offentliga byggnader har lysts upp i den franska flaggans färger, på sociala medier tar folk ställning till händelserna genom att byta sina profilbilder och människor delar öppet med sig av sina tankar och känslor. Samtidigt höjs kritiska röster för att vi bara reagerar när vita västerlänningar är drabbade.