background preloader

Nivågruppering i skolan?

Facebook Twitter

Här samlar jag fördelar och nackdelar med grupperingar av olika slag som syftar till att möta eleverna där de befinner sig i sin utveckling och därifrån bygga vidare.

Nivågruppering: mellan och/eller inom klassen. Den här gången börjar jag med bevisen.

Nivågruppering: mellan och/eller inom klassen

Mitchell (2015; kapitel 3 och strategi 1) delar in bevisen i tre grupper och dessa gäller: Samarbetsinriktat lärandeNivågruppering kontra blandade grupperUndervisning i helklass kontra gruppundervisning Bevisen utgörs av både sammanställningar av metaanalyser och enskilda studier för de tre olika sätten att gruppera och bevisen sträcker sig över tre sidor. Riskerna understryks med olika sorters grupperingar. Nivågrupperingar sägs kunna vidga prestationsluckor. Samarbetsinriktat lärande Bland bevisen är John Hattie det mest kända namnet. Nivågruppering kontra blandade grupper Här skriver Mitchell att de viktigaste slutsatserna är att nivågruppering kan vidga prestationsluckor och ge olika negativa effekter. […] nivågruppering har minimala effekter på studieresultat och djupa negativa rättviseeffekter. Undervisning i helklass kontra gruppundervisning Bakgrund Mitchell redogör i början av kapitel 3 för idéerna bakom samarbetsinriktad gruppundervisning. Ökning av särlösningar i svensk skola?

En delstudie inom STOFF-projektet finns nu att läsa som rapport.

Ökning av särlösningar i svensk skola?

Vad står förresten STOFF för? - Namnet STOFF står för Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan – omfattning, former och effekter. Vad är det för slags studie? - Vi har gjort en enkätstudie med över tusen rektorer med ansvar för elever i årskurserna 1-3 och 7-9. Rektorerna har representerat såväl kommunala som fristående skolor. Vilket syfte har ni haft med studien? - Syftet med just denna studie har varit att belysa skillnader mellan skolor om hur man arbetar med att ge stöd till elever i behov av särskilt stöd.

Vad har ni fått fram för kunskap genom svaren från alla dessa rektorer? - Det är många intressanta resultat. Vilka elever är det som får sin undervisning i särskilda undervisningsgrupper? - För elever i årskurserna sju till nio är det vanligast med sådana grupper för elever med koncentrationssvårigheter. Vilka övriga resultat ser ni som särskilt viktiga? Det är skolans ansvar att alla elever lyckas. Forskningsresultat från förändringsarbetet i det numera nationellt välkända Essunga kommun har publicerats internationellt.

Det är skolans ansvar att alla elever lyckas

I artikeln med titeln ”Raising achievement through inclusion” betonar dock författaren att det inte hävdas att det är rörelsen mot inkludering i sig som har lett till högre kunskapsresultat vid den studerade skolan. Forskningsartikelns rubrik blir därmed vilseledande. Enligt författaren är det snarare strävan mot inkludering som sannolikt har haft en indirekt inverkan på skolans högre kunskapsresultat. Strävan mot inkludering har främst lett till ökad medvetenhet om forskning, läroplan och undervisning.

Detta har varit genomgående i samtliga genomförda intervjuer att denna ökade medvetenhet har relaterats till inkluderingsidén. Det ändrade tänkandet – en ny tankestil En tankestil har etablerats på högstadieskolan där samtliga intervjuer är gjorda. Tänkandet syftar till målet att få ett mer inkluderande samhälle. Skolans ansvar betonas Forskningsbaserade angreppssätt. Kvalitativt god undervisning viktigast för elevers lärande. Håkansson och Sundberg, som är verksamma pedagogikforskare vid Linnéuniversitet, menar att kvalitativt god undervisning måste vara välorganiserad och planerad.

Kvalitativt god undervisning viktigast för elevers lärande

Den präglas av lärarnas engagemang och samarbetsvilja och lärarna baserar sin undervisning på evidensbaserad forskning. Lärarnas kompetensutveckling viktigast Dessutom poängteras vikten av reflektion kring lärandeprocesser och analysen av i vilken grad läraren uppnår målet med sin undervisning. Kvalitativt god undervisning handlar även om att skapa lärandemiljöer som kännetecknas av meningsfullt lärande och förtroendeingivande relationer. Eftersom lärarnas kompetenser är den viktigaste kvalitetsfaktorn för barns lärande är det ur ett ekonomiskt perspektiv mest gynnsamt att satsa på lärares fortbildning. Eleveengagemang utgångspunkt för undervisningen Forskningen visar att undervisningen måste anpassas till elevernas kunskapsnivå och att det är centralt att lärare tror på sina elever. Återkoppling viktig för undervisning och lärande. Giotas keynote pdf 84073. Nivågruppering i skolan – tillåt mig att problematisera.

Nej, det är ingen bra idé att nivågruppera skolelever.

Nivågruppering i skolan – tillåt mig att problematisera

Inget i skolan är enkelt, svart eller vitt eller att givna svar finns som alltid går att applicera på varje elev, klass eller skola, skriver Camilla Haglund, lärare och biträdande rektor. Replik Likvärdig skola, 2/9 Tobias Andersson (SD), Dennis Diukarev (SD) och Jörgen Fogelklou (SD) ger sin syn på den svenska skolans brister och en sverigedemokratisk lösning på de problem debattörerna ansett sig identifiera. Jag utgår från att det är författarnas egna uppfattningar, då de inte hänvisar till någon forskning i ämnet. Själv är jag lärare, speciallärare, specialpedagog och biträdande rektor.

Didaktisk verktygslåda Det är sant att skolan ska ge ledning och stimulans för varje elev att utvecklas så långt som möjligt, stöd åt de som behöver och utmaningar åt de som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås (Skollagen, 3 kap., 3§). Forskning sällan entydig Vissa vinster för ”högpresterande” elever (vad nu det är?) Var går gränsen?