background preloader

Tips vid undervisning

Facebook Twitter

Mall årsplanering. 5_Minutes_Content_Vocab.pdf. 10 Assessments You Can Perform In 90 Seconds. Good assessment is frequent assessment. Any assessment is designed to provide a snapshot of student understand—the more snapshots, the more complete the full picture of knowledge. On its best day, an assessment will be 100% effective, telling you exactly what a student understands. More commonly, the return will be significantly lower as the wording of questions, the student’s sense of self-efficacy, or other factors diminish their assessment performance. It sounds obvious, but a student is a human being with an entire universe of personal problems, distraction, and related challenges in recalling the information in the form the assessment demands.

This makes a strong argument for frequent assessment, as it can be too easy to over-react and “remediate” students who may be banging against the limits of the assessment’s design rather than their own understanding. Rather than re-teaching, sometimes all that is necessary is re-measuring. Simple Assessments The word “simple” here is misleading. Hur gör en elev som lär sig mycket? Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text.

Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet? Vad gör eleven? Skriv en text på 200-300 ord. Man ser i elevens ansikte att den hänger med. Eleven ställer många frågor och vill veta saker. Eleven lyssnar på vad som sägs i klassrummet. Eleven lägger ner mycket tid på alla sorters uppgifter.

Eleven låter inget annat störa, t ex mobil, Snapchat eller andra program på datorn. Eleven har bra självförtroende och är säker på att det ska gå bra. Eleven väljer att ha en positiv inställning till det som ska göras och försöker hitta det roliga eller intressanta i alla uppgifter. Planera för svårigheter så får du fler att lyckas! | Förstelärare i Svedala. Tänk dig en solig försommardag vid en sjö. På stranden trängs tonåringarna för att utföra ditt uppdrag, att ta sig över till den andra stranden. Du har undervisat dem grundligt i all teori, det har torrsimmats, övats rörelser och teknik, precis som du har gjort med så många andra klasser genom åren. Pang! Startskottet går, eleverna slänger sig i vattnet och är på väg. Efter några minuter ser du resultatet; snabbsimmarna springer glädjestrålande upp ur vågorna, efter en stund kommer en hel hög ungdomar som klarat av uppgiften och ytterligare lite senare hasar sig några trötta upp på stranden. Tre grabbar står fortfarande kvar på andra sidan och lattjar med en boll, två tjejer vände om efter första kallsupen och en annan elev fick du livrädda efter halva sträckan.

Förvånad? Nu är jag ju inte simlärare, men väl språklärare med många år i yrket och jag känner igen att elever får uppgifter där vi på förhand kan förutspå resultatet. Tre behovsområden blev tydliga: 1. Så planerade jag 2. 3. Klassrumsstrategierbruntext.jpg (JPEG Image, 2424 × 1878 pixels) - Scaled (42%) Planera och strukturera undervisning | Kvutis. Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever.

Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering.

Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell Att tänka på vid planering Grej of the day Att skapa struktur. Överlämningar | AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar. I slutet på terminen, när en del elever ska byta årskurs och kanske också stadie efter sommarlovet, brukar överlämningar stå på agendan och så även på min arbetsplats.

Jag har suttit med och deltagit på många överlämningar genom åren och ibland funderat på vilken nytta de egentligen gör. Vid dessa tillfällen har upplägget ofta gått till så att överlämnande lärare har fått beskriva eleverna en i taget, tills hela klassen har gåtts igenom. Lärarna har fått beskriva eleverna mer eller mindre fritt och subjektiva värderingar av hur eleverna är har varit vanliga. Eleverna kan till exempel ha beskrivits som goa, gulliga, snälla, duktiga, ambitiösa. Fast kanske vanligare har varit att eleverna som uppfattats som motsatsen har fått mest uppmärksamhet. Många lärare efterfrågar överlämningar, men jag hör också lärare som säger att de inte vill veta något om eleverna utan att de vill möta eleverna som ett oskrivet blad så att de själva kan bilda sig en uppfattning.

Vad fungerar i gruppen? /AnnaBe. 7 Ways to Hack Your Classroom to Include Student Choice. For a long time, when educators discussed differentiating instruction and meeting students’ individual needs, they did so through the framework of Learning Styles. However, in the last few years the idea of student achievement being impacted by lessons taught to their particular learning style has been debunked. No scientific, educational research has proven the validity of teaching for student learning styles; in fact, this blog post collected 10 statements from educational researchers that actually disprove the use of such approaches. We covered the same topic in The Myth of Learning Styles, where we made the point that, “Instructors should not just take into consideration a learner’s style, but also their background and interests.”

This suggestion is based in solid research, which documents the positive relationship between student interest and academic success. Teachers do a lot to maintain student interest. Image via Flickr by US Department of Education In Short. Hur kan man tänka runt planering? …på många olika sätt tänker vi. De exempel vi visat i olika sammanhang (se nedan) får man använda som eventuell inspiration om man så önskar, men det finns ingen ”stockholmsmall” för en planering.

Har aldrig funnits, vill vi gärna förtydliga. Kooperativt lärande – Elevaktiva arbetssätt. Förmågor. Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Även jag tyckte att det var bra för mina yngre elever att koppla förmågorna med djuren för att de skulle få något att hänga upp det på. Dessa skyltar ligger under The Big 5 och förmågorna uppe i menyn. Det har dock varit en del förvirring runt det då flera olika parat ihop förmåga och djur på olika sätt. Vi började väldigt snart att lägga till de värdegrundande förmågorna så de finns också med som en förmågeskylt. När jag började använda mina förmågeskyltar för över ett år sedan så hade jag faktiskt inte djuren på utan helt andra bilder som jag tyckte kunde passa till. För er som vill använda er av skyltarna med andra bilder än djuren eller de helt utan bilder finns de nu så ni kan ladda ner.

Här är en film om hur jag använder The Big 5. För att det ska vara lite lättare för eleverna att förstå vad de olika förmågorna handlar om, använder vi oss av dessa skyltar. "Läxor är meningslösa" – What we should be looking at is the progress students are making, säger han apropå betygsdebatten. James Nottingham från Storbritannien är en väl anlitad föresläsare och skolutvecklare.

Han har en bakgrund som lärare och skolledare och har skrivit ett flertal böcker om undervisning. I veckan besökte han Ånge där 200 lärare från Sollefteå, Härnösand, Bräcke och Ånge fick lyssna till hans råd och exempel från olika delar av världen. – Han har mycket positiva tankar, konkreta tips och idéer. Föreläser i många länder Häromdagen var han i Bahrain, nu i Ånge och nästa vecka Mellanöstern.

. – När jag själv jobbat i skolan har jag varit frustrerad över hur många människor som gjorde saker utifrån instinkt eller tradition. Tveksam till betyg Mer av undervisningen borde baseras på vad erfarenheten och vetenskapen säger, menar han. . – Inlärning handlar om att göra framsteg, inte bara visa upp vad du kan. "Läs varje kväll" Viktigt med feedback De som var på föreläsningen fick lyssna till fler råd. James Nottingham – Learning Pit. Härom kvällen såg jag detta klipp på Twitter och efter att ha sett det somnade jag med ett stort leende på läpparna.

Ett klipp på drygt 10 min som utmanar och bekräftar mina egna tankar kring hur jag lär mig. Att filmen sedan använder sig av tydliga bilder som visualiserar det som Nottingham beskriver gör det än mer inspirerande! Titta på klippet! The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo. I sin bok ”Utmanande undervisning i klassrummet” har Nottingham ett helt kapitel, kap 7, för lärandegropen, en utmaningsmodell som han hänvisar till Jim Butler och John Edwards på 1990-talet.

När Nottingham har gjort sin version av modellen har han bland annat utgått från att: Elever är mer intresserade av att lära när deras lärare är nyfikna och uttrycker osäkerhet om sin kunskap om världen.Vi kan alla göra fel.Lärande fördjupas genom utforskande, handledda samtal. Utmaningensmodellen bygger på fyra steg: BIG 5 LATHUND. Behaviour management top tips | Education Support Partnership – supporting you to feel your best. Disruptive pupil behaviour is a frustration for many teachers.

In fact, 70% of teachers told us they had considered quitting the profession over poor behaviour. (Teacher Support Network and Family Lives Behaviour survey 2010) Poor behaviour is a barrier to learning and can easily threaten the health and wellbeing of teachers. On top of other pressures that can occur, the result is lost teaching days, unhappy teachers and failing students. Our top tips outline four basic approaches found to improve classroom behaviour: 1. Classrooms become more orderly places when rules are clearly stated and perform even better when rules have been negotiated, discussed and justified.

Here are 10 steps to improving rules and procedures: Create rules and express them positively. 2. Think about the style of relationship you have with your pupils or students. How do you increase your dominance and assertiveness? For the class or group For you Eye contact: holding eye contact expresses dominance. Then: 1. 2. 3. 4. Nya undervisningsgrepp | Fröken Evas skola. Det riktigt studsar och spritter i hjärnan när jag pysslar med mina ”nya undervisningsgrepp”! Ni undrar säkert vad det kan vara för något nytt grepp? Jaa, nytt och nytt? Vad är nytt under solen 2015? Inget revolutionerande, utan sådant som man tänker att: ”det där ska jag pröva!” Och så faller det lätt i glömska, eller faller bort p.g.a tidspress och diverse ”brandkårsutryckningar”.

Nå, det jag har funderat på ett tag är detta med ”begreppskort” och ”sambandskedjor”. Så här ska det gå till: Med hjälp av dessa begreppskort, som utgår från de aktuella begrepp som eleverna har stött på i det aktuella arbetsområdet (i vårt fall Geografi – Europa, gränser, naturtyper, erosion t ex), ska eleverna fundera, plocka ett antal kort och sedan lägga dessa i en kedja. Vinster: Jag får in: eget tankearbete, tänka tillsammans, samarbeta (Think-Pair-Share), förklara för både sig själv, sin grupp och för klassen (och för mig!)

Jag lovar att jag ska dokumentera och visa hur det gick! Checklista för en språkutvecklande lektion. Frågebatteri. Tydliga och konkreta lektionsmål | Förstelärare i Svedala. I mitt förra inlägg En inkluderande lektion skrev jag om vilken struktur jag brukar ha på mina lektioner. Jag berättade då att de börjar med tydliga, konkreta mål på tavlan. Jag anser att det är viktigt för eleverna att varje lektion veta vad vi ska göra, vad vi ska kunna efter lektionen och hur man visar sitt nya kunnande. Det gör lektionen meningsfull och man får fler engagerade elever. Det blir också en lugnare lektion då fler elever känner sig trygga i vad som ska hända. Mina förväntningar på dem blir samtidigt tydliga. Efter att ha läst om Dylan Williams nyckelstrategier, som han skapat som en modell för formativ bedömning och undervisning, fick jag bekräftelse på att det är så här jag vill arbeta.

Jag provade några olika sätt men tyckte inte att det blev tillräckligt konkret för eleverna, det var inte helt lätt att bryta ner syfte, centralt innehåll och kunskapskrav från läroplanen så att eleverna förstod det. Idag arbetar vi med Så att vi kan Vi vet att vi kan om Att diskutera: The 8 Minutes That Matter Most. I am an English teacher, so my ears perk up when writers talk about their process. I've found the advice handy for lesson planning, too. That's because both writing and planning deal with craft. In writing, you want your audience to be absorbed. You want them to care about your characters. John Irving, the author of The Cider House Rules, begins with his last sentence: I write the last line, and then I write the line before that. That is the crux of lesson planning right there -- endings and beginnings.

The eight minutes that matter most are the beginning and endings. Here are eight ways to make those eight minutes magical. Beginnings 1. YouTube reaches more 18- to 34-year-olds than any cable channel. 2. If you want to create a safe space for students to take risks, you won't get there with a pry bar. 3. Toss a football around the class before you teach the physics of a Peyton Manning spiral. 4. Kelly Gallagher says that students should write four times as much as a teacher can grade. 1.

Exit Tickets: Making Learning Effective. 20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv. Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar. En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv.

Jag följde eleverna enligt deras schema. Totalt deltog jag under tio lektioner under dessa två dagar, fördelat på sex lektioner ena dagen och fyra lektioner den andra dagen. Nedan följer 20 reflektioner som jag gjort under dessa två dagar Reflektion 1: Klasser kan vara väldigt olika. Det går inte som lärare att tro att man kan göra exakt lika i två olika klasser.

Reflektion 2: Att sitta still hela tiden är mycket jobbigare än man tror! De flesta lektionerna jag var med på satt eleverna stilla i stort sett hela tiden.