Att presentera en bok. Printable Worksheets. Adventskalenderlänkar - Google Docs. Möblering för att arbeta i helklass, enskilt och i grupp. Möblering för att arbeta i helklass, enskilt och i grupp Man kan möblera klassrum på många olika sätt.
Min erfarenhet talar för att det inte alltid sker medvetet utifrån på vad sätt man vill att möbleringen skall stödja verksamheten. Ibland kan man höra bedömningar av möblering i en skala mellan traditionell och mer progressiv/modern. Traditionell är ofta då en möblering där bänkarna står i rader mot tavlan och läraren, var för sig eller i par. Modern kan då vara andra grepp som att eleverna grupperas om fyra eller sex beroende på antal elever och utrymme i klassrummet. I grunden kan man möblera ett klassrum med inriktning på tre arbetsformer, helklassarbete, grupparbete eller enskilt arbete. Med en klass som är van att möblera om kan det gå väldigt snabbt att flytta om och jag menar att detta ofta är att föredra. Om vi börjar med en traditionell möblering, så har den fördelen av att alla eleverna är vända framåt mot tavlan. Här ser vi ett klassrum möblerat på längden. Pröva själv! Klassrumsmöblering. Mar14 Ett U?
Två och två? Långbord? Grupper? Där någonstans tog min fantasi slut…, plötsligt kom den bara över oss, klassrumsmöbleringens Ferrari! Hur är ditt klassrum möblerat? Jag är av den bestämda åsikten att ett klassrums möblering säger, inte hela sanningen, men en hel del om den undervisning som sker i klassrummet samt ger en bild över hur kommunikationen i klassrummet sker.
Dock tror jag inte att alla lärare gör medvetna val gällande klassrumsmöblering som ett stöd i att utveckla och förstärka lärandet. Ann-Marie Körling har skrivit blogginlägget Klassrumsmöblering – rummets betydelse . I sitt inlägg skriver Ann-Marie många frågor som hon ställer till sig själv som lärare. Några av dem är:Vad vill jag med klassrummet? Vilken läroplan synliggör rummet? En spännande variant på möblering som jag aldrig sett tidigare hittade jag här. Lappkullan har skrivit inlägget Sitt där du lär dig bäst. Här kan du läsa om möblering för att arbeta enskilt, i grupp och i helklass. Vad känner våra elever när de går in i sitt klassrum?
Hur vill du ha det på jobbet? Klassrummet – en plats att längta efter!? 20 Ways To Get A Noisy Classroom's Attention. 20 Ways To Get A Noisy Classroom’s Attention by Terry Heick Okay, so this isn’t about rethinking teaching and learning in a connected world, but that doesn’t change the fact that for many of you, simply beginning class can be the most challenging thing you do all day.
It’s not easy. My go-to for years what to simply start teaching, somewhat quietly, and hope students caught on, but I found that stressed some students who were trying to hear and couldn’t, so I had to come up with different strategies. While muting an entire classroom for 35 minutes at a time so they “listen” isn’t ideal, every teacher needs to quiet a noisy classroom at some point. And note, much of what works is indeed about your personality.
That said, students deserve to feel protected in a classroom that is efficient, protected, and under the control of a caring adult, so I have to make adjustments for my teaching style and how it relates to my natural personality. 1. 2. This one is the old standby. 3. 20 Ways To Get A Noisy Classroom's Attention. Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande..
Malin. Om att kombinera ”No hands up” och ”Think pair share” I höstas bestämde jag mig för att införa några små förändringar i min undervisning inspirerad av allt jag läst om bedömning för lärande, formativ bedömning, synligt lärande.
Alla dessa begrepp…jag kände att allt jag läst bara snurrade runt i huvudet och tänkte att jag får väl börja i någon ände och prova mig fram…med små steg i ständig utveckling! Jag började med tre olika saker jag läst om under hösten; exit tickets, no hands up och think pair share eller EPA (eget, par, alla) som är Göran Svanelids variant. Här tänker jag berätta om hur jag arbetar med de två sista teknikerna. NO HANDS UP innebär att ordet i klassrummet fördelas med hjälp av slumpen och inte genom handuppräckning. Eleverna räcker upp handen om de vill fråga något men de flesta frågor jag ställer besvaras av den elev vars namn jag drar. THINK, PAIR, SHARE /EPA innebär att när en fråga ställs funderar alla elever tyst och enskilt en liten stund.
Det är i sista steget jag ofta kombinerar teknikerna.