background preloader

IKT

Facebook Twitter

Torkel Klingberg: Träna dina elever till bättre resultat. Inlärningstakten skiljer sig dramatiskt åt mellan olika barn. Varför behöver vissa barn öva dubbelt så mycket som sina klasskamrater för att nå sina mål? – Det här är en sak som vi har sett väldigt tydligt i våra studier när vi har studerat både träning av matematik och arbetsminne. Där kan vi mäta precis hur lång tid barnen lägger på sin träning, att de går framåt i olika takt – det kan handla om trefaldig skillnad. Exakt vad det här beror på vet vi inte. Det finns många missförstånd när det kommer till inlärning. . – I stället för att se sig själv som bra eller dålig på till exempel matte ska man se sig själv som möjligtvis långsammare eller snabbare.

. – Orsakerna är två. . – Om du tror att de bara är medfödda, har du ett ”fixed mindset” och om du tror att de är ett resultat av träning, har du ett mera ”flexible mindset”. En viktig faktor för barns utveckling att ha ”grit”, det vill säga att ha kämparanda. Hur uppmuntrar man till mer kämparanda? – Det är den givna frågan. Matematik- och tekniklärare ska undervisa om programmering. Programmering är en del av elevers digitala kompetens. Därför ska matematik- och tekniklärare på grundskolan undervisa om programmering. I början av mars beslutade regeringen om förändringar i skolans styrdokument som träder i kraft nästa läsår. För grundskolans del innebär det bland annat att digital kompetens och programmering förstärks och tydliggörs i kursplanerna för matematik och teknik. Under hösten och våren arrangerar Skolverket konferenser för matematik- och tekniklärare runt om i landet för att berätta om förändringarna och hur man kan ta sig an det i sin undervisning.

Den 20 oktober samlades lärare från hela Skåne i Malmö för en heldag om de kommande förändringarna. Kunskaper i programmering är en del av den digitala kompetens som alla elever behöver utveckla för att kunna hantera i en alltmer digital värld. I årskurs 7-9 ska eleverna få en djupare inblick i hur algoritmer skapas och används i programmering. Nu är det viktigt för huvudmän att ta nästa steg. Kritiskt tänkande är en viktig del i digital kompetens – Omvärldsbloggen. Utvecklingen med sökmotorer, algoritmer och sociala medier har ändrat förutsättningarna för kommunikation och journalistik. Det går inte att ta för givet att information på nätet är förhandsgranskad, utan var och en måste ofta själv kunna bedöma vad som är sant och falskt. Sökkritik och källkritik har blivit allt viktigare för att värdera information. och därför behöver lärare och skolbibliotekarier kontinuerligt diskutera detta med eleverna.

En uppenbar risk med den här utvecklingen är att vi söker nyheter som bekräftar våra åsikter istället för att ta reda på hur det faktiskt ser ut. Detta behandlades ur ett journalistiskt perspektiv på seminariet Algoritmbubblornas tid på Bok- och Biblioteksmässan. Ulrika Knutson tog avstamp i Tryckfrihetsförordningen, som antogs för första gången 1766, och som lade grunden till den liberala tidningsrevolutionen på 1800-talet. Även Anders Mildner knöt även an till detta på sin föreläsning på mässan. Hur ser barns och ungdomars nyhetsflöden ut idag? EdTech Tools - Teacher Tech. To make things a little easier for myself, rather than trying to remember what tools I recommend I started a spreadsheet to keep a list. I also asked some of my friends who I consistently learn a lot from to add their favorites to the list. I’ll keep adding to the list! Link to the spreadsheet. I have the first tab randomizing the list so that you can discover new tools.

(I had previously blogged a crowdsourced EdTech tool list. Copyright secured by Digiprove © 2017. Unplugged - Torn av muggar | Pedagog Värmland. Den här övningen är i original hämtad från Thinkersmith. Bild från workshop Mål: Testa grunden i att programmera med hjälp av symboler. Förståelse för kodens exakthet och behovet av att effektivisera koden med hjälp av funktioner.

Material: EngångsmuggarLinjerat papperPennaEv. bilder med förslag på torn. Förberedelse: Rita upp pilar på tavlan för att visa eleverna vilka symboler som kan användas. Visa gärna ett exempel där eleverna gemensamt får hjälpas åt att formulera koden på tavlan så att de får en bild av hur det går till. Övningen: I övningen ska eleverna arbeta i grupper om tre elever där två utses till programmerare och en till robot. Exempel: Här har roboten föjt första raden kod. Om inte eleverna själva kommer med förslaget kan man som pedagog efter ett tag uppmuntra dem till att använda siffror över/framför pilarna för att visa antal pilar. Avsluta: Sammanfatta tillsammans lektionen och elevernas erfarenheter av att vara robot och programmerare. Bild från workshop. Fem favoritverktyg för ökad elevaktivitet! – Patricia Diaz. Förra veckans vabbande ställde ju till det lite (men eleverna hade faktiskt arbetat på bra med de uppgifter jag lade ut) men i onsdags var jag på plats igen och kunde leda lektionen som jag brukar.

Får ofta frågan vilka digitala verktyg som jag använder dagligen (eller ja, under varje lektion) och efter onsdagens lektion var det lite extra tydligt vilka som är några av mina favoriter för att öka elevaktiviteten! Gruppslumpare Idag använder jag mig av Schoolitys ”egna” gruppslumpare Randomizer som fungerar utmärkt i Chrome. Eleverna är vana vid att den används av alla lärare på skolan så inga konstigheter för dem att sätta sig i nya gruppkonstellationer varje lektion.

Har turen att ha ett rätt luftigt klassrum som består av fem ”öar” där eleverna sitter ca 5 st/grupp. Att slumpa grupper på det här sättet bidrar till att eleverna får möjlighet att lära känna varandra, samarbeta och lära av/med fler. Namnslumpare Kahoot för avstämning Qiuzlet Live för avstämning ”Kan vi inte byta ord? Digitalisering i eller av skolan – JL Skolutveckling.

Jag skrev nyligen ett blogginlägg som belyser hur onyanserad debatten om digitalisering (liksom annan skoldebatt) i skolan ofta är i Sverige. I det här blogginlägget ska jag lyfta resonemanget om digitalisering och skola till ett annat plan, då vi behöver fundera på vad som görs i skolsverige och vad som borde göras). Visste du att Sverige har det politiska målet: och att vi har haft det målet i ett par år nu. Jag vill lyfta diskussionen och använda följande perspektiv: digitalisering i skolan eller digitalisering av skolan för att se om vi är på väg mot det politiska målet eller inte. Man behöver hela tiden fundera på vilket problem det är som vi försöker lösa, d v s vad som är syfte och mål med det som görs. Jag skulle önska att ansvariga politiker lyfte fram vad de vill med den svenska skolan på 10-20 års perspektiv, men allt prat om skolan tenderar att handla om här och nu eller om nästa val, d v s år 2018.

Digitala Verktyg: Tips på tillägg. IKT portal Personal - Datorkörkort. Stark övertro till digital skola | Göteborgs Fria. Digitala redskap som datorspel har blivit en allt vanligare undervisningsmetod i skolan. Men enligt Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, finns det en stark övertro till den digitala teknikens betydelse för lärandet. . ­ – Utvecklingen gör en fartblind och det finns ingen tid för eftertanke, säger han.

Digitaliseringen av skolan är ett brett område och handlar bland annat om hur digitala redskap ska förbättra och förenkla lärandet. Även datorspel som Minecraft, där spelaren kan bygga virtuella hus och samhällen, har använts i undervisning med argumentet att det höjer elevernas motivation. Men Jonas Linderoth är kritisk till den snabba utvecklingen. – Att arbeta med Photoshop i bildundervisningen eller ett ordbehandlingsprogram i svenska är en självklarhet. . – Det är lätt att påstå för den som inte jobbar i skolans värld, men om det tar 30 timmar att spela spelet motsvarar det flera veckors undervisning. Tio kritiska frågor om skolans digitalisering – Omvärldsbloggen. Skolans digitalisering behöver eftertanke, menar professor Neil Selwyn, och därför har han sammanställt tio kritiska frågor att diskutera. Han var en av de två brittiska forskarna på en pop up-konferens om skolans digitalisering den 19 juni som arrangerades av tre institutioner och en forskningsmiljö vid Göteborgs universitet gemensamt på Pedagogen i Göteborg.

Fler inlägg från konferensen publiceras på bloggen framöver. Neil Selwyn är professor vid Monash University i Melbourne, Australien. Där ingår han i forskargruppen Learning with New Media, som sedan början av 90-talet analyserar hur it och digitala medier används i skolan. Förra våren gav jag en kort inblick i Selwyns kritiska perspektiv på skolans digitalisering och hans betoning av värdet med att problematisera det som synes självklart. Neil Selwyn inledde med att konstatera att BETT, SETT och liknande mässor är marknadsplatser och mötesplatser där entusiasmen flödar kring den digitala teknikens möjligheter i skolan.

Forskande lärare och lärande forskare - En till Pedagogen Gbg-webbplatser webbplats. Äntligen! Programmering för alla elever! Så säger många, och jag kan inkludera mig själv i den kommentaren. Samtidigt måste en hel del förutsättningar komma på plats för att de förändringar i läroplanerna, som Skolverket föreslår ska gälla från 1 juli 2018, ska bidra till höjd kvalitet på undervisningen för alla elever. Det finns nog relativt goda förutsättningar för att klara de förändringar som gäller grundskolans undervisningsämnen generellt. På många skolor finns redan en bra grund, även om omfattningen varierar: medveten användning av digitala verktyg, källkritik, interaktiva animeringar/modelleringar etc. På högstadiet beskrivs förändringarna inom algebra och problemlösning så här i det centrala innehållet för matematik: Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering.

Algoritmer är ett hett samtalsämne idag. Men når den insatsen hela vägen fram? Digitala resurser som ett genomgående inslag i sfi-undervisningen - Ivana Eklund. Jag möter många sfi-lärare när jag åker runt och föreläser om sådant som formativa arbetssätt i sfi-undervisningen, genrepedagogik, grundläggande läs- och skrivutveckling och digitala resurser och märker att det ibland finns en uppfattning att dessa modeller och arbetssätt är skilda från varandra. ”Nu jobbar vi i arbetslaget med att undervisa mer formativt, så vi hinner inte utveckla användandet av digitala resurser i undervisningen just nu, det får vi ta sen”, kan det låta. Ungefär. Kanske med lite överdrift, men ändå. Allt hänger ihop Min erfarenhet från klassrummet är att allt hänger ihop och att det bästa för elevernas lärande är när de ovannämnda pedagogiska modellerna och arbetssätten samspelar med varandra hela tiden.

I det här inlägget vill jag förklara vad jag menar och varför. En sfi-lärares undervisning handlar pedagogiskt och didaktiskt om att stötta eleverna i deras språkutveckling muntligt och skriftligt, och det oavsett kursnivå. Det finns en digital resurs för allt. Oscar Semb – Det nya uppdraget tar vi oss an tillsammans, del 1 – #lärandenätverk. Från strategi till verksamhetsförändring Vi är mitt inne i en intressant period vad gäller digitaliseringen av skolan. De länge efterlängtade nationella IT-strategierna som Skolverket, på uppdrag av Regeringen, föreslagit för en tid sen börjar nu övergå till konkreta regeringsbeslut. Sannolikt följer fler beslut och förslag ovanpå det redan beslutade. Inom Skolverket, remissinstanser och Utbildningsdepartement har man verkligen kavlat upp ärmarna och nu är det även vår tur ute i skolverksamheten att börja fundera på hur vi implementerar det här på ett klokt sätt.

I min roll har jag under de senaste veckorna varit runt och informerat, samtalat och workshop:at på temat stärkt digital kompetens i våra läroplaner. Trippel Helix – Nationell samling för skolans digitalisering, 6 april i Göteborg Så vad är det då egentligen som är beslutat? Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan historiamatematiknaturkunskapreligionskunskapsamhällskunskapsvenskasvenska som andraspråk Läs mer på Skolverkets hemsida. Kreativ design för lärande tar eleverna in i framtiden – Förstelärarbloggen. Börja i din pedagogiska idé och tänk hur den kan optimeras och växa med hjälp av det digitala. Digitaliseringen får effekt när den kopplas samman med det vi gemensamt vill uppnå; tillgängliga lärmiljöer för alla elever så att de kan nå sin fulla potential. I går deltog jag i en inspirerande workshop på Internetstiftelsen i Stockholm tillsammans med engagerade lärare från olika skolor i Sverige. Vårt uppdrag är att påverka digitaliseringen i svensk skola.

Eftersom några av oss inte kom hem (på grund av attacken) fortsatte samtalen om digitaliseringen i skolan flera timmar därefter. Jag känner mig berikad med intressanta aspekter som kan få betydelse för digitaliseringsarbetet framöver. Vi samtalade bland annat om hur vi kan stärka elevernas digitala kompetens och samtidigt stärka förmågan att aktivt medverka i ett föränderligt samhälle. Skolkulturen är viktig Utforska digitaliseringens möjligheter BloggenKreativ design för lärande - en mötesplats för lärande Börja med varför... Lästips: Nu kommer Programmeringen! Nu kommer så programmeringen in i skolan. Inte så där lite försiktigt som vi nog var många som trott utan med buller och bång vad det verkar. In i både matematiken och i olika andra sammanhang. Ett nytt ämne på gymnasiet, kallat tillämpad programmering, med mera.

Jag är överraskad över emfasen som genomförandet verkar få. Men jag är positiv till förslagen, och utvecklingen, även om jag menar att digitaliseringen av skolan i större grad behöver fokusera på informationskompetens, källkritik och skrivande och läsande än på programmeringen. Men: det här är kan bli bra! Det är dock inte det jag tänkte att detta inlägg skulle handla om. Jag menar så här.

I min kommun har vi, både inom grundskolan och inom gymnasie- och vuxenutbildningen, börjat planera hur vi ska kunna utbilda dessa mängder matematiklärare för att de ska kunna undervisa i enlighet med de nya ämnesplanerna. Så, när nu alla kommuner nu ska gå igång att utveckla, eller utbilda, sina lärare. EdwardP.S. Skolans nya uppdrag är större än programmering på schemat | DF ANALYS. rIKTigt vIKTigt.

25 häftiga appar för lärare rekommenderade av lärare : SVERD – Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning. Vilka är de bästa apparna för lärare att använda i kurserna ? Gruppen TED-Ed Innovativa pedagoger och gruppen TED-Ed gemenskap har valt ut ett tjugofemtal olika appar som rekommenderas för lärare, av lärare. Publicerings appar Haikudeck Skapa egna presentationer Duolingo Språkutveckling Draw and Tell Grafisk design Animoto Skapa videos iMovie Skapa egna videos Instructables Fria studiearbeten Hopscotch Naturvetenskap och spel Tinkercad Rita i 3 dimensioner Fria lärresurser TED-Ed Fria lärresurser Appar för daglig användning Evernote Spara dina anteckningar Explain Everything Interaktiv whiteboard Educreations Skapa videofilmer Oxford Dictionaries Uppslagsverk Appar för samarbete Slack Samarbetsverktyg integrerat med google docs Google Apps for Education Dela dokument , filer mm Schoology Facebook för klassen Mindmeister Minneskartor Wikispaces Skapa en wiki Appar för online kommunikation Remind Direktkontakt Edublogs Skapa bloggar ClassDojo Digitalt klassrum Appar för utvärdering och test Edmodo Lärplattform.

Digitala verktyg. Tillägg till Chrome som underlättar ditt lärarjobb. Digital verktygslåda BFL+IKT – NORDSTRÖM EDUCATION. 18 must-try apps for the new academic year. – #EdTech4Beginners. Tidsenliga verktyg kan innebära ett A istället för ett F | Pedagog Västerbotten. About CS First | Google CS First. Anybody can learn. Ett kritiskt perspektiv på skolans digitalisering – Omvärldsbloggen. Malins sammanfattning av Skolverkets förslag till nationell IT-strategi. It-användning och it-kompetens i skolan. Programmering i grundskolan. Programmering | Kurskategorier. 50 Things You Can Do With Google Classroom | Featuring Alice Keeler.

Planboard - Online Lesson Planner. Kom igång med programmering – Kodboken. Sök bättre med 9 dolda Google-trick | Digitala livet | Partner studio. Mod och djävlar anamma – ett lärarlagsperspektiv på digitaliseringen (del 5) Vinster med IT och digitala verktyg för elever, pedagoger och föräldrar | Horisonten.io. Hem - No Hate Speech Movement : No Hate Speech Movement.

IKT i skolan. Ny PISA-studie: Viktigt att tänka till om skoldatorer. Fördelar med Office 365 – avsnitt 10. Så fördjupar du elevernas kunskaper med IT. Photos For Class - The quick and safe way to find and cite images for class! Facebookgrupper. Digitala verktyg 1 // Vem kontrollerar lärande? - Kvartssamtal.se. Lilla kommissionens sista möte. Educational Technology and Mobile Learning: 21st Century Teens Vs 20th Century Teens.

0365

Om att undervisa för framtiden - digital metodik och dess möjligheter. IT och digital pedagogik i skolan: Bortom en dator per elev. Länkarna från min föreläsning. IKTeket | #isjöbo. Omvärldsbloggen. En till en i klassrummet. Martin Tallvid. En till En. Martin Tallvid. Tülays IKT-sida: Här hittar du de bästa digitala verktygen till det du vill göra. Kilskrift. Program. Mitt Flippade Klassrum. IT i skolan - Förstasidan. SaraBruun.