background preloader

Läsa

Facebook Twitter

Texter

Facebook. Visningsformulär läsläxa vt år2. Bokstavslandet på skolavslutningen. Det börjar närma sig skolavslutning och för två veckor sedan började det komma in jättefina förfrågningar till vår kundtjänst. Här är en av dem, från Karin Nilsson, lärare på Kyrkhedens skola: Hej, vi skulle vilja sjunga Alfabetssången på examen och vill då kunna få ackorden eller noterna till pianot från er. Det bästa betyget till bästa Livet i Bokstavslandet. Här har ni ackorden! Handskrivna av våra kära musiker! I år och fyrtio år framöver kan barnen sjunga Alfabetssången (eller Bokstavslandet som den egentligen heter) på skolavslutningar. Filma gärna när ni tränar på er sång. Recensioner – ny genre. Eller ny och ny men ny som genre i form av genreplansch som stöttning.

Målet är som vanligt att eleverna ska klara sig utan planscherna iaf tills de börjar fyran. Tills dess hoppas jag att jag har gett dem alla en bra grund att stå på inför mellanstadiets utmaningar. På postit-lappen står ord som eleverna hade idéer om hur en bok kan vara: spännande, rolig, tråkig, läskig m.m. Vi började med att läsa bilderböcker, den här gången med lite Astrid Lindgren-tema eftersom Pippi råkade fylla 70 för någon vecka sedan. Nästa lektion har eleverna gruppläst och tillsammans hjälpts åt att skriva en recension. Eftersom vi jobbar med 4-rutan för att skriva sagor och berättelser så använder vi tänket i bokrecensionerna.

Se arbetet kring 4-rutan på länken här! Balanserad läsundervisning. Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, läsning med textsamtal, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. Att dessutom möta varje elev på sin nivå i en klass med 27 elever från åk 1 till 3 är en ännu större utmaning. I detta blogginlägg skall jag försöka att berätta lite hur vi lägger upp vårt arbete inom svenskämnet.Vi har valt att hålla ihop klassen i långa arbetspass där vi utgår från målen i NO/SO och bakar in svenskan i form av lyssna, tala, läsa och skriva. Vårt första gemensamma arbetsområde har varit årstidsväxlingar och livscykler i naturen. Det gemensamma textsamtaletVissa lektioner har vi valt att dela på klassen och i svenskämnet sker detta ett par gånger i veckan. Spågumman - att förutsäga vad en text kommer handla om följer med oss in i andra texter också.

Varje vecka har vi 3 tillfällen med parläsning på ca 30 min. ▶ The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore. Strukturerad läsundervisning som utvecklar elevernas skolspråk. Karnas boktips. Reciprok undervisning, RU – ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Publicerad av Anna Andersson En tisdagseftermiddag klockan tre tränger 28 förväntansfulla Språk-, läs- och skrivutvecklare i Malmö in sig i ett klassrum på Munkhätteskolan.

Vi ska snart få höra Susanne Kristensen, lärare i åk 5, berätta hur hon och hennes elever arbetar med en läsförståelsemetod som de kallar RU. Denna forskningsbaserade metod även kallad RT (reciprocal teaching) har väckt mycket uppmärksamhet i Sverige på sista tiden. Bakgrund Medan vi tar för oss av goda mackor och kaffe inleder Gunilla Rasmusson, rektor på Munkhätteskolan, med att prata om PIRLS och den sjunkande trenden i svensk skola vad gäller läsförståelse. – Vad är det då andra länder gör som vi inte gör, frågar hon. – Jo, de undervisar i mycket högre grad eleverna i läsförståelsestrategier visar undersökningarna! Teori om läsförståelse Elisabeth Troberg, specialpedagog på Munkhätteskolan, tar över och beskriver teoretiskt hur en elev lär sig läsa och förstå.

Teorin blir praktik Expertläsare De fyra strategierna. Frog Spot: 10 Things to do with a Big Book. I love Big Books. I know what you are thinking, 'you love everything Mel'. But I am quite seriously serious when I tell you I love Big Books. If you are not sure what I am referring to - I will explain it. They are books. Yep, that is it. I like them because they are wonderful for helping students learn the strategies for reading. But what else can you do? Here are ten ideas for you to incorporate into your Big Book learning session.

Just you, your kids, the book... - and as you will know, quite often that equals the BEST learning! 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Is that all, you say? Have a great day friends, and thanks for stopping by! Att göra den enskilda läsningen gemensam. De flesta svensklärare är nog medvetna om de problem som är förknippade med så kallad tyst läsning, eller enskild läsning: Det är svårt att skapa gemensamma diskussioner kring innehållet i det lästa, det är svårt att få eleverna att gå på djupet i sina reflektioner kring det lästa, det är inte alltid lätt att veta om eleverna över huvud taget läst eller om de bara bläddrat och tänkt på annat, och det är nästan omöjligt att göra bra, systematiska bedömningar eller följa elevernas läsutveckling på det här sättet. Bedömningsbiten kan vi lägga åt sidan ett tag, men övriga svårigheter har jag åtminstone delvis kommit runt tack vare en modell som jag provat mig fram till. Då och då hör och läser jag om lärare och debattörer som gillar att ställa högläsning och tyst läsning mot varandra.

Som om det ena skulle utesluta det andra. Självfallet behövs båda. Argumenten för att ge eleverna lektionstid till att läsa tyst och enskilt är dock starka: Det finns förstås sätt att efterbehandla läsningen. Mosaic Listserve Tools. Barn- och ungdomslitteratur för alla! | Rättviseförmedlingen. Öjaby skolbibliotek - Läsglädje. Läsrelaterade aktiviteter - oerhört viktiga! Jag får ofta frågan vilka läromedel jag använder eller som jag rekommenderar för nyanlända elever (eller i ämnet svenska som andraspråk). Det är ingen lätt fråga att svara på. Jag kan helt ärligt säga att jag inte tycker att det finns något heltäckande läromedel som passar alla.

I stället för att rekommendera läromedel skulle jag vilja rekommendera er att välja läromedel och texter utifrån det ni arbetar med för tillfället. Det behöver inte vara ett läromedel specialskrivet för nyanlända. Jag arbetar ofta utifrån ett tema och då utgår jag ifrån det i allt jag planerar. Ibland när jag högläser så "modell-läser" jag. Jag brukar tänka utifrån tre olika perspektiv när jag planerar min undervisning när det gäller läsning av texter, före-läsning-aktiviteter, under-läsning-aktiviteter och efter-läsning-aktiviteter. Före-läsning-aktiviteter kan vara att man tittar på bilder eller annat visuellt stöd för att väcka intresse och samla ord/begrepp i en tankekarta. Så. Start | EN LÄSANDE KLASSEN LÄSANDE KLASS.

LPP - Läsförståelsestrategier. Läsfixarna | Munspelsungar. Idag när halvklasslektionen började bad fröken oss att läsa en text som fanns på tavlan. Vi försökte läsa den men märkte snabbt att det inte var helt lätt. Fröken läste den för oss och då hörde vi att hon kunde läsa den men vi förstod ingenting. Fröken bad oss att fundera över vad läsa är?! Vi hade en bra diskussion om att vi läser för att förstå. Läsandets glädje. Idag har vi haft en fantastisk dag på Råby skola. Vi fröknar har verkligen blivit varma i hela kroppen av våra lampor som vi har inombords. De har nämligen fått lysa flera gånger under dagen då vi fått uppleva läsandets glädje i helklass, i grupp och enskilt. Tillsammans i klassen läser vi den fantastiska boken "Lyckokakan" som handlar om riktig vänskap mellan två barn. I dagens kapitel fick vi följa Oskar när han frusen står på en busshållplats och väntar på att Bie skall komma.

Bie kommer tyvärr inte med bussen men det gör Bies mamma som känner igen Oskar och berättar hur glad Bie hade varit efter gårdagen som hon tillbringat tillsammans med Oskar. Mamman berättade också att Bie hade pratat hela kvällen om vad de gjort och hur roligt de haft. Utifrån denna fina och eftertänksamma text fick våra elever göra egna textkopplingar och berätta vad som får deras inre lampa att lysa.

Det blev full aktivitet i klassrummet och alla elever var aktiva. Sagan om den lilla farbrorn | Munspelsungar. Vi började med att titta på en tidningsartikel som fröken hade med sig. Den handlade om att Barbro Lindgren är årets Alma-pristagare. Alma-priset (Astrid Lindgren memorial award) delas ut varje år till en barn-ungdomsförfattare. Vi pratade lite om vilka böcker av Barbro vi kände igen t.ex. Loranga-böckerna och böckerna om Max. Arbetsgång. Använda fixarna.

Vilken bild passar inte? Läromedel i all ära - men använd de på rätt sätt! På skolorna runt om i Sverige kryllar det av bra läromedel där eleverna skall träna läsförståelse. Jag tror alla förlag har antingen några läsförståelsekort, läsförståelseböcker eller dylikt som de har producerat för att hjälpa svenska pedagoger att undervisa i läsförståelse och få eleverna att förstå det de läser.

Det är genomtänkta texter, lagom långa, lagom mycket "nya" ord och texter ur olika genrer. Till dessa fina texter finns oftast frågor på olika nivåer gärna med en skrivuppgift kopplad till. Westlund skriver i sin bok "Att bedöma elevers läsförståelse"att svenska lärare upplever att de genom dessa läromedel tränar läsförståelse och att eleverna får lära sig att svara på olika slags frågor oftast på egen hand.

De kanadensiska pedagogerna uttrycker att de undervisar sina elever i läsförståelse eller förståelsestrategier. 1. Under en sådan lässtrategilektion är dessa korta bra texter som jag berättade om här ovan, jättebra att ha som utgångspunkt. . - Vad heter morfar? Spågummantips. Vilka texter passar att träna med. Läsförståelsestrategier i praktiken. Reciprok undervisning, RU – ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Läsläxsamtal. Fick chansen att lyssna på en fantastisk föreläsare, Katarina Kuick, som berättade hur man kan hålla strukturerade boksamtal för en klass.

Vi lärare som var där fick själva prova på att delta i boksamtalet utifrån en bilderbok. Det var väldigt inspirerande och tankeväckande. Man kan säga att allt det som Anne-Marie Körling och Barbro Westlund pratar om rör sig inom det här spektrat och jag gick från föreläsningen med kreativiteten pyrande! Jag kände att jag ville baka ihop något eget och bra utav de läsingredienser jag fått med mig. Tiden vi har tillsammans med eleverna är så oerhört värdefull. Det var då mina tankar gick till läseböckerna vi har i tvåan. Kände också att det var dags att byta genomgångsförfarande innan läsläxan skickas hem. Så igår var det dags! Först läste jag vår nya läsläxa högt ur B-boken som har mer text. Vi hjälptes slutligen åt att sammanfatta texten med hjälp av läsfixaren Cowboy Jim. På whiteboarden ritade jag upp fyra spalter. Smart läsare.

Att göra kopplingar. Lappkullan: "Det har visat sig speciellt... Ställ en fråga till en av personerna i boken. Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta. Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser. Sedan fick alla blunda och fundera en stund. Jag skrev upp deras frågor på tavlan och det kom även upp några frågor till författaren.