Facebook. Visningsformulär läsläxa vt år2. Bokstavslandet på skolavslutningen. Det börjar närma sig skolavslutning och för två veckor sedan började det komma in jättefina förfrågningar till vår kundtjänst.
Här är en av dem, från Karin Nilsson, lärare på Kyrkhedens skola: Hej, vi skulle vilja sjunga Alfabetssången på examen och vill då kunna få ackorden eller noterna till pianot från er. Det bästa betyget till bästa Livet i Bokstavslandet. Recensioner – ny genre. Eller ny och ny men ny som genre i form av genreplansch som stöttning. Målet är som vanligt att eleverna ska klara sig utan planscherna iaf tills de börjar fyran. Tills dess hoppas jag att jag har gett dem alla en bra grund att stå på inför mellanstadiets utmaningar. På postit-lappen står ord som eleverna hade idéer om hur en bok kan vara: spännande, rolig, tråkig, läskig m.m. Vi började med att läsa bilderböcker, den här gången med lite Astrid Lindgren-tema eftersom Pippi råkade fylla 70 för någon vecka sedan. Vi tittade på bokrecension från boken Låt språket bära och pratade om vad som var viktigt med den här genren. Balanserad läsundervisning. Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen.
Egen läsning, läsning med textsamtal, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. Att dessutom möta varje elev på sin nivå i en klass med 27 elever från åk 1 till 3 är en ännu större utmaning. I detta blogginlägg skall jag försöka att berätta lite hur vi lägger upp vårt arbete inom svenskämnet.Vi har valt att hålla ihop klassen i långa arbetspass där vi utgår från målen i NO/SO och bakar in svenskan i form av lyssna, tala, läsa och skriva. Vårt första gemensamma arbetsområde har varit årstidsväxlingar och livscykler i naturen. ▶ The Fantastic Flying Books of Mr Morris Lessmore. Strukturerad läsundervisning som utvecklar elevernas skolspråk. Karnas boktips. Reciprok undervisning, RU – ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Publicerad av Anna Andersson En tisdagseftermiddag klockan tre tränger 28 förväntansfulla Språk-, läs- och skrivutvecklare i Malmö in sig i ett klassrum på Munkhätteskolan.
Vi ska snart få höra Susanne Kristensen, lärare i åk 5, berätta hur hon och hennes elever arbetar med en läsförståelsemetod som de kallar RU. Denna forskningsbaserade metod även kallad RT (reciprocal teaching) har väckt mycket uppmärksamhet i Sverige på sista tiden. Bakgrund Medan vi tar för oss av goda mackor och kaffe inleder Gunilla Rasmusson, rektor på Munkhätteskolan, med att prata om PIRLS och den sjunkande trenden i svensk skola vad gäller läsförståelse. – Vad är det då andra länder gör som vi inte gör, frågar hon. – Jo, de undervisar i mycket högre grad eleverna i läsförståelsestrategier visar undersökningarna! Teori om läsförståelse Elisabeth Troberg, specialpedagog på Munkhätteskolan, tar över och beskriver teoretiskt hur en elev lär sig läsa och förstå. Teorin blir praktik Expertläsare De fyra strategierna. Frog Spot: 10 Things to do with a Big Book. Att göra den enskilda läsningen gemensam. De flesta svensklärare är nog medvetna om de problem som är förknippade med så kallad tyst läsning, eller enskild läsning: Det är svårt att skapa gemensamma diskussioner kring innehållet i det lästa, det är svårt att få eleverna att gå på djupet i sina reflektioner kring det lästa, det är inte alltid lätt att veta om eleverna över huvud taget läst eller om de bara bläddrat och tänkt på annat, och det är nästan omöjligt att göra bra, systematiska bedömningar eller följa elevernas läsutveckling på det här sättet.
Bedömningsbiten kan vi lägga åt sidan ett tag, men övriga svårigheter har jag åtminstone delvis kommit runt tack vare en modell som jag provat mig fram till. Då och då hör och läser jag om lärare och debattörer som gillar att ställa högläsning och tyst läsning mot varandra. Som om det ena skulle utesluta det andra. Självfallet behövs båda. Argumenten för att ge eleverna lektionstid till att läsa tyst och enskilt är dock starka: Mosaic Listserve Tools. Barn- och ungdomslitteratur för alla! Öjaby skolbibliotek - Läsglädje. Läsrelaterade aktiviteter - oerhört viktiga!
Jag får ofta frågan vilka läromedel jag använder eller som jag rekommenderar för nyanlända elever (eller i ämnet svenska som andraspråk).
Det är ingen lätt fråga att svara på. EN LÄSANDE KLASSEN LÄSANDE KLASS. LPP - Läsförståelsestrategier. Munspelsungar. Idag när halvklasslektionen började bad fröken oss att läsa en text som fanns på tavlan.
Läsandets glädje. Idag har vi haft en fantastisk dag på Råby skola.
Vi fröknar har verkligen blivit varma i hela kroppen av våra lampor som vi har inombords. De har nämligen fått lysa flera gånger under dagen då vi fått uppleva läsandets glädje i helklass, i grupp och enskilt. Tillsammans i klassen läser vi den fantastiska boken "Lyckokakan" som handlar om riktig vänskap mellan två barn. I dagens kapitel fick vi följa Oskar när han frusen står på en busshållplats och väntar på att Bie skall komma. Sagan om den lilla farbrorn. Vi började med att titta på en tidningsartikel som fröken hade med sig.
Den handlade om att Barbro Lindgren är årets Alma-pristagare. Alma-priset (Astrid Lindgren memorial award) delas ut varje år till en barn-ungdomsförfattare. Arbetsgång. Använda fixarna. Vilken bild passar inte? Läromedel i all ära - men använd de på rätt sätt! På skolorna runt om i Sverige kryllar det av bra läromedel där eleverna skall träna läsförståelse.
Jag tror alla förlag har antingen några läsförståelsekort, läsförståelseböcker eller dylikt som de har producerat för att hjälpa svenska pedagoger att undervisa i läsförståelse och få eleverna att förstå det de läser. Det är genomtänkta texter, lagom långa, lagom mycket "nya" ord och texter ur olika genrer. Spågummantips. Vilka texter passar att träna med. Läsförståelsestrategier i praktiken. Reciprok undervisning, RU – ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Läsläxsamtal.
Smart läsare. Att göra kopplingar. Lappkullan: "Det har visat sig speciellt... Ställ en fråga till en av personerna i boken. Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta.
Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt.