background preloader

Läxors vara eller icke vara

Facebook Twitter

Läxor i praktiken. Läxor och läxhjälp. För att läxan ska bli ett stöd för elevernas lärande är det viktigt att läxor, när de används, hänger ihop med undervisningen, förbereds, förklaras och följs upp i undervisningen på ett bra sätt. Genom att tänka igenom hur läxorna förbereds, konstrueras och följs upp kan läraren se till att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra läxorna. En illa förberedd läxa riskerar att leda till att elevens hemförhållanden får större betydelse. Elever vars föräldrar har låg utbildning eller ont om tid får svårare att göra sådana läxor eftersom de har sämre möjligheter att få hjälp av sina föräldrar. Det är också viktigt att se att det finns elever som är trångbodda och kan ha svårt att få lugn och ro för läxläsning i hemmet. Att följa upp läxor Om inte läxan följs upp av läraren finns stor risk att läxan upplevs som meningslös att göra.

Men det är också viktigt hur uppföljningen går till. Inga lagar eller regler Det finns inga lagar eller regler som gäller läxor. Stödmaterial: Läxor i praktiken. ”Mina barn ska inte ha läxor” En dag tröttnade Stefan Wennberg på att hans barn fick meningslösa läxor. Då anmälde han deras skola till skolinspektionen.– Jag har meddelat lärarna att mina två barn inte ska ha några läxor i fortsättningen.

Hittills har det gått bra. Barnen klarar studierna bra. Stefan är lärare och undervisar i en förskole­klass. Under ett år levde han och hans fru isär och hade barnen varannan vecka. . – I stället blev det ett ständigt tjat om läxor, Jag funderade på om det finns någon forskning och hittade den nya zeeländske forskaren John Hattie som visat att för barn på lågstadiet kunde läxor till och med vara kontraproduktiva, barnen lärde sig mindre än om de inte hade läxor. – Konflikten mellan elever och föräldrar kan till och med leda till att elever tappar intresset för skolan.

Stefan tog upp läxornas roll på sin skola. När hans son gick i sexan fick han en läxa i kemi som skulle lära honom att ta ansvar för just en kemiläxa. Diskutera läxor. Men vad har du emot läxor? Vad är alternativet? Hög tid att ifrågasätta läxorna - Start. Det är måndag morgon, och Adam och Khadija promenerar lite smått yrvakna på sin väg mot skolan.

Klockan närmar sig 08.00, och en lång och stundom arbetssam dag väntar. Från klockan 08.15 till 15.15 tar sig Adam och Khadija i tur och ordning sig an lektioner i matematik, svenska, idrott, samhällskunskap och engelska. Lektioner där Adam och Khjadija förväntas närvara med full koncentration, vara alerta på alla sätt och vis, och kunna visa upp sina kunskaper efter bästa förmåga. En dag som genomlevs i klassrum och korridorer, med ett ständigt flöde av ljud, förflyttningar mellan klassrum samt byten av lärare. Det blir väldigt många, och ibland komplicerade, intryck för hjärnan att bearbeta under en lång skoldag. När Adam och Khadija sedan släntrar hemåt känner de sig trötta, men också ganska nöjda med vad de presterat under dagen. Så här kan vardagen se ut för tusentals barn och ungdomar i Uppsala och i Sverige.

Man kan fundera över varför skolor väljer att ge läxor. Magnus Thorn. Hillevi Wahl: Därför älskar jag läxor. 9 september 2014 HILLEVI WAHL: Just nu pågår det en het debatt om läxor. Behövs de? Är de bra? Är det rättvisa? Min absoluta övertygelse är att läxor är nödvändiga – och många gånger förbaskat roliga. Pernilla Alm, själv lärare, har nyss kommit ut med debattboken ”Läxfritt – för en likvärdig skola” (Hoi förlag).

Hon börjar med att säga att vi ska definiera ordet läxor, så vi pratar om samma sak. Jag har alltid älskat läxor, av samma orsak som jag älskar böcker – de vidgar min värld. De ger mig en chans att hänga med i deras skolarbete. Ibland får jag en känsla av att det största motståndet mot läxor kommer från föräldrar som tycker det är jobbigt. . + Spring för livet. . - Armbindlar. Läxor behövs för att bli bra - gd.se. Alla vet att för bli bra i idrott krävs det massor av träning. Men för att bli bra i skolan verkar det inte vara lika självklart att man behöver träna.

Lärarna introducerar nya moment, går igenom, förklarar och hjälper eleverna att förstå. Sen gäller det att öva för att få de nya kunskaperna att fastna. Och det är det läxor är till för. Du blir inte bra i matte utan att ha övat på många tal. Du blir inte bra i språk utan att ha pluggat in en massa glosor. Det är på det viset man lär sig. Man kan bli lite vagt allmänbildad utan läxor men vill man ha kunskaper behövs de. Och Sverige är beroende av att vi har välutbildade kunniga elever.

Ann Stenström, FP. Säg nej tack till läxor | Värmlands Folkblad. Glosor, mattetal, läsuppgifter och inhämtning av fakta – under decennier har det varit självklart att svenska skolelever får hemläxor att göra efter skoldagen. Men trots att generation efter generation växer upp med hemläxor som en naturlig del av vardagen finns det i dag knappt något vetenskapligt stöd för läxan som effektiv inlärningsmetod. I hälso- och sjukvården får man överhuvudtaget inte rekommendera en metod som saknar stöd i forskning.

I svenska skolor finns lärare som ger läxor utifrån sin individuella tro på vilken effekt läxorna har, och lärare som inte ger läxor alls. I gällande skollag finns krav på att skolan ska vila på ”vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet.” Trots detta delas läxor slentrianmässigt ut i svenska skolor och genom det överlåter vi en stor del av skolbarnens utbildning på outbildad personal, dvs föräldrarna. Knappast, menar Ingrid Westlund, doktor i pedagogik vid Linköpings Universitet. Stefan Wennberg Pernilla Alm. Slöseri att satsa pengar på verkningslösa läxor. Om mindre än en månad är det val i Sverige.

Därför är det hög tid att prata om läxorna. Socialdemokraterna vill avskaffa läxrut och i stället ge läxhjälp åt alla. Även regeringen vill satsa 400 miljoner kronor per år till läxhjälp i skolan. Innan vår regering, hur den än ser ut efter valet i september, rusar i väg och årligen lägger 400 miljoner på läxhjälp i skolan bör de ställa sig några frågor. Hjälper läxhjälp elever att lära sig mer? Läxor regleras inte i skollagen och nämns inte i läroplanen. Läxor är den vanligaste anledningen till bråk i hemmen, skolhälsovården, lärare och statistik hos SCB vittnar även om att barn blir stressade av läxor. 2010 blev det obligatoriskt för skolor i Norge att erbjuda läxhjälp. Här i Sverige har Skolverket gjort en mindre undersökning om läxhjälp. Om politikerna vill vända de svenska skolresultaten uppåt bör de fundera på var 400 miljoner kronor per år gör mest nytta.

Pernilla Alm. Stoppa häxjakten på läxor i skolan. Det är inte för mycket arbete, utan för litet, som har gjort att Sverige är det land som rasar snabbast i världen i internationella mätningar. Helena von Schantz Språkläraren Pernilla Alm vill se ett läxförbud i skolan (Brännpunkt 27/12). I gengäld utlovar hon minskad stress, ökad likvärdighet och höjda resultat i Pisa. Men det är inte för mycket arbete, utan för litet, som har gjort att Sverige är det land som rasar snabbast i världen i internationella mätningar, och klassresor sker inte utan hårt arbete. Läxor behövs sålunda både för resultaten och för likvärdigheten. Slopade läxor innebär också en maktförskjutning från eleven till läraren.

En maktförskjutning som blir särskilt allvarlig i en skola som varierar i kvalitet från huvudman till huvudman. I en skola utan läxor styrs resultaten av lärarnas skicklighet, elevens förkunskaper, hemmiljö och begåvning, snarare än av elevernas egna mål, ambitioner och arbetsinsatser. Skolan kan inte ge alla samma livsförutsättningar. Läxor skapar onödig stress. Det finns goda exempel på skolor som har gjort enkla och billiga omorganiseringar för att arbeta läxfritt. Pernilla Alm Läxor regleras inte i skollagen. De nämns inte i läroplanen. De är, enligt Skolverket, inte obligatoriska för elever att utföra. Trots detta är läxor vanligt förekommande i svenska skolor. Vad önskar regeringen, skolvärlden, föräldrar och elever till exempel åstadkomma med läxhjälp?

Läxor är nämligen inte lika med mer kunskap, enligt forskning. Den här forskningen är det många som nonchalerar, förmodligen för att man ”vet” att läxor är bra. 2010 blev läxhjälp obligatorisk i alla skolor i Norge. 2013 kom utvärderarnas rapport. Fastän läxor inte nämns i skolans styrdokument har Skolverket gett ut stödmaterialet ”Läxor i praktiken”, som vänder sig till lärare. Lärare håller ofta med om att läxor är svåra ur en likvärdighetsaspekt eftersom vi vet att alla elever inte har samma förutsättningar att utföra de uppgifter vi ger dem. Läxor har tydliga negativa sociala effekter. Alla bör ha samma chans att lyckas | Jenny Strömstedt.

Han hette Ulf hade skägg som en viking och var medlem i KPML-R. Han var också samhällskunskapslärare, och en dag i den hormonellt oppositionella klass 8a frågade Erik, som tillhörde den delen av klassen som varje morgon tog bussen från de fina villakvarteren till skolan, varför vi inte hade några läxor i SO. Ulfs ögon blixtrade till. Han tog ett djupt andetag och började tala. Utan att titta på den delen av klassen som varje morgon tog sig till plugget från hyreskasernerna längre ner mot motorvägen, och framför allt inte på de elever som i tur och ordning tog emot socialbidrag, hade en styvpappa som misshandlade och levde med en psykiskt instabil mamma som försökt ta livet av sig, berättade han om hur olika förutsättningar elever har att göra läxor.

Då tittade han rakt på SCA-direktörens dotter. Sen beskrev han trångboddhet, buller och ointresse från föräldrar. Men läxornas vara eller icke vara har aldrig varit en enkel fråga. Fast nu verkar inte eleverna hinna allt på skoltid. Hur ska man som förälder tänka om läxor? | FramVuxna. Det finns så mycket tänkt, sagt och skrivet om läxor. Det är svårt att få en slags översikt över sakfrågan och argument från motståndare och förespråkare. Det är inte så lätt att bilda sig en uppfattning som förälder. Jag har gjort ett försök att sammanfatta lite av varje så att man har något att tänka och diskutera utifrån. Det finns förstås mycket mer att säga, och har jag missat något väsentligt så fyll gärna på i kommentarerna! Har det alltid funnits läxor i skolan? Syfte med läxor Varför ger man då läxor och vad ska de syfta till? Repetition av det som man gått igenom i skolan, exempelvis att memorera engelska glosor eller multiplikationstabellen, är en av anledningarna till att man ger hemläxor.

Att ha läsläxa är vanligt under skolans första år. Läxorna kan också ha ett personlighetsutvecklande syfte. En del lärare ger läxor i syfte att bygga en bro mellan skolan och hemmet. Fördelar och nackdelar Hur låter då argrumenten för och emot läxor och vad kommer de ifrån? Läs mer: Läxors vara eller inte vara. Det finns idag en nationell diskussion som engagerar. Den heta diskussionen handlar om två olika ställningstaganden: för eller mot läxor. Politiker menar att läxor i skolan ska vara politiska beslut. Alliansen förordar enhälligt läxor och har initierat läxläsningsstöd med avdragsrätt. Privata företag med läxläsningsstöd som affärsidé växer upp som svampar ur jorden. Det är förödande för skolan att politiker inte tar ett stort kliv tillbaka till förmån för det professionella inflytandet, som både behöver bevaras och kraftigt förstärkas. Utan lärarnas professionalism kan inte skolan fungera. Hur kan man förstå fenomenet läxor i dagens skola?

Lär man sig bättre med läxor, kan man undra. Att gå till skolan behöver man för att utvecklas till en social samhällsmedborgare, inte primärt för att lära sig saker. John Hattie, en australiensisk forskare, har gjort en forskningsöversikt där över 80 miljoner elever ingår. Föräldrar känner sig ibland pressade av barnens läxor. Åsa Morberg. "Saknas forskning kring hur läxor ser ut" Forskningsresultaten kring läxor är tvetydiga. Det finns forskning som visa att läxor påverkar studieresultaten på ett negativt sätt och det finns studier som visar att läxor kan fungera. Hur kan det se så olika ut? – Man måste titta på vad forskningen har utgått ifrån. När man ser till hela skolor har man sett ett samband mellan läxor och goda studieresultat för eleverna generellt.

. – Det jag saknar är forskning kring hur läxor de facto ser ut och hur de används på svenska skolor. I din roll som utvecklingsledare ingår att verka för en skola på vetenskaplig grund. . – Det är viktigt att vara uppmärksam på hur man arbetar med läxor; vad är det för läxor jag ger och vilka effekter ger de? Vad beror det på att lärare ger ”dåliga” läxor? – Jag tror att det beror på att man just gör så mycket på ren rutin. Så ska en läxa som vilar på vetenskaplig grund se ut: Eleven ska kunna lösa läxan på egen hand. Källa: Ingrid Westerlund, docent vid Linköpings universitet. Läxor - för föräldrarnas, lärarnas eller elevernas skull? Att diskutera läxor är att diskutera många frågor i en.

Vissa vill prata om läxans vara eller inte vara: Är det rätt att tvinga barn och ungdomar att arbeta övertid? Kan vi säga att läxläsning rimmar med kravet att skolan ska vila på vetenskaplig grund? Andra vill prata innehåll: Hur ser en bra läxa ut? På vilket sätt kan läxor stärka elevernas inlärning? Ytterligare andra vill prata politik: Är det rätt eller fel med rut-avdrag för läxläsning? Borde det finnas läxhjälp på alla skolor? För Linda Lindahl, rektor på Rotundaskolan i Västerås, är jämlikhetsaspekten den viktigaste. – Alla barn har inte möjlighet att få samma hjälp hemma. Hon vill också att skolan ska vara hälsofrämjande – både för personal och för elever. Hennes slutsats blir att skolan ska vara läxfri. . – I början var det mycket frågor från föräldrarna om hur de skulle kunna veta att barnen lär sig.

Rotundaskolan har varit läxfri sedan starten år 2000 och elevernas resultat ligger ungefär på riksgenomsnittet.