background preloader

Specialundervisning

Facebook Twitter

Läraren och den stökiga eleven - Maria Björsell. Den här spaningen utgår inte från mig själv utan jag reflekterar över läraren och den stökiga eleven.

Läraren och den stökiga eleven - Maria Björsell

Vilka är framgångsfaktorerna? För en vecka sedan ordnade Nacka kommun en ganska unik mässa, NES – Nacka Education Summit. Alla Nacka kommuns skolor och förskolor var inbjudna att delta, som utställare, föreläsare och såklart åskådare. ”Sverige behöver ingen särskola” Sedan början på 1990-talet har elevantalet i särskolan ökat markant.

”Sverige behöver ingen särskola”

Detta har tidigare uppmärksammats av forskare (tex på DN Debatt redan 1994) och av Skolverket. Nu (DN Debatt 31/1) har Skolinspektionen konstaterat att det finns omfattande brister i utredningarna inför beslut om mottagande i särskolan. Inkluderande undervisning. I mitt klassrum och i nästan alla klassrum finns det elever med olika kognitiva, fysiska eller emotionella svårigheter.

Inkluderande undervisning

När jag planerar min undervisning tänker jag ofta på hur jag ska förebygga misslyckande för eleverna i så stor utsträckning som möjligt. Jag brukar lägga fokus på vad är det är som fungerar i mitt klassrum och varför det fungerar? Vi har under vårterminen arbetat med inkludering på Marbäcksskolan. Flickan man inte ser. Lotten Grape har en dotter med autism och adhd.

Flickan man inte ser

Hon upplever att all kunskap, forskning och erfarenhet kring funktionsnedsättningarna handlar om pojkar. Och att flickorna inte syns och därför inte får den förståelse och det stöd de har behov av. På spaning med Dr. Ross W Greene – Collaborative Problem Solving. ”Barn vill göra rätt om de kan”.

På spaning med Dr. Ross W Greene – Collaborative Problem Solving

Det är en av mina grundpelare som lärare och människa. Uttrycket är hämtat från Dr. Ross W Greene, doktor och forskare vid Harvard Medical School i Boston. I tidigare inlägg har jag belyst arbetet kring elever med problemskapande beteenden. Extra anpassningar - Danderyd kommuns webbplats. Tydligare regler om tilläggsbelopp ska underlätta för elever med stora inlärningssvårigheter. Lagstiftningen om tilläggsbelopp för särskilt stöd har varit otydlig och det har medfört att tillämpningen blivit mer restriktiv än vad som varit meningen.

Tydligare regler om tilläggsbelopp ska underlätta för elever med stora inlärningssvårigheter

I en lagrådsremiss som regeringen har beslutat i dag föreslås ändringar för att gränsdragningen ska bli tydligare mellan vilken ersättning som ingår i grundbeloppet respektive tilläggsbeloppet. På förordningsnivå avser regeringen att förtydliga att tilläggsbeloppet för särskilt stöd kan lämnas för extraordinära stödåtgärder som har anknytning till undervisningssituationen. Det kan handla om sådana åtgärder som riktas till barn och elever med stora inlärningssvårigheter. Träna hjärnan och bli smartare. – Vi vet idag att hjärnan är plastisk.

Träna hjärnan och bli smartare

De sociala relationerna är grunden för pedagogiken. Skollagen Del 3 – PYS. Undantagbestämmelsen eller PYS-paragrafen som den också kallas har som syfte att ge elever, som annars inte har haft någon möjlighet att nå ett betyg i ett visst ämne, samma förutsättningar som alla andra.

Skollagen Del 3 – PYS

Kravet för att omfattas av paragrafen är att eleven ska ha en funktionsnedsättning som utgör ett direkt hinder att nå kunskapskravet. Om elevens svårigheter kan avhjälpas med särskilt stöd bör inte paragrafen tillämpas, utan det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett vilka former och i vilken omfattning det särskilda stödet ges. – Jag tycker att en NPF-diagnos generellt bör anses falla inom ramen för vad som kan avhjälpas med särskilt stöd. Det kan också ligga i elevens intresse att PYS-paragrafen inte tillämpas i dessa situationer, säger Mikael Hellstadius, jurist och specialiserad på skolfrågor. Undantagsbestämmelser kan bli björntjänst Enligt Mikael Hellstadius ska Undantagsbestämmelsen tillämpas mycket restriktivt. Lågaffektivt - en trend som smittar. Redan som barn lär sig de flesta att skilja på sin egen och andras starka känslor.

Lågaffektivt - en trend som smittar

För somliga är det svårare och det kan ta sig uttryck i att de själva blir arga för att någon skäller på dem. Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog och en av Sveriges mest anlitade föreläsare om hur man hanterar problemskapande beteenden utifrån lågaffektiva metoder. – Jag brukar koka ner det till en metafor.

När vi jobbar med barn ska vi tänka att det är en bilverkstad. Då blir det lättare att förstå. Det är en onsdag i mitten av november och Bo Hejlskov Elvén har redan hunnit föreläsa i tre mellanstora svenska städer. När vi träffar Bo Hejlskov Elvén delar han med sig av hur han ser på trender i bemötande och behandlingar, vilka metoder som kommit och gått. . – Intresset för den lågaffektiva metoden beror på att det är rätt i tiden, säger Bo Hejlskov Elvén och utvecklar sitt resonemang: – Grundprinciperna är enkla.

. – Sedan är det väldigt intressant att evidensen för en metod faller över tid. R en sajt som dagligen publicerar virala och inspirerande artiklar. Jag är precis som du men ändå alldeles olik.

r en sajt som dagligen publicerar virala och inspirerande artiklar.

Jag känner samma känslor, upplever samma saker. Bara lite mer. När jag är glad är jag överlycklig. När jag är arg är jag förbannad. När jag är ledsen är jag förtvivlad. Studietillfälle 5. Ett liv med dyslexi - Inger berättar. Inger Rålénius som är rådgivare på Dyslexiförbundet FMLS berättar om sin dyslexi. Hon har svårt att läsa och skriva men hon har lätt att komma ihåg och förstå.

Låter det som en paradox? Redan när hon gick i tvåan så insåg hon att hon inte var som andra. Hon kunde inte läsa och skriva som sina kompisar. Majoritet av lärare vet för lite om diagnoser. Karolinska institutet har genomfört en undersökning bland 600 lärare och annan skolpersonal som visar att en majoritet av de tillfrågade behöver mer kunskap om hur de ska bemöta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Diagnoserna är tillexempel ADHD, autism, ADD, olika språkstörningar och touretts syndrom. Bara 1,6 procent uppger att de har tillräckliga kunskaper om de olika diagnoserna och hur de bäst ska hjälpa den här gruppen av elever. Hela 90 procent uppger att de behöver och vill ha mer kunskap om diagnoserna och hur de kan undervisa den här gruppen elever. – Det är skrämmande att lärarna måste arbeta med de här individerna utan att de kan tillräckligt mycket om det. Autism: Hur förklarar vi diagnosen? Hur hjälper vi bäst? Barn med autism är som tåg. Vi vuxna är deras spårläggare.

När jag förklarar autism både för vuxna och för barn, så använder jag denna liknelse med tåg. Tåg-barnen behöver sitt spår och sin tidtabell för att fungera, de har svårt för att starta, stanna och plötsligt svänga av i sin vardag och i sina aktiviteter. Vår uppgift som pedagoger och föräldrar är att lägga ut spåren. Det gör vi när vi förbereder med schema, sätter tydliga förväntningar och hjälper att hantera övergångar och att komma igång.

Hur anpassar skolan sin verksamhet för elever med särskilda behov? Antalet elever med funktionsnedsättning i skolan har ökat. Ofta krävs det en diagnos för att få resurser, trots att skolan är skyldig att ge särskilt stöd efter elevens behov. För allas rätt till en inkluderande utbildning är planering och ett nära samarbete mellan vuxna viktigt. Det är några av slutsatserna som presenteras i en ny kunskapsöversikt om barn och elever med funktionsnedsättning. Elever med funktionsnedsättning är numera en stor och varierande grupp. Autism: Hur förklarar vi diagnosen? Hur hjälper vi bäst? Lärkraft. Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning. En sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994–2014.

Vad krävs för att barn och elever med funktionsnedsättning ska känna sig inkluderade i skolan? Varför minskar antalet elever i särskolan och specialskolan? Hur ska specialskolans resultat förbättras? Vilka för- och nackdelar finns med särskilda skolor för elever i behov av särskilt stöd? Vilken betydelse har speciallärare och specialpedagoger för undervisningen? BARN I BEHOV. Barn som anhöriga. Pysparagrafen. Var tjugonde barn har språkstörning. Skoldatatekets_applista_okt_2014_0.pdf. File_download. Barn gör rätt om de kan. Många elever berövas det stöd de har rätt till. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) vill införa en läsa-skriva-räkna-garanti, som ska borga för att alla ska kunna läsa, skriva och räkna när de lämnar lågstadiet.

”Vem frågar hur eleverna mår i själen?” Att arbeta med särskilt begåvade elever. Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. ”Man ger upp lite för lätt” Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering. 11 tips vid överlämning mellan skolor. Det är svårt och fungerar för ofta dåligt.

Viktiga val av arbetssätt i klassrummet. "Elevens rätt till stöd utelämnas" KRÖNIKA: Är det samhällets fel att diagnoserna ökar? - st.nu. Verksamhetschef slår larm efter ADHD-explosion. "Inget konstigt att gå till specialläraren" Specialundervisning för alla elever.