background preloader

Skriva

Facebook Twitter

ASL handlar om att ge varje elev vad den behöver. Publicerad av Charlotte Christoffersen Det är den 11 september. Ett nytt läsår har just börjat och pedagoger i Malmö har samlats för att lyssna på en föreläsning om skriv- och läslärande med datorn som skrivverktyg. Föreläsare är Erica Lövgren, lärare samt läs- och skrivutvecklare i Piteå. Erica Lövgren berättar att när hon 2006 skulle ta emot en ny etta fick en förfrågan om hon ville prova ‘Att Skriva sig till Läsning’ (ASL)

. - Men vid den här tiden hade jag ändå börjat förstå att man kunde se på det där med läsande och skrivande på lite olika sätt. Nu har det gått några år och Erica har delat med sig av sina erfarenheter i två böcker och föreläst runt om i Sverige. Lekskriva med bokstäver Erica berättar att det var Arne Trageton som i Skandinavien introducerade ‘Att Skriva sig till Läsning’ med datorn som skrivverktyg (ASL).

För 75 % är skrivning lättare än läsning (Chomsky, 1982).Det är lättare att läsa om det skrivna är tydligt. Mesta tiden läggs på läsande och skrivande Förberedelser. Arbetssättets olika steg. När genrepedagogiken tillämpas i klassrummet talar man om olika faser som lärare och elever går igenom tillsammans. Man behöver inte gå igenom alla steg varje gång och de kan även byta ordning. Fas 1: Bygga upp kunskap I det här steget utforskar lärare och elever tillsammans ämnet och skaffar sig kunskap.

Eleverna ska inhämta ett lämpligt ordförråd och få förståelse för olika begrepp och uttryck som är kopplade. Fas 2: Dekonstruktion Lärare och elever tittar tillsammans på en modelltext i den genre som man ska arbeta med. Fas 3: Gemensamt skrivande I det tredje steget skriver lärare och elever en text tillsammans. Ett mått på om det gemensamma skrivandet varit lyckosamt eller inte är i vilken grad eleverna lyckas överföra struktur och språkliga drag från det gemensamma skrivandet till det individuella skrivandet.

Fas 4: Individuellt skrivande I den här fasen skriver eleverna egna texter. Genrepedagogik. Genrepedagogik. Vad är det? Enkelt uttryckt är genrepedagogik ett sätt att undervisa explicit för att ge eleverna tillgång till skolspråket och förståelse för hur olika slags texter är uppbyggda. Genrepedagogik handlar om att synliggöra sådant som man i den vanliga undervisningen ofta tar för givet att eleverna redan känner till, sådant som elever från studievana hem kanske har med sig men som andra saknar. Det handlar om att tydliggöra textstrukturer för att eleverna lättare ska kunna läsa och förstå och det handlar om att ge eleverna kunskaper i hur man producerar olika texttyper. Genrepedagogik handlar också om att ge eleverna ord och begrepp för att kunna tala om språk och om språkanvändning, ett metaspråk.

Det är inte det lättaste att sätta sig in i vad genrepedagogik är och hur man gör, men det är värt arbetet. Ett annat intressant program som visar upp hur genrepedagogik fungerar i praktiken är UR-programmet På väg mot ett andra språk i serien Barn av sitt språk. Att Skriva Faktatexter Med Läsfixarna. I mitt klassrum: Genrepedagogik- Faktatexter om djur | Hülya. Under några veckor har vi i förberedelseklassen arbetat med faktafamiljen för elever – med faktatexter om djur. Arbetet har fortsatt direkt efter vårt arbetsområde som har handlat om klassiska sagor. I det här inlägget får du ta del av hur arbetsgången har varit i två grupper med nyanlända elever inskrivna i skolår 1-4.

Det övergripande syftet i förberedelseklassen är: formulera sig, kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang Innehåll: Faktatexter för barn och hur deras innehåll organiseras, deras typiska uppbyggnad och språkliga dragUtveckla ordförrådet och kunna använda begrepp som förekommer i faktatexter som barn- unge, han-hane, hon-hona mmSkapande av texter där ord och bild samspelar I det här upplägget har vi använt oss av de planeringsmodeller som finns att skriva ut i tillhörande DVD till Låt språket bära. Bygga upp kunskaper i ämnesområdet Vi skapar en tankekarta med utgångspunkt i frågan: Vad vet vi om djuret? Planeringsmodell.