background preloader

Bedömning

Facebook Twitter

Verktyg för framåtsyftande återkoppling. Hur en lärkompis kan kan göra matematik roligt. – En Björkåslärares bekännelser. På Cubitt rådde arbetsro i alla klassrum MEN det var inte tyst.

Hur en lärkompis kan kan göra matematik roligt. – En Björkåslärares bekännelser

Det är en milsvid skillnad mellan arbetsro och tystnad. Det var tyst och lugnt under genomgångarna men ett livligt diskuterande och resonerande under själva arbetspassen. Eleverna satt i par och samarbetade. ”Svenska nationella prov har inga positiva effekter” Av resultaten framgår inte huruvida en elev är i behov av stöd.

”Svenska nationella prov har inga positiva effekter”

På våren 2009 infördes nationella prov i åk 3. Utvalda akademiska pedagoger fick då frågan: ”Är nationella prov bra?” En del sa: ”Prov är inte bra! Låt oss prata om matriser och kunskapskrav en stund… Under detta läsår går vi på min skola Skolverkets och Karlstads universitets kurs betyg och bedömning.

Låt oss prata om matriser och kunskapskrav en stund…

Sebastian Marquez von Hage: Lärare ger godkänt slutbetyg alltför lättvindigt. Som lärare har man allt att vinna på att ge ett godkänt slutbetyg då man slipper omaket med F-varningar, åtgärdsprogram och arga telefonsamtal från föräldrar.

Sebastian Marquez von Hage: Lärare ger godkänt slutbetyg alltför lättvindigt

Följden är en utbredd betygskultur som innebär att lärare ger godkänt alltför lätt, skriver läraren Sebastian Marquez von Hage. 1 Rättssäker betygssättning. »Arbeta inte mer — men smartare« »Svenska lärare ger för mycket återkoppling.

»Arbeta inte mer — men smartare«

«Foto: Jim Varney Applåden verkar aldrig ta slut. Att Norrtälje kommuns samlade lärarkår gillar professor emeritus Dylan Wiliam är uppenbart. 50 Enkla Formativa Bedömningstekniker _bara Det. File_download. Att ge feedback till elever. Att jobba med feedback eller respons är något jag ständigt försöker förbättra och effektivisera.

Att ge feedback till elever

Den typ av feedback jag arbetat med under det senaste året tänkte jag dela med er, även om jag hela tiden försöker lösa vissa bitar som kan bli både bättre och mer effektiv. Till att börja med så har jag alltid gjort klart för eleverna (och mig själv) vad det är jag kommer titta på i deras uppgift. Det underlättar så mycket vid betygssättningen när jag vet vilka kunskapskrav jag väljer att fokusera på.

Matris-matematik-%C3%A5k-2-ht-2014-vt-2015.pdf. Vanliga missuppfattningar vid bedömning. Inga strider om tidiga betyg i Finland. "Första hjälpen"-kit för formativ bedömning @ Nordström Education. Utvecklingssamtal med förmågorna som grund. Vilken väg ska du gå för att nå dina mål?

Utvecklingssamtal med förmågorna som grund.

Ja, nu är det utvecklingssamtaltider igen och den här terminen måste jag ärligt säga att det kändes väldigt befriande att inte behöva sitta mer eller mindre dygnet runt innan och skriva omdömen i diverse mallar. Jag vet att det har sett väldigt olika ut på olika skolor hur man har arbetat med omdömen och jag kan bara tala för hur det har varit hos oss. Det har varit en tung administrativ bit, vi har skrivit våra omdömen i Excel och det har varit mycket kopiera - klistra in. Dels de omdömen man själv har i sina ämnen men också att få med omdömen från andra lärare i samma dokument.

När det blivit färdigt har man stått en lång stund vid skrivare och kopiator för att sedan slutligen lägga i allt i kuvert adresserade till barnens vårdnadshavare. Nu behöver vi bara lämna omdömen en gång per läsår och vi behöver också bara fylla IUPen en gång per läsår. Eleverna fick en checklista av mig med olika punkter som de skulle förbereda innan samtalet. Att forma sin uppfattning om formativ bedömning (och om formidabla missförstånd) Det finns nog inte en lärare i detta land som inte har hört talas om den Nya Zeeland-födde professorn John Hattie och hans bok Visible Learning som gavs ut första gången i slutet av 2008.

Att forma sin uppfattning om formativ bedömning (och om formidabla missförstånd)

Även om inte alla har läst boken själv så har alla någon gång mött påståenden om att ”Hattie visar att” eller ”enligt Hattie så borde vi”. Min erfarenhet (rätta mig om jag har fel) är dock att många av de som slänger sig med dessa uttryck inte heller själva har läst boken. Just detta fenomen – hur olika saker börja leva sitt eget liv – har jag skrivit om i ett tidigare inlägg här, då om det eventuella orsakssambandet mellan hög likvärdighet och höga resultat. Detta inlägg ska handla om samma fenomen – hur olika forskningsresultat börjar leva sina egna liv – men denna gång om den kanske största nutida modeflugan i svenska skolsammanhang: Formativ bedömning.

På X arbetar vi med formativ bedömning. Kartläggaren. "The Big 5 saknar tyngd". Undervisningen i skolan bör utgå från de ämnesspecifika förmågor som avslutar kursplanernas syftestexter.

"The Big 5 saknar tyngd"

Dessa uttrycker en kärna av vad varje skolämne ska utveckla hos eleverna. Både det centrala innehållet och kunskapskraven vilar i de ämnesspecifika förmågorna. Men universitetslektorn Göran Svanelid har lagt fram ett alternativt förfaringssätt som fått stor spridning och uppmärksamhet. I Pedagogiska magasinet (nr 4/11) – och även i Grundskoletidningen (nr 4/11) – presenterar han under rubriken ”The Big 5” fem generella förmågor som han menar att både undervisningen och bedömningen i alla ämnen bör utgå från. Genom att räkna de förmågor som nämns i de ämnesspecifika förmågorna och kunskapskraven finner Göran Svanelid att analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmågan att hantera information och begreppslig förmåga är de mest förekommande. Att synliggöra förmågor i mitt Flippade Klassrum. I mitt Flippade Klassrum arbetar jag utifrån Big 5.

Att synliggöra förmågor i mitt Flippade Klassrum

Vad innebär då dessa förmågor och hur synliggör jag förmågorna för eleverna? Här kommer du förhoppningsvis få svar på dessa frågor, samt lite praktiska tips på övningar som du kan göra i ditt klassrum för att synliggöra förmågorna i ditt klassrum. Lässtrategier som en del i en språkutvecklande undervisning.

En regnig eftermiddag behövdes för att jag skulle öppna Hanna Stehagens bok ”Språk i alla ämnen” som legat på skrivbordet sedan sommarlovet började. Nu har jag både öppnat den och läst den och blivit så där lyrisk som man bara kan bli när man läser någonting riktigt, riktigt bra. Det är underbart när någon annan sätter ord på ens tankar och på ett mycket enkelt konkret sätt beskriver det man själv vill förmedla med sin undervisning. Visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3259. The Big 5 material. Vill du arbete med TB5? Här kommer lite material som jag skapat och som du kan ta del av om du vill: procedurformagaPlanschV4. Näringskedjor och livscykler – dramatiskt värre!

Hur kan man visa och samtidigt öva på att förstå begrepp som till exempel näringskedja, livscykel och vattnets kretslopp? Digitala prov. Formativ bedömning – glöm inte det andra benet! Formativ bedömning kan sägas vila på två ben. 1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback. Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback. 2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning.

Här är läraren främsta agent, som ska agera utifrån gjorda kontinuerliga bedömningar. Båda benen framgår även av Dylan Wiliams definition: “An assessment functions formatively to the extent that evidence about student achievement elicited by the assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence.” Förstelärartankar i Karlskrona. Förmågorna. Skolbanken. Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar.

Bedömning för lärande i matematik. Bedömningsstödet Bedömning för lärande i matematik utgår från kursplanen i matematik och relaterar till ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 i matematik. Materialet ska stödja och strukturera lärarens kontinuerliga bedömning av elevens kunskapsutveckling och ger även underlag för att eleven ska kunna följa sitt eget lärande. I bedömningsstödet beskrivs vad bedömningen behöver fokusera vad gäller både förmågorna och det centrala innehållet. Lgr 11, The Big 5 och bedömning.