background preloader

BFL

Facebook Twitter

Kunskapsformaren. Så jobbar Annika med formativ bedömning Så jobbar Annika utifrån de fem formativa nyckelstrategierna – några exempel: 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav: Annika delar en bedömningsmatris med varje elev för att synliggöra vad de kan nu och vad nästa steg blir.

Kunskapsformaren

Hon visar elevexempel och elever får bedöma egna texter. 2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet: Annika använder sig av öppna frågor och ”exit tickets”. 3 Ge återkoppling som för lärandet framåt: Annika ger återkoppling och konkreta förslag på hur eleven kan utvecklas framåt. 4 Aktivera eleverna som undervisningsresurser för varandra: Tillsammans med en kollega brukar Annika bestämma hur grupper ska sättas samman. 5 Aktivera eleven som ägare av sitt eget lärande: Annika använder sig av checklistor för självbedömning. Du kan läsa mer om hur Annika Sjödahl jobbar på hennes bloggar: www.undervisaengelska.blogg.se www.undervisasvenska.blogg.se Plus och minus med formativ bedömning ”Det underlättar vid betygssättning. Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla. På twitter hörde vi talas om otroligt inspirerande arbetssätt som Anna Bengtsson och hennes kollega tagit del av under en intressant studieresa.

Resan över Atlanten till en läs- och skrivundervisning för alla

Till vår stora glädje ville Anna dela med sig av detta till Skollyftet i detta väldigt långa men fantastiskt inspirerande inlägg om hur man kan undervisa eleverna i läs- och skrivstrategier. Det är en helt vanlig tisdag morgon. Bedömning för lärande. ”Bedömning för lärande/ Formativ bedömning - Bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärarens undervisning” ur Skolverkets Kunskapsbedömning i skolan, praxis, problem, begrepp och möjligheter Läs om: Bedömning för lärandeFem nyckelstrategierBedömning för lärande i undervisning Den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties forskningsöversikt Visible Learning omfattar 800 metastudier av andra forskare och totalt ingår över 50 000 enskilda studier med över 80 miljoner elever i det underlag som ligger till grund för hans forskning om vad som påverkar elevers studieresultat.

Bedömning för lärande

Enligt Hattie uppnås de effektivaste läreffekterna genom bland annat formativ bedömning, förtroende för läraren, goda relationer lärare-elev, återkoppling och kamratbedömning. Bedömning av och för lärande – Tre filmade föreläsningar. The Big 5Feedback, feedup, feedforward Digitala verktyg för att se elevernas lärande Bedömning av kunskap Föreläsningar från arrangemanget ”Bedömning av och för lärande”.

Bedömning av och för lärande – Tre filmade föreläsningar

Lärare från hela Sverige samtalar om bedömning, lärande och läroplaner. Moderator: Petra Svensson. Inspelat 11 september 2013. Arrangör: Skolporten. Formativ bedömning, introduktion – Filmklipp med Kristoffer Creutz. Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess. Aktivera eleverna som lärresurs för varandra. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet. Tydliggöra mål och kunskapskrav. Formativ bedömning - bedömning för lärande. Bedömning kan ha flera syften.

Formativ bedömning - bedömning för lärande

En bedömning med avsikten att ta reda på vad eleven lärt sig har ett summativt syfte medan en bedömning med avsikten att stärka elevens lärande har ett formativt syfte. I det dagliga skolarbetet görs bedömningar med bägge dessa syften. Kännetecken för formativ bedömning En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. Bedömningens roll i läroprocessen Både i Sverige och internationellt har diskussionen om betyg och bedömning fått en ökad fokusering på bedömningens roll i läroprocessen, elevens delaktighet i bedömningen, dokumentation av lärande och fortlöpande bedömning.

Material om formativ bedömning Den svenska forskningen om formativ bedömning är inte särskilt omfattande. Rätt feedback visar vägen. Bedömning för lärande, BFL, är inne just nu, men ändå inget nytt.

Rätt feedback visar vägen

Redan på 1600-talet arbetade svenska lärare med formativ bedömning. Men allteftersom århundraden gick, och eleverna som tog plats i skolbänken blev fler och fler, övergick bedömningen till att bli allt mer summativ eftersom den i allt större utsträckning användes som ett urvalsverktyg i stället för som metod att stärka elevernas lärande. Och på 1970-talet fick all bedömning dåligt rykte. Det var då som bedömningsfrågorna i princip försvann från lärarutbildningen och ”lärarkåren deprofessionaliserade sitt bedömningskunnande” som bedömningsforskaren Christian Lundahl uttrycker det. Men på senare år har bedömning fått en renässans inom skolan. Det som krävs är att undervisningen blir en interaktiv process där läraren kontinuerligt checkar av var eleverna befinner sig i förståelse, och därmed kunskap, och direkt justerar sin fortsatta undervisning utifrån det.

Tre frågor är centrala i den formativa bedömningen: Vad är målet? Återkoppling som för lärandet framåt. Lundahl. Bedömning för lärande. Reading to Learn. Reading to Learn.