Dolda utmaningar (2012) - CIF. Dolda utmaningar är en skrift som ger inspiration, tips och råd om hur man bemöter barn och ungdomar med till exempel adhd och Aspergers syndrom inom idrotten. De är personer som i många fall har svårt att kontrollera sin energi och som upplever idrotten intensivare än andra. Skriften innehåller intervjuer med ungdomar, deras föräldrar, forskare inom psykiatrin och med idrottsledare.
Den riktar sig till idrottsledare, föräldrar och alla som arbetar för att ge alla barn och ungdomar en möjlighet att hitta sin idrott och att utvecklas i sin förening. Dolda utmaningar är en del av Centrum för idrottsforsknings uppföljning av statens stöd till idrotten 2012. Läs mer Ladda ner hela rapporten (pdf, 2,6 MB) Läs mer på andra webbplatser För att köpa rapporten i bokform besök SISU Idrottsböckers webbplats. Why do kids do better in school after exercise?
Läroplan. Flipped Classroom i ämnet idrott & hälsa. Lämna inte elever ensamma i omklädningsrummen. Det finns inte någon vuxen som skulle acceptera den situation som hundratals, kanske tusentals, elever möter varje dag i samband med sina idrottslektioner. Det finns omklädningsrum där elever tvingas vistas som facket på en arbetsplats för vuxna aldrig hade accepterat. Omklädningsrum som hade stängts av skyddsombudet på grund av allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa. Jag vädjar till föräldrar och idrottslärare när elever skolkar och ofta ”glömmer” sina gymnastikkläder hemma: Ta alltid reda på den egentliga orsaken.
Personligen har jag full förståelse för att många mobbade elever uteblir från sina idrottslektioner. I samband med dessa tillfällen är det mycket av mobbning och kränkning som florerar. Några exempel från min egen mångåriga erfarenhet: Ingen elev skall behöva skriva som i det här brevutdraget. ”Värst var det då vi hade idrott. För att komma tillrätta med problemen i samband med idrottslektioner krävs ingen ny antimobbningskonferens eller ännu en anti-mobbningsgala.
Du har ingen rätt att håna min kropp, Katrin | Linda-Marie Nilsson. KRÖNIKA: "Det är humor. Det här är något som folk skrattar åt. Som man hånar", säger Katrin Zytomierska och ler nedlåtande när de lite större kropparna dansar förbi framför henne på tv-skärmen i "Malou efter tio". På en sekund har hon tagit bort rätten för dem att vara lyckliga. Att dansa runt just så där glada som de är. Satt en röd stämpel på deras valkar och meddelat att de är fula, feta och fel, fel, fel. Men det är du som har fel, Katrin. För jag har också blivit skrattad åt. Jag minns hur jag var 16 år och la ut en bikinbild från stranden, precis en sådan som mina vänner hade. "Ditt jävla fetto". Jag minns skolan, Katrin. Jag minns hur blickarna såg ut i badhuset när man skulle simträna varje onsdag.
Hur människor i min egen hemkommun la upp bilder på när de satt framför en datorskärm och skrattade åt foton på mig. Hur vänner till min pappa satt i soffan när vi åt middag och sa "ska du verkligen ha mer? " Men du skuldbelägger inte de som skrattar åt mig. Att de måste ändra på sig. Ny forskning: Intensiv fysisk aktivitet viktig för fyraåringar. Vi träffar fyraåringarna Majken, Vera och Zackarias på en förskola i Norrköping. När de får leka fritt på en bergsknalle så blir det ett riktigt träningspass. De springer upp och ner för kullen, hoppar och åker kana. Fem minuter av sådan här häftig lek om dagen räcker för att dom ska få påtagligt bättre kondition, starkare muskler och mindre fett. Det visar studien som presenteras i dag. Överraskande tidigt I över ett års tid har ett internationellt forskarlag tittat på sambanden mellan fysisk aktivitet, muskelstyrka, kondition och fetthalten i kroppen hos fyraåringar. Inte helt överraskande kom de fram till att det är bra för barn att röra på sig.
. – Jag var lite förvånad att vi hittade de här sambanden mellan fysisk aktivitet och muskelstyrka och kondition. Intensivt är bäst Framförallt är det intensiv aktivitet, som barnen blir riktigt trötta av, som ger resultat. Hur ska man tänka som förälder? – Det handlar om att ge dem förutsättningar. Jympa-Anna. Sluta använda sporter... - Daniel Gomejzon. ..och föreningsidrotter för att nå målen i Idrott och hälsa. (minska i alla fall användandet) Nu fick jag er uppmärksamhet?
Återigen vill jag påpeka att jag älskar idrott och sport. Men är det verkligen nödvändigt att använda sig av dessa idrotter och sporter som metod för att nå målen i idrott och hälsa. Jag är tveksam. Argument 1: Jag skulle älska att ta hand om t.ex. min kondition genom att spela fotboll nu i mogen ålder. Argument 2: De blir ett större glapp mellan de som brukar kalla sig själva som ”inte sportiga” och ”sportiga”. Lake (2001) har i en studie i England undersökt ungdomars inställning till sport, idrottsundervisning och träning.
Nu tänker ni att de är upp till lärarna att stävja men tyvärr lyckas vi inte allt som oftast med detta, annars skulle det inte finnas så många minnen av idrott och hälsa som det nedanför Mig och alla andra som spenderat sina 12 grundskole- och gymnasieår med att helhjärtat hata skolgympan. Idrott och hälsa. Sambandet mellan kondition, betyg och livsstil? | Activiofitness. Kan ökad fysisk aktivitet (mer idrott) i skolan öka elevens kondition, skolresultat, välmående och livstil? Det menar Stockholms Stad och Utbildningsförvaltningen som nu driver det treåriga projektet “Sambandet mellan kondition, betyg och livsstil” tillsammans med Activio. Projektet ska mäta fysisk aktivitet i anslutning till teoretiska ämnen för att påvisa förbättrad inlärning i samband med konditionsförbättring. 10 st högstadieskolor är kopplade till projektet som påbörjas i augusti 2015.
Vi menar att barn som är fysiskt aktiva presterar bättre i alla skolämnen, har en bättre koncentrationsförmåga och mår bättre. En synergieffekt till utökad fysisk aktivitet är också förbättrad motorik. Projektet startar höstterminen 2015 och pågår i tre år. Liknande projekt som Activio är delaktiga i är MEIH (Mer Energi i Hummelsta – i Enköpings kommun), läs mer om MEIH eller hur utökad fysisk aktivitet bidrar till förbättrad hälsa för våra barn 1000 timmar aktivitet.