Claes Nilholm: Står evidensrörelsen på vetenskaplig grund? Tanken att skolan ska stå på en vetenskaplig grund har fått förnyad aktualitet genom den så kallade evidensrörelsen. Men frågan är vad den vetenskapliga grunden ska ge kunskap om, skriver Claes Nilholm. (red.) I Skollagen står numera att verksamheten i skolan ska vila på ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Skolverket definierar beprövad erfarenhet som att den ska vara delad, dokumenterad och ha visat sig fungera i flera olika sammanhang.
Kravet på att lärares arbete ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet utmanar lärarens makt över sitt arbete. Evidensrörelsen Tanken att skolan ska stå på en vetenskaplig grund är inte ny men har fått förnyad aktualitet under senare år genom den så kallade evidensrörelsen som varit oerhört framgångsrik inom medicinen och även fått en stor acceptans inom socialt arbete. Jag vill mena att det är något haltande när skolans verksamhet jämförs med den medicinska sektorn. Pedagogisk filosofi Evidens för vad? Vår tids brist på visioner. Nu tar vi de första stegen till kulturförändring i skolan. Skolan är för viktig för att bollas runt mellan valen.
Den behöver långsiktighet där elevernas utveckling står i absolut fokus. Jag är därför stolt över alla som bidragit till ett brett samarbete i Göteborg. Sex partier står bakom hur och när den nya grundskolenämnden och förskolenämnden skall genomföras, utifrån ett gediget underlag från stadens tjänstemän och professioner. Första juli 2018 kommer förskola och grundskola gå över från stadsdelarna till de nya nämnderna. Tydligare fokus på kvalitet Eleven kommer se att undervisningens kvalitet tydligare är i fokus.
Öppen, stödjande och professionell I stället för att hamna i en stor, trög och toppstyrd organisation, skall den nya vara tydlig, stödjande och lärande, öppen och professionell. De väl fungerande samarbeten och koncept som byggts upp i stadsdelarna ska bevaras. För samhällets positiva utveckling spelar varje enskild elevs möjligheter roll. Karin Pleijel (MP) skolkommunalråd. "Uppseendeväckande stora skillnader mellan kommunerna" Den bristande likvärdigheten i den svenska skolan, både mellan och inom kommuner, är en av skolvärldens stora utmaningar. Lagom till Skolans Dag 2015 släpper Lärarnas Riksförbund en rapport - ”Vad säger statistiken om skolan i din kommun?”
- där man jämfört hur olika kommuner levererar när det gäller effektiv resursanvändning, likvärdighet, lärarbehörighet, elevresultat och lärarlöner. I rapporten har man sammanställt och analyserat offentlig statistik och belyser de stora skillnader som finns. Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson säger att rapporten bekräftar det förbundet länge påpekat. Alla elever i Sverige får inte samma chans. – Det som är uppseendeväckande när man tittar på statistiken sammantaget är att det är så pass stora skillnader inom så många områden. Elevers möjligheter får inte bero på enskilda kommuners ekonomiska möjligheter och enskilda kommunpolitikers ambitionsnivå.
I rapporten rankas kommunerna enligt en parameter i taget. Den finska skolan satsar digitalt. I Finland pågår just nu arbetet med att ta fram en ny läroplan. Från och med hösten 2016 ska den vara igång i grundskolans årskurs ett till sex, senare årskurser introduceras gradvis. Även gymnasieskolan läroplan ska förnyas. Det övergripande syftet med den nya läroplanen är att förbereda eleverna för det globala, digitala och mångfacetterade samhälle som växer fram så att eleverna kan hantera ett alltmer komplext samhälle. – Det handlar om att anpassa skolan till den allmänna utvecklingen i samhället och att möta framtiden.
I den nya läroplanen finns sju kompetenser formulerade som ska utveckla en mångsidig kompetens hos eleverna. . – Tanken är att det digitala perspektivet ska in i alla ämnen. På Finlands Svenska Lärarförbund (FSL) är Jens Mattfolk ombudsman. – En skillnad jämfört med tidigare läroplaner är att man ska jobba mer över ämnesgränserna, tematiskt och skapa helheter. Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra områden. I Sverige sneglar många åt Finland och jämför. Läraryrket – allt annat än mobiler och kepsar | Navets språkklass. Besviken. Inte uppgiven. Och inte heller förvånad. I min kommun genomför nu den lokala tidningen en reportageserie om skola och lärare.
Tidningen vill höra lärarnas röst. Bra och välkommet initiativ. Det är allt för många i den officiella debatten utanför skolan som ropar högt om vad lärare behöver. Om man inte räknar sociala medier, förstås. Med höga förväntningar slår jag så upp dagens Na och möts av rubriken ”En dags kamp mot kepsar och mobiler”. Dock synliggör bilden den tuffa kamp många av oss lärare behöver föra. Det handlar om kampen för våra elever, för en skola av hög kvalitet och för de professionella kunskaper och förmågor som läraryrket innebär.
Mina kollegor och jag pratar didaktik varje dag. På min egen skola och i min roll som kvalitetsutvecklare i Örebro kommun har jag som uppdrag att stärka andra lärares professionella lärande om den egna undervisningen. Skolan är en levande, ständigt växande och lärande organisation. Mitt läraruppdrag handlar om lärande. Ta fram en vision. #skolresan – på jakt efter de goda exemplen. – Och så skorna! Malin Bergdahl, biträdande rektor och lärare vid Smedshagsskolan i Hässelby i västra Stockholm, är bestämd. Plasttossor på eller skorna av, så är reglerna. Eleverna tassar runt i strumplästen eller har inneskor, just för att hålla skolan fin. Så ser den också sprillans ny ut, fast den har hunnit bli sju år. Att eleverna är stolta över sin skola märks. . – Ibland får lärarna komma och säga till oss efter några timmar att vi måste gå, ler Osman Mohammed i klass 9A och tittar upp från matteboken.
Men så har det inte alltid varit. Någon dag kanske vi bestämmer att en av oss sitter med bara en elev för att det är någon vi måste få på banan.Malin Bergdahl, biträdande rektor och lärare. Men de senaste fyra åren har elevernas resultat förbättrats rejält, så pass att skolan faktiskt är en av dem i Sverige som har höjt sig mest. . – Tvålärarskapet är nyckeln, det är svaret på frågan varför vi har stärkt våra resultat, säger hon tvärsäkert. – Om jag skriver 1:100. . – Inget faktiskt. Stockholm först i Sverige med verktyg för självskattning av it-mognad | #sthlmisit. - Vi tar första steget för att höja skolornas it-mognad med detta verktyg, säger Ann Hellenius. Digitaliseringskommissionen konstaterar att Sverige ligger bra till när det gäller antalet datorer i skolan. Men när det kommer till användningen i pedagogiken så släpar vi efter. Stockholms stad är först ut i landet med ett avancerat verktyg med koppling till den egna stadens IT-strategi.
Verktyget syftar till att hjälpa skolledare och lärare att bedöma och öka sin it-mognad. Verktyget bygger på de fem områdena i Stockholms stads ”IT-strategi för ett bättre lärande”. De fem områdena är Digital kompetens, Samarbete och kommunikation, Digitalt innehåll, Infrastruktur samt Uppföljning. Detta verktyg har i en tidig version använts på 26 gymnasieskolor under 1:1 satsningen. ElementärPåbörjadGrundläggandeDrivandeLedande Varje skola ska först gradera sin nivå på var och ett av it-strategins fem områden. En tidig version av verktyget användes när gymnasieskolorna tog fram sina 1:1-lplaner.