background preloader

Läsvärt

Facebook Twitter

Mina tre grundpelare för ett gott ledarskap. Lärare sökes akut. Du är stresstålig och kan ha många bollar i luften, medan din kommunikativa förmåga gränsar till det övernaturliga.

Lärare sökes akut

Du bör ha en mångårig erfarenhet av konflikthantering, gärna i mellanöstern. En vaktutbildning eller tjänstgöring inom ordningspolisen är att föredra. Djupa och breda kunskaper inom psykiatrin och/eller i allmänsjukvården ger förtur. Årets julklapp: IT-strategi för Årstaskolan v0.8 – Looper – Plattformen för ditt kollegiala lärande. Måste undervisningen förändras? Måste undervisningen förändras?

Måste undervisningen förändras?

Det var ju så bra på 80- och 90-talet, kan vi inte gå tillbaka till det? Varje dag produceras 25 000 000 000 000 000 000 byte data. Över 90 % av all världens data (information) har skapats under de två senaste åren! Det innebär att världen inte ser ut på det sätt vi vuxna tror att den gör. När vissa vuxna värderar den analoga världen högre än den digitala exkluderar man större delen av den information som finns. Behöver skolan strategiska IT-planer? Torbjörn Tenfelt skriver i Lärarnas tidning (2015-11-25) att 60% av kommunerna saknar IT-strategier för hur digitala verktyg ska användas.

Behöver skolan strategiska IT-planer?

Tenfelt säger att ”Lärarna måste få utbildning och bättre möjligheter att ta till sig tekniken” och det håller jag till 100% med om. Kan också medge att det finns en poäng med ”Lärarnas tidnings undersökning visar också att det i de lokala strategier som finns ofta saknas skrivningar om källkritik, säkerhet och före­byggande av kränkningar för att säkerställa att eleverna använder IT på ett ansvarsfullt sätt”.

Likväl som det finns säkerhetsföreskrifter för idrottens redskap och slöjdens alla maskiner kan det vara bra att fundera ut både förebyggande och åtgärdande insatser för ovan nämnda IT-områden. Men någonstans där tycker jag att det räcker. Skolen med Ipad til alle. Sju saker att komma ihåg om återkoppling. Ann-Christine Norman delade en snygg bild med denna behändiga lilla lista på engelska.

Sju saker att komma ihåg om återkoppling

Jag översatte den och började trixa med en Canvaposter, men tröttnade, så här är en vanlig text. 1. Grant Wiggins: Återkoppling är inte verktyg, beröm eller utvärdering. Återkoppling är information om hur vi lyckas i vår strävan att nå ett mål. 2. 3. Lärarbrist – en lösning? 6 Nov Det råder en besvärande brist på lärare.

Lärarbrist – en lösning?

Det har knappast undgått någon. Det görs mer och mindre fina försök att attrahera fler att bli lärare men vi har en akut brist redan nu. I Lärarpodden säger Gustav Fridolin att med 70 000 nyanlända flyktingbarn behövs ca 6 000 lärare till. Detta i ett land som redan har för lite lärare. Tio saker som vuxna människor borde veta men som uppenbarligen måste förklaras. Lättare för dyslektiker att läsa på små skärmar. Publicerad 2013-09-20 15:44 Små, elektroniska skärmar kan göra det lättare för dyslektiker att lära sig läsa.

Lättare för dyslektiker att läsa på små skärmar

Det visar en ny, amerikansk studie. En liten telefonskärm är bättre än ett papper för personer med dyslexi. Kortare rader, med bara två-tre ord på varje, är lättare för dyslektiker att ta till sig, visar studien som publicerats i Plos One. Forskarna misstänker därför att dyslektiker lider av någon form av koncentrationsproblem i de delar av hjärnan som hanterar synen. – Hjärnan ska koncentrera sig på det personen ser rakt framför sig. "Feedback ska medföra mer jobb för eleven än läraren!" #pedaläslyft. "Feedback ska medföra mer jobb för eleven än läraren".

"Feedback ska medföra mer jobb för eleven än läraren!" #pedaläslyft

Vilken tankeställare detta citat av Bosse Larsson blev! Diskussionerna i #pedaläslyft är i full gång i Facebookgruppen med samma namn. Det är mycket intressanta diskussioner där allas tankar och ideér är välkomna! För er som inte har Facebook kan ni ta del av diskussionerna här: Edcamp.se. Nytt arbetssätt ger mer tid för barnen. Att pröva nya metoder och arbetssätt kan vara utmanande.

Nytt arbetssätt ger mer tid för barnen

Hur får man med sig alla berörda och är det värt det extra arbetet? I Kils kommun i Värmland har man prövat nya sätt att utveckla sitt stöd till barn och elever. – Vi har många barn med olika behov och behövde hjälp för att göra verksamheten tydligare, säger Petra Jonsson, förskollärare. En arbetsmodell som bygger på reflektion och handledning blev lösningen. Petra arbetar på förskolan Skogsgläntan i Kil. . – Rådgivaren gav oss inga lösningar utan ställde frågor och det blev så tydligt vad vi kunde förändra, berättar Petra. Så är inkludering i klassen möjlig. Forskningsrapporten ingår i det treåriga FoU-programmet ”Inkluderande lärmiljöer” som startade 2012 med 31 deltagande grundskolor i tolv kommuner.

Så är inkludering i klassen möjlig

Nu ska projektet avslutas och redovisas i en rapport, ”Från idé till praxis – vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner”. Malmö högskola, som är ansvarig för forskningen, har sedan starten följt utvecklingsprocesserna på skolorna i intervjuer och enkäter med lärare, skolledare, förvaltningschefer och elever. Syftet har varit att studera hur kommuner och skolor arbetat tillsammans för att utveckla inkluderande lärmiljöer för alla elever. Regionalt-vardprogram-barn-o-ungdomar-beteendestorning. Stödinsatser i skolan – Vems ansvar? Igår diskuterade vi inom kollegiet skolans nya rutiner för hur vi ska arbeta med anpassningar inom den ordinarie undervisningen, likaså extra anpassningar och särskilt stöd för de elever som är i behov av det.

Stödinsatser i skolan – Vems ansvar?

Ett förtydligande av rutinerna var nödvändigt inför det här läsåret, inte enbart p g a de nya Allmänna råden för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, utan även som ett nästa steg i skolans kvalitetsarbete. Diskussionen hamnade lätt i frågan om vem som ska ”utföra” eller vara ansvarig för stödinsatserna extra anpassningar och särskilt stöd. I de allmänna råden lyfts exempel på vad extra anpassningar kan vara. De flesta av dessa exempel är anpassningar som hör till den ordinarie undervisningen och klassrummet.

En enstaka specialpedagogisk insats under kortare tid kan också vara en extra anpassning. Jag tror att det finns flera svar på frågan ovan. Special Nest. "Svenska skolan borde vara bättre!" – Den vanliga skolan borde vara bättre. Många lärare behöver stärka sin kompetens kring läs- och skrivinlärning. Det beror delvis på att vi har ett bekymmer med lärarutbildningen. Men också för att många elever inte får det stöd de behöver. Förstelärare! Debatten gällande karriärstjänster, dess genomförande och dess förtjänster, har gått höga sedan de blev en realitet under höstterminen 2013. Argumenten från kritiker till reformen har ofta handlat om att förstelärare utsetts på otydliga premisser, att förstelärares förutsättningar inte är likvärdiga mellan de olika huvudmännen och att förstelärare inte har fått ett tydligt uppdrag. De som varit positiva till reformen har ofta talat om vikten av att särskilt duktiga lärare ska uppmärksammas eller att det är bra att ge lärare som utvecklar skolan och praktiken ett tydligare uppdrag.

En del andra, forskare och skoldebattörer, har sett en möjlighet till utveckling där förstelärare har en nyckelroll. Ett sådant exempel är Per Kornhall som också i sommar kom ut med boken Förstelärare: en handbok (en bok alla våra förstelärare får). En sak vi alla känner till kring rollen Förstelärare är att det ser väldigt olika ut runt om i landet. Organisation. Forskning-i-korthet-2014-1.pdf. Det_oppna_klassrummet_201507. Engelska, svenska, So och Skype i ämnesövergripande tema - Sara Bruun. Just nu arbetar jag och mina kollegor i svenska och So med ett ämnesövergripande tema.

Utgångspunkten är flykt, mod världskrig och vi kallar temat Never Give up. I min undervisning har jag introducerat boken ONCE som är skriven av Morris Gleitzman. Boken är den i särklass bästa ungdomsbok jag läst som skildrar Andra världskriget. Gleitzman är en ytterst skicklig författare. Vem är emot inkludering? Höstterminen är igång och många skolor har påbörjat ett mer tydligt arbete med inkludering som förhållningssätt. Ordet inkludering väcker tankar och känslor och kanske obehagliga minnen av hemska erfarenheter i skolan.

En del säger öppet att inkludering är något ont och dåligt. En del går så långt som att säga att de som företräder inkludering är onda och vill illa. Den här bilden åskådliggör skillnaden mellan inkludering och de situationer som kan uppstå när man gör skillnad mellan elever eller när man inte tillräckligt tar hänsyn till den variation som finns i alla grupper: Bo Hejlskov Elvéns blogg. Ibland får även jag en parkeringsbot. Men är det verkligen motiveringen som brister? Det pratas väldigt mycket om omotiverade elever, om bristande motivation som orsak till bristande studieframgångar, som bristande motivation som orsak till vinglig närvaro, om bristande motivation som orsak till klassrumskaos. Framgångsrika anpassningar i skolan för barn med ADHD, ADD, autism mm. Jag är rädd att det många gånger är svårt att förstå exakt VAD vi menar när vi pratar om anpassning i skolan.

Många verkar tro att undervisningen ska bedrivas på ett helt nytt sätt, att anpassning alltid kostar massor av pengar och att det innebär mer arbete. Datorn i skolan, del 1: Därför behövs egen dator i skolan. Håkan Fleischer Följ vår gästskribent Håkan Fleischers miniserie, specialskriven för Nättidningen re:flex! Den handlar om hans specialområden: datorn i skolan och digital bildning. Idag publicerar vi del 1 av 3. Därför är läroboken så svår att förstå. Så kan fler inbegripas i skolan. Malmö högskola har ansvarat för forskningsdelen i projektet som totalt 12 kommuner och 31 skolor deltagit iFrån politiskt håll hävdas ofta att resultaten i skolan måste höjas. Att ta fram förhållningsregler för att lyckas med terminens lärande är min ingång i höst.

Första lektionen med eleverna och du vet inte vad du ska göra? Digitala läromedel ger mer undervisningstid. Digitala läromedel är på stark frammarsch. 10 myths undermining #education... Hej förälder! Det är jag som är ditt barns pedagog och lärare. För sex år sedan, 2008, deltog jag i en så kallad rekryteringsutbildning för blivande skolledare. En av uppgifterna som jag fick var att skriva en Lärardeklaration och jag passade på att få ner alla de tankar om undervisning och lärande som jag hade då.

Avsnitt 2 Håkan Fleischer. Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset. 11 Habits of an Effective Teacher. Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset. Tio saker som vuxna människor borde veta men som uppenbarligen måste förklaras. Lättare för dyslektiker att läsa på små skärmar. Forskare vill revolutionera skolundervisningen. Är du datorspelsberoende? Digitalisering som lyfter skolan – Teori möter praktik. Guide: Så viralgranskar du bilder – fyra enkla steg. För- och nackdelar i Bedömningsstödet. What If Everything You Knew About Disciplining Kids Was Wrong? KIT. I Almedalen - Varför är läromedel så viktiga? - SLFF.

Enhancing Learning Through Differentiated Technology. FULLTEXT01.pdf. Mitt Almedalen 2015 och lusten att försöka förändra – Stakston. Var tjugonde barn har språkstörning. Lärandet blir meningsfullt med Sigtunaboxen - Barns hälsa. Rektor som pedagogisk ledare. Många barn lider av språkstörning. 150526_ExpertiseWEB_V1.pdf. ”Våra barn går sönder” - Opinion.

150613_specialpedagogik_for_alla.pdf. Utmanande undervisning i klassrummet. Anette Jahnke: Är kursplanen en tvångströja eller ett arbetsredskap? Tydlig början, tydligt slut. Läromedlen är dåliga och skolorna är inte likvärdiga - nu vill skolvärlden ha en it-strategi. Den här texten är en hyllning till alla er i det utvidgade kollegiet - Sara Bruun. Att vara en ledare. Dags för en skola för interaktionssamhället. "Timperleys tankar har förändrat min organisation" Just nu...med Gunilla Ordell – Sveriges Skolledarforbund. Jlsu. 8 End-of-Year Questions To Ask Students About iPads. IT rätt väg för skolan. 14 things that are obsolete in 21st century schools. Nyanlända elever och betyg.

Litteracitet med inspiration från Nya Zeeland. Ingen vill se de svagbegåvade barnen. Dags att undervisa begripligt. 7585-240-9. Pdf-tidning – Sveriges Skolledarforbund. Undervisning_larande_4_2015.pdf. En annan du » Någon jävla ordning och respekt måste man väl ändå kunna kräva av ungarna i skolan?! När plan A inte funkar… Eacb321f. 8 goda råd för att förbättra den svenska skolan - Sydsvenskan. Om att undervisa för framtiden - digital metodik och dess möjligheter. A eller F – ett lotteri? - Sara Bruun. Nu är det bevisat - barnen blir bättre i skolan med surfplattor. Vem gör vad i styrkedjan? …tankar efter dag 2 på #skolriksdag.

Metodbanken. Varför diagnos? Framgångskedjan! Varför (åter)upptäcks ibland språkstörning i skolåldern? — språkforskning.se. Ny teknik för tidigare upptäckt av dyslexi testas i Järfällas skolor - Järfälla kommun. Många verktyg gör tyskan roligare. ”Eleverna behöver lära sig hantera datorn i skolan” Kompetensutveckling – Om eleverna inte får använda datorn blir skolan en enda lång historielektion. ”Hur datorn används är helt avgörande” Nu är det bevisat - barnen blir bättre i skolan med surfplattor. Långa pass - möjlighet och utmaning.