background preloader

Skoldebatt

Facebook Twitter

Leave-your-laptops-at-the-door-to-my-classroom. Why Microsoft’s Minecraft probably isn’t the solution. There are two related reasons why using Minecraft as a teaching tool is unlikely to be very effective.

Why Microsoft’s Minecraft probably isn’t the solution

The first reason is that it relies on a folk theory of motivation that probably isn’t true. We assume that by providing a motivating hook like Minecraft, we will get students interested in a subject like geography and they will then learn more geography. In terms of interest theory, we are relying on situational interest – an interest in the particular tasks that we ask students to complete – to lead to personal interest – a long-term interest in geography.

The flaw in this idea is that we have done nothing to foster a love of ox-bow lakes or flood plains. We’ve not made the geography more inherently interesting – we’ve switched it for something else. A really useful study took place in Canada that tracked long-term motivation and achievement of Canadian maths students. This is not a new idea. If it’s the latter then it is likely to lead to less learning. Like this: Like Loading... Facebook. Why Fads and Gimmicks Should be Resisted in the Classroom. One of the perpetual cycles in education is harnessing of whatever is popular in youth culture at the time in order to ‘engage’ students.

Why Fads and Gimmicks Should be Resisted in the Classroom

The current gimmick de jour is with Pokemon Go, a virtual reality mobile phone game that has taken the world by storm. Several ‘hints and tips’ websites offer ways of using this technology in the classroom. Forskare riskerar att reduceras till tyckare. Kunskapens nya rörelser I en serie artiklar belyser SvD Kultur dagens villkor för kunskapsförmedling och forskares samverkan med det omgivande samhället.

Forskare riskerar att reduceras till tyckare

Den pågående omvandlingen av medielandskapen beskrivs ibland som revolutionerande. Om det är rätt beteckning kan diskuteras, men det råder inget tvivel om att förändringarna påverkar förutsättningarna för kunskapsförmedlingen i samhället och, ytterst, demokratin. Explicit cookie consent. Vill vi ha kreativitet eller kunskapsmaskiner? Publicerad: 26 oktober, 2015 Att fokusera på Pisa-resultat är akademiskt självmord – vi kommer aldrig kunna slå Singapore.

Vill vi ha kreativitet eller kunskapsmaskiner?

Efter varje Pisa-rapport så kommer domedagsartiklarna lika punktligt som schweiziska tåg. Sverige hamnar någonstans i mitten tillsammans med andra europeiska länder som Spanien, Österrike och Portugal och desperat huvudkliande uppstår. Konsensus verkar vara att vi borde sträva att bli nummer ett på listorna, för att det visar på en hög utbildningsnivå vilket rimligen borde motsvara framtida framgångar i konkreta områden som bruttonationalprodukt, entreprenörskap och generellt vara relevant som land i framtiden.

Dagens Nyheter: Vår självförvållade omyndighet. Kolumnen.

Dagens Nyheter: Vår självförvållade omyndighet

Jasenko Selimovic Bildning betraktas i Sverige som något otidsenligt och elitistiskt. Men utan egen kunskap om kulturarvet och samtal med andra som känner det får individen svårt att växa och bli självständig. Skolverket ger falsk bild av enig forskning. I Sverige har så gott som all uppmärksamhet och kraft ägnats åt de svagpresterande eleverna.

Skolverket ger falsk bild av enig forskning

I själva verket har denna grupp svikits.Kjell-Åke Forsgren Enligt Skolverket är ett sammanhållet, icke nivågrupperat eller differentierat grundskolesystem ett vinnande koncept. The Death Of Expertise. Huvudnyckeln till klassresan. Sverige tappar position i utbildningshänseende, rapporterade BBC News häromdagen (21/7), som om det vore en nyhet.

Huvudnyckeln till klassresan

Det har dessvärre varit känt länge, och längs Pisa-chockerna de senaste åren har den publika terapin varit ihållande. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström intervjuades och lyfte i tämligen underdrivna ordalag problemet med att skolan har kommit att bli något i Sverige som varken elever, föräldrar eller lärare i tillräcklig utsträckning och omfattning upplevt som tillräckligt viktig.

Utbildningsminister Gustav Fridolin kallade det den största utmaningen för den svenska ekonomin. Det hade räckt att sätta punkt tidigare. »Skolan har blivit ett terapeutiskt rum« På Finngatan i Lund ligger Villa Blix, för dagen försjunken i fuktig vår­dimma.

»Skolan har blivit ett terapeutiskt rum«

Namnet, som låter som saxat ur ett Tintin-album, kommer sig av att huset beboddes av familjen Blix, med den numera världsberömde ämbets­mannen och vapeninspektören Hans Blix. Sedan många år har huset dock tillhört kulturvetenskaperna vid Lunds universitet. Men snart är det slut, kartonger står i formation och böcker trängs i travar.

Nya mer funktionella lokaler väntar. Hur kan lärarutbildningen förbättras? Detta inlägg är författat av Elias Dietrichson som är styrelseledamot i FLS styrelse.

Hur kan lärarutbildningen förbättras?

Åsikterna som framförs är enkom hans och behöver ej överensstämma med FLS åsikter. Efter sammanlagt sex år på lärarutbildningen är det så dags för undertecknad att ta steget ut i yrkeslivet. Som alltid finns det saker som varit både bra och mindre bra under utbildningen. Min främsta invändning mot utbildningen är avståndet mellan teori och praktik. Två undersökningar gjorda av Lärarförbundet (2014) och (2013), lyfter fram att studenterna anser att avståndet är för stort. Skolverket sågar individuellt arbete. Det är första gången som Skolverket ger så pass konkreta metodiska riktlinjer till lärarna.

Skolverket sågar individuellt arbete

Myndigheten slår bland annat fast att undervisning där eleverna själva förväntas söka information får till följd att eleverna blir mindre engagerade i skolarbetet och uppnår sämre studieresultat. – Så här konkreta har vi inte varit tidigare. Men jag vill betona att vi inte tar ställning för eller emot en metod. Grej of the year! - Ylva Pettersson. Man kan ibland få känslan av att skolan rider på en snuttifieringsvåg. ”Vi behöver reglera vinsterna i välfärden” Välfärdsutredningen har i uppdrag att lämna förslag på hur vi ska säkerställa dels att offentliga medel används till den verksamhet som de är avsedda för och på ett sådant sätt att de kommer brukarna till godo, dels att eventuella överskott som huvudregel återinvesteras i den verksamhet där de uppstått. I november ska förslagen presenteras. Utredningen har kartlagt den information som finns om vilka konsekvenser det ökande antalet privata utförare och vinstsyftande företag haft för kvaliteten och effektiviteten i välfärden.

I likhet med tidigare kartläggningar kan jag konstatera att kunskapen om de vinstsyftande företagens påverkan på välfärdssystemen är bristfällig och att resultaten i olika undersökningar delvis är motstridiga. Psykosocial ohälsa lärarkrisens verkliga orsak. Publicerad: 9 maj, 2016 Debatten om lärarkrisen har ett ensidigt fokus. Den svenska skolan behöver mer disciplin. Skärpta krav på elevernas uppförande och hårdare metoder för att bedöma deras kunskap och prestationer. Det tror jag vore nyttigt för den svenska skolan, skriver den brittiske skolledaren Stephen Adcock. Sverige har ideala förutsättningar för ett förstklassigt utbildningssystem. Högutbildad befolkning, imponerande medborgerligt engagemang och stort förtroende för statens institutioner bildar i kombination med låg grad av fattigdom en bra grogrund för ett framgångsrikt skolsystem.

Men i dag verkar det som att Sverige är ett framgångsrikt land trots sitt skolsystem snarare än tack vare det. Lärarkåren måste vara på tårna och fråga: Vilken vetenskap? - Per Kornhall. Precis innan jag skulle gå och lägga mig häromdagen så var det som om min telefon hade fått ett eget liv. Det ramlade in Twittermeddelanden. Jag hade inte koll på att jag medverkade i P1s Skolministeriet och bland annat pratade om neuromyter. Det stora intresset för programmet gör att jag känner att det kanske är på sin plats att redovisa varför jag sade som jag sade. Självklart är det inte så att allt vi gör i skolan bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Dags att syna tekniken? »Digitala verktyg främjar undervisningen i engelska” utropar rubriken på Skolverkets sajt. Det är dock något som skaver med detta, vilket vi får återkomma till. Karin Pihl: Skolans egon är inget att hylla. Att elever tror på sig själva är bra – men det förutsätter att det finns något att tro på.

De studenter som förra veckan förgyllde gatorna med ölsprutande och musik kan vara glada över att de inte gick i skolan i början av 1900-talet. Att ta studenten innan 1968, året då studentexamen avskaffades, var nog inte så kul för alla. Misslyckades man med de skriftliga och muntliga proven fick man skamset lomma ut bakvägen medan klasskompisarna kunde sätta på sig studentmössan.Den förra regeringen återinförde avgångsexamen, men skolan är knappast var den var i början av förra seklet. Tur är väl det. Ingen vill ha tillbaka ett system som är onödigt hårt mot de som misslyckas.

”Mobil i skolan gynnar inte tänkandet” Skolans vurm för entreprenörer är destruktiv. Digital detox gjorde personalen mer effektiv. "Övertro på digitala teknikens betydelse i skolan" - Göteborgs universitet. Malin Siwe: Gör skolan till en Pokémonfri zon. Alex Schulman: Omyndigförklara de Pokémon-spelande paren. Det är skolan som har adhd. ”Prioritera skolan och lärarkåren” Handwriting vs typing: is the pen still mightier than the keyboard? Samhället vilar inte bara på egon.

Skolan är ingen demokrati. I Sverige bär männen shorts på sommaren. Skadlig pedagogik passar curlande samtid. Bildning är den bästa självhjälpen. Eleverna ska våga och bli fria som änglar. Beror skolans kris på undervisningen i pedagogik? – Curie. ”Har Sverige något att lära av de bästa Pisa-länderna?” 150526_ExpertiseWEB_V1.pdf. Skolan ska ge f-n i vad vi föräldrar tycker - oppo(s)itionen. Carol Dweck says mindset is not ‘a tool to make children feel good

Doktorand i statsvetenskap vid Lunds universitet. Bokhataren Daniel Sjölin: "Läslust kan bryta klass" Frida Boisen: Det är dags att vi stoppar skärmknarkandet för våra barn. Evidensbaserad undervisning. Sverige producerar välfärdsanalfabeter. Svenska Dagbladet. A eller F – ett lotteri? - Sara Bruun. Lyft när Londons lärare tog makten - Sydsvenskan. A Learning Secret: Don’t Take Notes with a Laptop. ”Förbättra resultaten i skolan genom att kasta ut datorerna från lektionerna

Kompetensutveckling – På väg till Sett 2015, men vad tusan håller jag på med? Våra studenter kan inte svenska. ”Framtidens skola behöver en strategi för läromedel” Jasenko Selimovic: Utan bildning blir vi ofria. SubmitOrder. Försök inte babbla bort Pisa-haveriet. Pisa en nyliberal konspiration. Nationella proven förvirrar. Twitter.

”Pisa-anpassad skola urholkar självständighet och tolerans” Selimović gnäller och lustmördar halmgubbar. "The Big 5 saknar tyngd". Kränkta av fakta - Magasinet Neo. #Skolresan – jakten på goda skolexempel. Schleicher avlivar sju skolmyter. Betygshetsen odlas i datorns matriser, inte i betygsmodellen. Nationella proven förvirrar. Dagens Nyheter: Vår självförvållade omyndighet. Godnattsaga för sköna drömmar - Fredrik Andersson. Undervisningens framgång hänger på eleven. 1960-talet fortsätter skada den svenska skolan. Postmodernistiska ideér.