background preloader

Modellande undervisningstips

Facebook Twitter

Uttrycksformer för upptäckare - fördjupning. Uttrycksformer för upptäckare - fördjupningÄmnesövergripandeSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssättUttrycksformer för upptäckare - inspirationUttrycksformer för upptäckare - fördjupningVad innebär en språkutvecklande undervisning?

Uttrycksformer för upptäckare - fördjupning

Uttrycksformer för upptäckare - fördjupning Syftet med det här materialet är att ge förslag på genrer som tar vara på elevernas lust att undersöka omvärlden och förmedla egna innehåll och budskap till andra. Att arbeta med fasta uttrycksformer och medier skapar ramar och trygghet för eleverna. I arbetet med att stödja elevernas lärande har du som lärare nytta av fördjupad kunskap om den specifika presentationsform som ni har valt att arbeta med.

Materialet innehåller fördjupningar kring 14 olika presentationsformer, både muntliga och skriftliga. Beskrivning av presentationsformerna Fördjupningsmaterialet spänner över 4 muntliga presentationsformer och 10 skriftliga. Beskrivningen av varje typ av presentationsform följer nedanstående struktur: Rapporter Aktuellt. Twitter. Meningar med elever » att skapa mening. Exempeltext för Svenska 3 med relevanta slutsatser om språklig förändring. De formuleringar som belyser A-kravet om "relevanta slutsatser om språklig förändring" är markerade med fetstil.

Exempeltext för Svenska 3 med relevanta slutsatser om språklig förändring

När jag var liten åt jag frukost på morgonen, lunch mitt på dagen och middag på kvällen. Varför måltiderna hette som de gjorde funderade jag överhuvudtaget inte på. Inte heller sysselsatte jag mig med tankar på om man sade likadant på andra ställen eller om det hade förändrats över tid. Det gör inte barn. Man är mer intresserad av vad som ligger på tallriken.

När jag blev äldre och lärde mig fler språk uppstod små insikter: frukost är tyska, lunchen har vi fått via engelskan och middag betyder mitt på dagen, fast stopp ett tag: mitt på dagen äter vi ju inte middag. Nästa milstolpe i kunskapsresa på detta område inföll när jag flyttade till Småland och bildade familj. När jag tio år senare skulle hålla ett föredrag i mina svenskstudier vid högskolan, valde jag att fördjupa mig i måltidernas namn. Om att använda matriser och textexempel. Jag fortsätter att berätta om min undervisning utifrån Dylan Williams bok Att följa lärande.

Om att använda matriser och textexempel

Att tydliggöra och skapa förståelse för lärandemål är den första strategin som William tar upp i sin bok. I samband med det skriver han också om vikten att skapa förståelse för de olika nivåerna i kunskapskraven (han använder inte begreppet kunskapskrav utan kriterier för framgång). Frågan gäller hur eleverna ska förstå vad som skiljer nivåerna i kunskapskraven åt? Att använda matriser är ett sätt för lärare att tydliggöra detta. Men bara matriser räcker inte. Det första lärandemålet vi börjar med i åk 1 är att skriva intressanta texter anpassade till en specifik kommunikationssituation. Eleverna avgjorde snabbt vilken de tyckte var bäst, nämligen den andra. Mallar och instruktioner. Jag presenterar mig på klassbloggen. Två versioner av självporträtt. Allmänt svenska. De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad?

Allmänt svenska

Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Varför reda ut det?

Om att använda mallar, facit, exempel och annat "fusk" Jag behövde träna referatteknik med treorna, så jag skrev några små övningar utifrån tre intressanta debattartiklar i Dagens Nyheter.

Om att använda mallar, facit, exempel och annat "fusk"

Min förhoppning var att ett för många tungt och trist ämne skulle bli lite roligare att arbeta med om texternas innehåll var tillräckligt engagerande. Jag var lite rädd att eleverna inte skulle passa på att debattera, men det gick fint, och gjorde nog övningarna lite roligare, hoppas jag. Argumenterande tal: från start till mål. Med mina ettor ville jag lägga grunderna för att argumentera.

Argumenterande tal: från start till mål

Jag valde att göra så här! (Allt som allt tog det ca. 8 st 80-minuterslektioner.) Inledning Syfte: skapa lust och intresse, samt att ha en gemensam referenspunkt kring vilken vi kunde diskutera tal och argumentation. Tillsammans tittade vi på ett program från Utbildningsradion. Eleverna tyckte programmet var engagerande och lärorikt och efteråt sammanfattade jag Barbros retoriska modell på vår klassblogg. Gruppövning - den retoriska modellen Syfte: Exempel på hur man kan jobba med språkmallar! Under den hektiska vårterminen läste jag ett gäng äldre skönlitterära texter om krig med mina ettor.

Exempel på hur man kan jobba med språkmallar!

Jag använde olika lässtrategier med de olika texterna för att göra dem åtkomliga för eleverna som sedan på egen hand skulle läsa en sista text om krig (utdrag ur På Västfronten intet nytt) och jämföra denna med de andra för att undersöka hur krig skildrades i de olika texterna. Detta gick alldeles utmärkt och jag tänker återkomma till hur jag just det vid ett senare tillfälle. Men! Den första lilla uppgiften på det rätt traditionella provet, gick ut på att eleverna skulle sammanfatta ett par av texterna. Sammanfattningarna skulle inledas med en källhänvisning och vi hade gått igenom hur man sammanfattade skönlitterära texter genom att använda de fem frågorna: Vem? Kalla kårar nerför frökens rygg. Jag insåg att jag naturligtvis hade tagit en hel del för givet här och det var denna "enkla" del av examinationen som hade behandlats mest styvmoderligt under förberedelserna. Modella Stötta. Att ge eleverna förutsättningar att lyckas.

Jag vill att mina elever ska få lyckas.

Att ge eleverna förutsättningar att lyckas

Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska. Första texttypen som eleverna skulle få närma sig var nyhetsartikel. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. #skrivmall. Att referera, sortera, värdera och granska fakta, för att sedan skriva ett referat är viktiga förmågor såväl i svenskämnena som i so- och no-ämnena på grundskolan såväl som i gymnasiet.Referattekniken, som går ut på redogöra för andras tankar och idéer med egna ord i egen text, finner man inte bara i enskilda referat utan ingår även i vetenskapliga rapporter som våra elever börjar öva sig på att skriva redan i grundskolan.

#skrivmall

Det är alltså väldigt viktigt att vi lärare redan från början visar på vad som kännetecknar ett referat utifrån dess syfte, uppbyggnad och språkliga drag, för att elevernas vardagliga och personliga språk ska kunna förskjutas till ett mer distanserat, skriftspråkligt och opersonligt språk. Detta för att deras vetenskapliga skrivande ska fungera och så småningom befästas.Nedan följer ett lektionstips på hur jag arbetar med referatskrivning i min undervisning: Du ska börja med att läsa, sovra och sammanställa informationen i dina artiklar i ett referat. 1.