background preloader

Språksociologi

Facebook Twitter

Språksociologi. När inläraren har en subtraktiv tvåspråkighet innebär det att hen har en negativ inställning till sitt förstaspråk.

Språksociologi

Detta leder till att hen byter ut förstaspråket till det nya språket – vilket leder till effektivare inlärning. Med additiv tvåspråkighet menas att inläraren tycker om båda språken och är intresserad av att använda sig av de båda. Detta leder till en mer balanserad inlärning. Man brukar tala om två typer av språkinlärning, nämligen simultan och successiv inlärning. Simultan språkinlärning innebär att man utvecklar två språk parallellt med varandra. Med diglossi åsyftas användningen av två språk inom olika domäner. Ett exempel på detta är när skolundervisning sker på ett språk (här svenska) medan forskning i större utsträckning sker på ett annat språk (engelska). Svensk författningssamling 2009:600 Språklag (2009:600) Lagens innehåll och syfte1 § I denna lag finns bestämmelser om svenska språket, denationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket.

Svensk författningssamling 2009:600 Språklag (2009:600)

Lagen innehåller även bestämmelser om det allmännas ansvarför att den enskilde ges tillgång till språk samt omspråkanvändning i offentlig verksamhet och i internationellasammanhang.2 § Syftet med lagen är att ange svenskans och andra språksställning och användning i det svenska samhället. Lagensyftar också till att värna svenskan och den språkligamångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk.3 § Om en annan lag eller en förordning innehåller någonbestämmelse som avviker från denna lag, gäller denbestämmelsen. Svenska språket 4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk,som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till ochsom ska kunna användas inom alla samhällsområden.6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskananvänds och utvecklas. De nationella minoritetsspråken. Anders Piltz: Språkmakt blir maktspråk. Ord har inga orubbliga betydelser.

Anders Piltz: Språkmakt blir maktspråk

De laddas med den innebörd vi ger dem när vi använder dem. Ibland måste nya ord uppfinnas för nya ting och tankar. När kristendomen introducerades i Skandinavien för tusen år sedan lanserades nyord som dygd, samvete, frestelse, medlidande, barmhärtighet, ödmjukhet, tålamod och förlåtelse. Språket speglar världen men formar den också. Språkrådets lista över nyord publiceras i slutet av varje år och bevisar den saken. Varje samhälle skapar värdeord för sådant som anses eftersträvansvärt och sådant som bör bekämpas. Våra egna honnörsord som folkhem, solidaritet, likavärde, feminism och demokrati är begrepp som vill uppamma och upprätthålla värderingar. Ord kan som sagt laddas om. Den som har den politiska makten har också makten över språket. Så talar kungafamiljen – avslöjande om språk.

Pappa lät inte som pappa när han pratade med min gamla farmor i telefon.

Så talar kungafamiljen – avslöjande om språk

Han pratade ett närmaste obegripligt jarsemål. Prov på sådant kan man naturligtvis finna i allehanda arkiv. Landsbygdens dialekter är välbevarade på det viset. Språkforskare har nämligen mest intresserat sig för det – exotiska? Men hur städernas överklassfolk låter verkar inte intressera så många. Som handlar om vad sådana som kungafamiljen och familjen Wallenberg har i munnen. Hon finner bland annat att systrarna Madeleine och Victoria konstigt nog inte låter ett dugg likadana. Det handlar, menar Öqvist, om att Victoria har många fler officiella plikter. För Madeleines mer undanskymda roll är detta av mindre betydelse. En parallell kan ses i företagsvärlden när en inflytelserik affärsman som Jacob Wallenberg med språkets hjälp tonar ner sin makt och privilegierade ställning genom att låta bli Liidingö-ii:na.

Kronolekt

Sociolekt. Svordomar. Dialekt. Sexolekt. Slangord / Nyord. Så ser framtidens språk ut. Inte sedan 1906 har Sverige genomdrivit en stavningsreform. ”Stafningsukasen”, som den kallades, innebar att man förenklade stavningen av bokstäverna ”v” och ”t” i det svenska språket och därmed var den så kallade ”gammalstavningen” på väg bort.

Så ser framtidens språk ut

Någon snarlik reform har vi inte att vänta inom någon nära framtid, tror Susanna Karlsson, språkvetare på Språkrådet. – Nej, vi fokuserar på andra typer av reformer i dag. Till exempel arbetar vi med hur man ska skriva på textnivå snarare än stavningsnivå. Alltså att man lär ut hur man skriver tydliga texter som är lätta att ta till sig, säger Susanna Karlsson. Men en fråga som möjligen skulle kunna leda till en större förändring, säger hon, är den om man borde byta ut subjektet ”de” och objektet ”dem” mot ett gemensamt ”dom”. – Det är väl den enda frågan som man på riktigt diskuterar.

Ingen närstående omvälvande reform. Universitetslarm: Studenterna för dåliga på svenska. Värsta språket. Tidningen i en ordklass för sig. Institutet för språk och folkminnen - Institutet för språk och folkminnen. Bråkar på dari, äter godis på svenska.

Klockan är fyra på eftermiddagen, och veckans modersmålsundervisning i dari har just startat.

Bråkar på dari, äter godis på svenska

Läraren Qudos Shaur välkomnar eleverna in i klassrummet, som kommer från olika skolor i Lund. Eleverna här pratar svenska lika naturligt som dari, som är det största språket i Afghanistan. Idag ska eleverna lära sig skriva beskrivande texter. Blandar språk Att ha tillgång till två modersmål gör att de lättare kan byta språk vid behov, intygar 15-årige David Shaur och 13-åriga Elham Salimi. - När jag inte kan något ord på dari så använder jag det svenska ordet istället. . - Om jag bråkar med mina syskon där hemma så använder jag vissa ord som inte finns på svenska, och då får jag säga på dari istället, säger Elham Salimi. Pratar olika språk med olika personer Med vem man pratar med vilket språk varierar helt beroende på familj.

. - Jag pratar dari med mina föräldrar. Varför är det så? Två modersmål ger fördelar - Det är viktigt för ens identitet.