background preloader

BFL

Facebook Twitter

Länkarkiv med filmer inom formativ bedömning. Skrivet av Daniel Nordström För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp.

Länkarkiv med filmer inom formativ bedömning

Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden. Sammanställningen kommer uppdateras kontinuerligt med länkar till gamla såväl som nya filmer inom formativ bedömning.

Filmer Leda lärande 2015. 50 enkla och formativa bedömningstekniker ~ Kilskrift. Bra formativ bedömning är ofta återkommande bedömning.

50 enkla och formativa bedömningstekniker ~ Kilskrift

Bra återkommande formativ bedömning är utformad för att ge en ögonblicksbild av elevernas förståelse för materialet. Ju fler ögonblicksbilder vi får, desto en mer fullständig bild får vi av kunskapsnivån. Därför är det önskvärt att med ganska enkla medel kunna avläsa elevernas kunskapsnivå. Vi är inte alltid på topp, även om vi kan sträva efter en bedömningssituation eller en utvärdering som är 100 % effektiv. Strategier för att synliggöra elevers lärande på individ- och gruppnivå. En sammanfattning av Nottinghams bok Utmanande undervisning som vi läste inom #pedaläslyft.

Vi har läst Utmanande undervisning i klassrummet av Nottingham inom #pedaläslyft.

En sammanfattning av Nottinghams bok Utmanande undervisning som vi läste inom #pedaläslyft

Här nedan kommer en sammanfattning av boken för er som vill. Boken är utgiven av Natur & Kultur 2013 och har åtta kapitel. Första kapitlet berättar vad utmanade undervisning är nämligen mer berättande, dialog och utmaning i undervisningen samtidigt som vi följer läroplanen. Boken ger oss svar på de bärande principer som utvecklar självständigt tänkande i resterande kapitel. I rubrikerna nedan går jag igenom de principerna lite kortfattat.

Återkoppling Här får vi en definition av begreppet – att återkoppling är information som uppgiften som hjälper eleven vidare. Att förstå måletatt inse vart man befinner sig i förhållande till måletatt förstå vad man ska göra för att nå dit. Sammanfattningsvis ger vi för lite återkoppling, vi fokuserar snarare på prestation och betyg, jämför t o m elever med varandra, återkopplingen är för mycket administrativ och vi vet för lite om de inlärningsbehov eleverna har. Dialog. Jlsu. En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset.

Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning.

Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset

Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss.

Startkit - BFL genom kollegialt lärande. Detta upplägg är tänkt som ett startkit för att komma igång med kollegialt arbete med BFL.

Startkit - BFL genom kollegialt lärande

Skollagen föreskriver att ”Skolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade” (Skolverket). Startkitsupplägget inleds med en så kallad basmodul (A, B) där bland annat upplägg, gruppsammansättning och intensitet kan diskuteras. Basmodulen syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra det kollegiala lärandet lokalt på den egna skolan eller i den egna gruppen. Fr%C3%A5n-l%C3%A4rare-till-skolor-Om-att-inf%C3%B6ra-formativ-bed%C3%B6mning-i-st%C3%B6rre-skala-G%C3%B6teborgs-Stad-2014.pdf. Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning.

Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Lärare beskriver vissa elever som passiva, omotiverade och utåtagerande och i mötet med dessa elever känner sig många lärare vilsna och ställer sig frågan ”Hur kan jag motivera mina elever?”

Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång

Ibland påverkas relationen mellan lärare och elever negativt och följden kan bli att lärare sänker förväntningarna på dessa elever. Utbildningsforskarna Margareta Maria Thomson och Jessica Wery, verksamma vid North Carolina State University, ger i artikeln ”Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students” en översikt av utbildningsvetenskaplig och psykologisk forskning och teorier om motivationsfrämjande arbete i skolan. Motivationsgraden påverkas av inre och yttre faktorer Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker:

Framtidens läromedel 2014: Utmanande lärande i klassrummet. Lärande bedömning 2:a uppl - Anders Jönsson - böcker(9789140676023) Blogg. Startkit – Kollegialt lärande med BFL - Kvutis. Startkitsupplägget, som består av åtta lärmoduler, är tänkt för att komma igång med kollegialt arbete med BFL.

Startkit – Kollegialt lärande med BFL - Kvutis

Klicka på bilden för att komma till startkitet Innehåll i startkit1 Förutsättningar2 Upplägg och innehåll3 Annat stödmaterial. Stöd för att utveckla undervisningen. Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Stöd för att utveckla undervisningen

Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Anders Holmgren - Bedömning för lärande.