Untitled. Untitled. Årsredovisning 2013 - arsredovisning-2013.pdf. Randvinkelsatsen (Matte 2, Geometri) – Matteboken. Detta avsnitt ingår i matematik 2b och matematik 2c. Innan vi går in på den sats som vi ska behandla i det här avsnittet, ska vi börja med att gå igenom några viktiga begrepp. Definitioner Vi utgår från en cirkel enligt figuren nedan. I denna figur ovan har vi en medelpunkt i mitten av cirkeln.
Utöver detta har vi två intressanta vinklar: vinkeln y, som är medelpunktsvinkeln till cirkelbågen AB, och vinkeln x, som är den randvinkel som bildas då punkten C med hjälp av kordor sammanbinds med punkterna A och B enligt figuren. Randvinkelsatsen Randvinkelsatsen anger att medelpunktsvinkeln (y) till cirkelbågen AB är dubbelt så stor som randvinkeln (x) som står på samma cirkelbåge AB, alltså att y=2x Följdsatser Av randvinkelsatsen får vi några följdsatser: Randvinklar till en halvcirkelbåge är 90°, eftersom ett halvt varv är 180°. Skriver vi in en fyrhörning i en cirkel så kommer vinkelsumman av motstående vinklar alltid vara 180°.
\measuredangle A+\measuredangle C=180^{\circ} Vilket gör att. MaB/Ma2: Randvinkelsatsen, två exempel. Hållbar utveckling. I maj 2008 startades ett arbete för att ta fram en vägledningsstandard för hållbar utveckling. Initiativtagare är Sveriges Kommuner och Landsting och AB Svenska Miljöstyrningsrådet. Arbetet kommer att pågå under två till tre år och syftet är att ta fram en vägledningsstandard för hållbar utveckling som är anpassad till kommuner, landstings och regioners särskilda behov. Arbetet bedriv i en teknisk kommitté, TK 522, vid SIS - Swedish Standard Institut. I den teknisk kommittén ingår representanter från kommuner, landsting och regioner samt forskare, konsulter och representanter från statliga myndigheter. Många kommuner och landsting arbetar med miljöledningssystem och har också certifierat och registrerat någon del av verksamheten. Anknytande standarder och standardarbeten är bl.a. Förslaget ute på remiss Standardförslaget är nu ute på remiss.
Konferensen om ledningssystem för hållbar utveckling, en ny vägledningsstandard 4 april Här finns filmer från remisseminariet den 3 april. Start | Sveriges Kommuner och Landsting. Fakta om kommuner. Peter Wenster. Boel Holgersson. Johan Persson. Startsidan för kalix.se. Näringsliv och arbete. Näringslivs- och kulturfrågor i Gomorron Kalix 2014-04-24 April månads morgonsoffa besöktes av ett sextiotal Kalixbor. Under lättsamma former och under ledning av kommunens informationschef Reine Sundqvist intervjuades fem profiler från näringsliv och samhälle. Läs mer Vattenfall säljer sin andel i Kalix värmeverk 2014-04-24 Vattenfall AB och Vasa Värme Holding AB har tecknat avtal om att Vasa Värme förvärvar Vattenfalls aktier i Kalix Värmeverk AB. Vattenfall äger 94 procent av aktierna i bolaget. Läs mer Kalix företagargala lördag 26 april. Kerstn Blom Bokliden och Peter Wenster.
Marianne Eriksson. Trafik och infrastruktur. Blocket. Kandidater till Europaparlamentet. Socialdemokraterna - Framtidspartiet - www.socialdemokraterna.se. Microsoft Word - Utrikespolitisk debatt2013_Om viljan finns_130212_2.doc - Om_viljan_finns.pdf. Electronics, Cars, Fashion, Collectibles, Coupons and More | eBay. Kommunikationskursen vt 2014 - Blogg & Kurs. SchoolSoft. Olika scenarier för äldreomsorgens kostnadsutveckling 2005–2040. Kostnadsberäkningarna har gjorts med fyra alternativ: Trendframskriven ohälsa med basperioderna 1980–2006, 1988–2006 och 1996–2006 samt oförändrad ohälsa (dvs. oförändrad kostnad per åldersgrupp och kön). Härvid antas ohälsotrenden fortsätta till år 2025, varefter det antas oförändrad ohälsa.
Den lägsta kostnadsökningen fram till år 2040 erhålles med en ohälsotrend baserad på perioden 1988–2006; +50 procent. Ungefär samma resultat erhålls om man använder trenden med basperiod 1980–2006. Utnyttjar man endast de tio senaste årens utveckling som bas blir kostnadsökningen högre; +63 procent. Nedladdning Ladda ned Olika scenarier för äldreomsorgens kostnadsutveckling 2005–2040 (pdf)
Framtidens utmaning. Olika scenarier för äldreomsorgens kostnadsutveckling 2005–2040. Framtida trender som kan ge ökade kostnader för välfärdstjänster. Kunskapsnivån ökar bland medborgarna och det blir allt lättare att informera sig om olika alternativ av välfärdstjänster. Det leder till att förväntningar på den offentliga servicen ökar och att individen kommer att ställa högre och mer specifika krav.
Den bedömningen görs i en trendspaning som Sveriges Kommuner och Landsting anordnat med ett 80-tal chefer och verksamhetsansvariga i 42 kommuner och landsting samt 10 andra organisationer. Trendspaningen har inriktats på fem olika välfärdsområden: Utbildning och barnomsorg, individ- och familjomsorg, funktionshindrade, hälso- och sjukvård, samt äldreomsorg En annan trend som framkom i flera av spaningarna är att den statliga styrningen väntas öka.
Verksamhetscheferna tror att kraven och förväntningarna på lika behandling över riket fortsättar att öka; vilket kan resultera i en ökad statlig styrning och inskränkningar i den kommunala självstyrelsen genom olika regelverk och reformer. Fem workshoppar om viktiga verksamhetsområden genomförda. Välfärdsfinansieringen.