background preloader

Runsvenska

Facebook Twitter

Att läsa runor och runinskrifter. Runstenen Vg 4 vid Stora Ek utanför Mariestad.

Att läsa runor och runinskrifter

Den intressanta inskriften lyder: "Udd skald reste denna sten efter Torsten, sin son, och gjorde stenbro för (honom). Han ägde tre gårdar i hammarskifte och trettio marker innestående hos Erik. " Så talade vikingen! - gd.se. Vikingatiden varade som bekant från cirka 800 till ungefär 1040.

Så talade vikingen! - gd.se

Språket under denna tid kallas runsvenska av språkforskarna. Den nuvarande isländskan är så lik detta språk, att en viking och en nutida islänning skulle förstå varandra. Det har skämtsamt sagts, att våra dagars islänningar är som ”talande runstenar”. Riksantikvarieämbetet. Guldbrakteat från Tjurkö i Blekinge ristad med urnordiska runor: "Heldar gjorde runorna på det 'välska kornet' [guldsmycket] åt Kunimund".Foto: Bengt A.

Riksantikvarieämbetet

Lundberg(CC BY) Runinskrifterna är de äldsta bevarade originaldokumenten på svenska och en viktig länk till forntiden. Även om runor från början fanns inom hela det germanska språkområdet, var det i Skandinavien som de hade störst utbredning och användes under längst tid. Till de äldsta fynden på nutida svenskt område hör ett spänne från Gårdlösa i östra Skåne och en lansspets från Mos i Stenkyrka på Gotland. Båda har daterats till 200-talet. Den äldre runraden bestod av 24 olika tecken. Den äldre (urnordiska) runraden med 24 tecken. Ingen semestertripp till Jerusalem. För tusen år sedan åkte Östen på pilgrimsfärd.

Ingen semestertripp till Jerusalem

Det slutade illa. Tack vare hans flitigt runristande familj har vi lärt känna Östens öde. Men en sladdande långtradare höll på att utplåna minnet. I Broby i Täby strax norr om Stockholm bodde paret Östen och Estrid under 1000-talets första hälft. Ulf i Skålhamra övergav asagudarna. Stormannen Ulf lämnade asatron bakom sig och vände sig mot kristendomen.

Ulf i Skålhamra övergav asagudarna

Om det vittnar den runsten som står rest i Skålhamra. Täby och Vallentuna norr om Stockholm­ är världens run­stens­­tätaste område. Där finns flera runinskrifter som kan knytas till två vikingatida stormän, båda med namnet Ulf. Ristning i rött hjälper oss läsa runsten. Denna runtext finns att läsa på en sörmländsk sten som står rest i Gerstaberg i Ytterjärna socken: Ingetora och Östen och Håsten, Holmsten, de lät resa stenen efter Frökn och efter Bjursten, Frökns och Ingetoras son.

Ristning i rött hjälper oss läsa runsten

Gud och Guds moder hjälpe deras ande, faderns och sonens. Bitar av runsten räddade brobygge. När ristningen täcktes av lavar och mossor hade runstenen gjort sitt som monument och vägvisare.

Bitar av runsten räddade brobygge

I stället fick den tjänstgöra som byggmaterial. När runstenarna ristades och restes från 900-talets slut till början av 1100-talet placerades de ofta vid vägar. Där kunde de ses och beundras av förbipasserande och kanske samtidigt fungera som ett slags vägmärken. I många runstenstexter berättas att den som har ordnat med monumentet, till minne av en död släkting, också har byggt en bro. Men dessa så kallade runstensbroar var i de flesta fall snarast vägbankar av stockar, ris och stenar, som lades ut där vägen gick över sanka partier. Asagudar rara på runstenar. Tor är den enda asagud man kan läsa om på runstenarna.

Asagudar rara på runstenar

Annars rymmer de oftast kristna böner och symboler – ett tecken på att den nya läran redan slagit igenom när stenarna restes. Många tror att runstenar är monument från den tid då människorna i Skandinavien ännu dyrkade asagudarna. Men ser man till stenarnas utsmyckning och texternas innehåll märker man att de allra flesta som låtit resa dem faktiskt redan har gått över till kristendomen.

Ett tjugotal av runinskrifterna i Västergötland avslutas till exempel med en kristen bön. Den kan vara mycket kort, som Gud hjälpe hans själ, eller lite längre, som Gud hjälpe hans själ och Guds moder, helig Krist i himmelriket. Något kors i stenens ornamentik behövs inte för att visa beställarens eller den dödes kristna tro. Anunds bror vilar vid mäktig hög. Anund var ett vanligt mansnamn under vikingatiden.

Anunds bror vilar vid mäktig hög

En bärare av namnet var dock speciell. Han var son till kung Ingvar. Man kan läsa om både far och son i Ynglingasagan i Snorre Sturlassons Konungasagor. Efter faderns död tog Anund över kungadömet Sverige, som på den tiden kallades Svitjod. Snorre berättar att kung Anund bröt, röjde och anlade ny väg genom vidsträckta ödemarker i landet. När fornforskaren Johannes Bureus i slutet av 1500-talet undersökte och ritade av en runsten nära Västerås noterade han att stenen i fråga fanns "widh Anunda höghen". Mellan Storhögen och dagens bilväg finns ett mäktigt runstensmonument. Folkvid reste alla dessa stenar efter sin son Heden, Anunds bror. Vid arkeologiska utgrävningar har man kunnat konstatera att stenraden står längs en anlagd vägbank över ett tidigare sankt område.

Av runtexten får vi veta att den döde Heden haft en bror som hette Anund, ett namn som förekommer på många runstenar. Egensinnig ristare struntade i vokaler. Namn på fjärran länder, som Gårdarike, Grekland och Särkland, förekommer ofta i svenska runinskrifter.

Egensinnig ristare struntade i vokaler

Men grannländerna Finland och Estland nämns bara en gång var. Den enda sten där Estland figurerar är Olsbrostenen, som står på en liten kulle strax intill en väg vid Frugården i Olsbro i Norra Åsarps socken. Tidig tribut till kvinnan. Odendisas runsten väster om Sala är unik. Den tycks vara den enda som hyllar kvinnan. Den kvinna som bodde på gården Hassmyra måste ha varit något utöver det vanliga. Här, en knapp mil väster om Sala, restes under 1000-talets andra hälft en runsten som räknas som vårt lands tidigaste bevarade hyllning till kvinnan. Att en kvinna hedras med en egen minnessten är ovanligt.