background preloader

Hen

Facebook Twitter

Språkspanaren. Behöver vi hen?

språkspanaren

Strävan efter jämlikhet mellan könen är bra. Frågan är bara med vilka medel vi ska nå jämlikheten I en DN -artikel ” Vi säger inte barnens kön” berättas om ett par som uppfostrar sina barn könsneutralt. Barnens namn Sasha och Nikki avslöjar inte barnens kön. Språket dokumentär: Striden om hen 25 december 2018 kl 08.05 - Språket. Historien om hen börjar på 60-talet och fortsätter fram till idag.

Språket dokumentär: Striden om hen 25 december 2018 kl 08.05 - Språket

Att det vore praktiskt med ett könsneutralt pronomen istället för att behöva skriva han eller hon har många tyckt genom åren, men ingen språkvetare trodde att hen skulle kunna etableras. De kallade det ”en besvärlig operation” och ”praktiskt ogenomförbart”. Det skulle dröja till tiden strax före millennieskiftet innan personer som inte identifierar sig som kvinna eller man började använda hen som pronomen om sig själva.

Men språkvården höll sig fortsatt skeptisk. Sen kom 2012, året som kom att kallas henåret. Åren efter började hen användas i fler och fler sammanhang, som i nyhetstexter och hos myndigheter, och 2015 kom hen med i Svenska akademiens ordlista. 1471447 141 ledin lyngfelt. Kommun inför ”hen” – mothugg av M och SD. Hyllat och hatat hen fyller 50 år - Uppsala. Niklas Skeri – Jag har lärt mig om kulturen, om samhället, om språket.

Hyllat och hatat hen fyller 50 år - Uppsala

Det är jätteskönt att ha Malin, säger Abdulatif Hindi. Han kom till Sverige från Syrien för tre år sedan och till Uppsala för två. I dag har han jobb på Uppsala kommun, talar utmärkt svenska, och har just tagit körkort. Tidigt under sin tid i Sverige förstod han vikten av att komma i kontakt med svenskar. . – Det lät spännande och intressant, jag behövde en kontakt, en kompis. BILD: Niklas Skeri | Jacke Sjödin och Mohammed Mekrami deltog i firandet av tvåårsdagen för "Låna en Uppsalabo".

I dag ett år senare har Malin Holfve och Abdulatif Hindi träffats gott och väl 20 gånger, ofta med familjerna. . – Jag känner inte att jag bli utlånad längre. Under lördagen firade "Låna en Uppsalabo" två år med en välbesökt tillställning på stadsbiblioteket. Integration är inte bara myndigheter och politikers ansvar, utan allas. 2012: Året då ”hen”-debatten tog fart på riktigt. Ordet ”hen” – nu även i hovrätten. Sällan har ett nyord varit så omtalat som det könsneutrala ordet hen.

Ordet ”hen” – nu även i hovrätten

Under hösten har ordet stått i fokus för en utdragen språkdebatt. Först gick tidningen Nöjesguiden ut och dedicerade ett helt nummer till att hylla detta könsneutrala pronomen. ”Hen” har gjort spikrak karriär. Förra året omnämndes ordet ”hen” 27.076 gånger i svenska medier, vilket kan jämföras med 636 gånger 2006.

”Hen” har gjort spikrak karriär

Men ordet har en betydligt längre historia än så. Enligt Kristian Blensenius, forskare vid Institutionen för svenska språket på Göteborgs universitet, föreslogs ordet i en språkspalt i Upsala Nya Tidning redan 1966. Därefter hände inte så mycket fram till 2000-talet, då användningen tog fart – rejält. 2012 användes ordet i barnboken ”Kivi & Monsterhund” av Jesper Lundqvist, vilket satte fart på diskussionerna. Vem är den där hen? Får man skriva hen när man inte kan eller vill ange en persons kön?

Vem är den där hen?

Frågan har diskuterats livligt på sistone. Argumenten för och emot hen som pronomen slipades ordentligt när en debattartikel i Svenska Dagbladet framhöll att hen ”är en lösning som ger möjlighet att möta världen mer förutsättningslöst”, eftersom individens egenskaper blir det viktiga, och inte könstillhörigheten. Vissa ser också hen som ett praktiskt alternativ till han eller hon när man talar om en okänd person. Särskilt i lagar och styrdokument skulle ett sådant könsneutralt pronomen spara plats, eftersom formuleringar som eleven måste visa att han eller hon behärskar huvudräkning är vanliga.

Hur förändras svenskan? - Svenska språket. Erkännandet av ordet hen en seger för transpersoner. I januari i år lanserades boken Kivi och Monsterhund, vars målgrupp är barn från 3 år och uppåt.

Erkännandet av ordet hen en seger för transpersoner

Debatten som följt har bestått av att ledarskribenter, lingvister, riksdagsledamöter och ministrar har fokuserat på sin personliga inställning till ett ord i det svenska språket. Hen kan fylla språklig lucka. Att prata om en transperson och försöka välja mellan hon och han leder lätt till förvirring och fniss.

Hen kan fylla språklig lucka

Det är ett skäl till att det könsneutrala pronomenet hen, en svensk mot­svarighet till finskans hän, nu sprider sig bland transpersoner. Ordet kan dessutom vara ett praktiskt sätt att benämna en odefinierad person. –? Man kan till exempel säga: ”Hen som har parkerat bilen här kan inte ha läst skylten ordentligt.” Då slipper man använda han eller hon, säger Anne Anders Uhrgård, som själv är flitig användare av könsneutrala pronomen. Anne Anders Uhrgård började visa upp den kvinnliga delen av sig själv för elva år sedan.

Sedan dess har hen haft ett blandat könsuttryck vad gäller till exempel kläder, kroppsspråk och sätt att tala. –? Svenska språknämnden. Vi säger lärare , lärare , författare och talman om både män och kvinnor.

Svenska språknämnden

Men tänker folk ändå inte i första hand på en man när de hör dessa ord? Och känner sig kvinnor inkluderade när det står medborgaren – han i en lagtext? Bettina Jobin har nyligen skrivit en doktorsavhandling där hon har jämfört tyskans och svenskan olika sätt att hantera kön. Med jämna mellanrum dyker frågan upp om svenskan är ett könsdiskriminerande språk och om språket eller åtminstone språkbruket bör reformeras. I detta sammanhang har två aspekter fått mest uppmärksamhet. Den andra aspekten gäller personbeteckningar, särskilt då yrkestitlar. Dags att lägga bort titlarna, högt ärade tredje kön? Språket är ett kommunikationsmedel.

Dags att lägga bort titlarna, högt ärade tredje kön?

Det är också ett slagfält. Striden står om klass, ras eller kön. När svenskarna la bort titlarna för gott gick det fort, på bara några år under 1960-talet. Bror Rexed bidrog starkt då han som ny chef för Medicinalstyrelsen 1967 förklarade att han tänkte dua alla anställda. Och när tilltalet ni ersattes av det mer familjära du tappade också bruket av titlar mark. Samma fart som du-reformen tycks det könsneutrala pronomenet hen ha. Utöver detta har försök gjorts att lansera en som ersättning för man, också detta i syfte att avköna ett pronomen. Hen eller den? Pronomenval med betydelse. Maj månads gästbloggare heter Benjamin Lyngfelt. Han är professor i svenska vid Göteborgs universitet och forskar till vardags om grammatik. Här på Språkbloggen ger han idag sin syn på vårvinterns bubblare bland pronomen: hen. Månadens gästbloggare: Benjamin Lyngfelt Det lilla ordet ”hen” har varit hett omdiskuterat senaste tiden.

Positiva bloggar och tidningsartiklar renderar horder av upprörda kommentarer, som i sin tur besvaras med förundrade reflexioner över hur man kan så hetsa upp sig så över ett stackars pronomen. Reaktionerna är många och påfallande känsloladdade, vilket är en tydlig indikation på att debatten handlar om mer än bara språk. Till att börja med är det (minst) två olika frågor som har blandats ihop.

Den första frågan utgår från synen på kön som en social konstruktion, där det finns personer som inte vill delas in i en binär könsuppdelning – som antingen man eller kvinna. Talspråk och engelska förändrar svenska språket + hen. Gud blir hen i S:t Johannes församling. Hen är med oavsett. Så refererar S:t Johannes församling i Stockholm till Gud i en platsannons. Inom Svenska kyrkan pågår en debatt om Gud ska benämnas hen i stället för han.

För drygt tre år sedan skrev prästen Helena Myrstener i Kyrkans Tidning om att det blivit dags att tala om Gud som hen i stället för han. Hon ansåg att ett byte av pronomen skulle öppna porten för en närmare relation till Gud. Samtidigt skulle mindre vikt läggas vid föreställningar om hur män och kvinnor borde agera. Sedan dess har debatten fortsatt. Uppenbarligen har tankarna fått fäste hos fler än Helena Myrstener. S:t Johannes församling är en så kallad experimentförsamling. Och jobbet? Anders. Ordet ’man’ blir ’en’ i kampen för jämlikhet. Förra året stormade det kring det laddade lilla ’hen’-ordet. Nu är det dags för ’en’. Ett ord som nu börjat användas i stället för det mer herrklingande pronomenet ’man’. Bruket av ”en” har redan avhandlats av i P1:s ”Språket”, förekommer i tidskrifter och skönlitteratur och tycks också ha fått visst fäste i universitetsvärlden.

Och det är inte i den dialektala ”en”-traditionen som finns i bland annat västra Sverige. – Att säga ’en’ bland unga i dag är ett medvetet och genuspolitiskt val. Då slog klockan för ordens kön. I år har det varit stor uppståndelse kring ordet hen. Det föreslås som ett nytt svenskt pronomen, som enligt vissa debattörer skulle göra svenskan mer könsneutral. Men hen är långt ifrån det första initiativet till att göra svenskan mer könsobunden. Tvärtom är det bara ett litet efterskalv jämfört med den omvälvning som inträffade för flera hundra år sedan – då den verkligt stora könsneutraliseringen av svenskan ägde rum. Från ungefär mitten av 1300-talet började svensk grammatik att förenklas radikalt. Hela det gamla grammati­ska systemet uppluckrades successivt och blev på några århundraden i stort sett till den grammatik vi har i dag.

Men allt hängde inte med i förändringen, och i dagens svenska har vi rester kvar från tiden före denna utveckling. ”Hen” fungerar – i formella texter.