Digter: Jeg er fucking vred på mine forældres generation. »Jeg er fucking vred på mine forældres generation, der kom til Danmark i slutningen af 1980’erne.
Den der kæmpe gruppe af flygtninge, der skulle forestille at være forældre, har totalt svigtet deres børn. Så snart vores forældre landede i Kastrup, var det, som om deres rolle som forældre hørte op. Og så kunne vi se vores fædre rådne passivt op på kontanthjælp i sofaen med fjernbetjeningen i hånden, ledsaget af en desillusioneret mor, der aldrig sagde til eller fra. Os der faldt fra på uddannelser, os der blev kriminelle, og os der blev bumser, vi blev ikke svigtet af systemet, men af vores forældre.
Vi er den forældreløse generation«. Ordene kommer fra den 18-årige Yahya Hassan, som i denne måned debuterer med en digtsamling, der udkommer på Gyldendal. Ud over den kommende bogudgivelse blev han i september optaget på Forfatterskolen i København. LÆS OGSÅNy bog: Indvandrerbørn bliver fastholdt i en problemforståelse »Jeg er blevet tæsket som barn. Opretholde en orden? Blå bog »Nej. Hvordan? Se Dronning Margrethes nytårstale. Klokken 18.00 holder Dronning Margrethe sin 42. nytårstale.
Se den direkte her. Følg med herover direkte fra klokken 17.05, når DR varmer op til at Dronning Margrethe holder sin nytårstale. Klokken 18.00 på årets sidste dag holder Dronning Margrethe sin nytårstale fra sit arbejdsværelse i Christian IX’s Palæ. Læs også Se dronningens mest mindeværdige taler Talen bliver traditionen tro vist direkte på TV. Skåltalte for fædrelandet den 1. januar Dengang blev den holdt af Frederik den 9., men den traditionsrige nytårstale strækker sig oprindeligt helt tilbage til Christian den 9.’s tid Kongen holdt sin første ”skåltale for fædrelandet”, som det tidligere blev kaldt, i 1880'erne, og dengang blev den holdt ved nytårstaflet den 1. januar, og ikke på årets sidste dag som vi kender det i dag. Smuglæs i Yahya Hassans digte her - Kultur. Danish language. Dansk radio om språket.
Sproglaboratoriet: Mærk lige efter, Brinkmann Ægteskabet, fællesskabet og arbejdslivet er så krævende, at mange søger en livstræner eller psykolog.
"Drop det", siger psykolog Svend Brinkmann: "Tag nej-hatten på, tænk negativt, drop din coach og lad være med at mærke dig selv", råder han med et glimt i øjet. Hans råd bliver liket i hobetal, men er det virkelig nødvendigt at skabe de evige modsætninger, spørger sproglaborant Helle Solvang. Hør hvilket sprog Brinkmann foreslår som modtræk til, hvad han opfatter som 'ja-hattificeringen'. Hvis du har læst bogen, er du velkommen til at deltage i debatten på Sproglaboratoriets facebookside. Hør nu Udsendelsesside. Stackars danska barn. Danska ettåringar förstår markant färre ord än jämnåriga med andra modersmål och när barnen är tre år är skillnaderna ännu större.
Det visar en stor tvärspråklig studie som jämför ordförståelsen hos 8–15 månader gamla barn som har 18 olika germanska, romanska, slaviska och semitiska språk som modersmål. – En viktig förklaring är att danskan har ovanligt många vokaler och halvvokaler, sammanlagt 22, och bara 17 konsonantljud, säger Dorthe Bleses, professor vid Institut for sprog og kommunikation vid Syddansk universitet i Odense, där hon leder Center for børnesprog. I den skrivna texten gör tomrummet mellan orden det lätt att se när ett ord slutar och nästa börjar. Men för ett barn är det ett intensivt detektivarbete att uppfatta att när en vuxen säger bageallekagerna rör det sig om tre ord: bage alle kagerne (baka alla kakorna). – En av barnets första uppgifter är att kunna förstå att bestämda sekvenser av ljud har en speciell betydelse. . – Men sedan drar svenskarna ifrån. Danskar har svårt att förstå danska.
Att danskarna har allt större problem att stava beror inte på de sociala medierna.
Det handlar snarare om att språkets struktur gör det svårt att förstå hur orden ska stavas. Enligt en undersökning av det Danska språkrådet har danskarna under de senaste 30 åren blivit allt sämre på att stava, trots att folk i dag skriver mer än tidigare på exempelvis Facebook och Twitter och via sms. Och enligt Sabine Kirchmeier-Andersen från landets språkråd är det just de sociala medierna som ligger bakom försämringen av skrivfärdigheten i landet. – I dag förväntar man sig att danskarna ska kunna behärska ett mycket brett spektrum av olika typer av kommunikation och medier.
Samtidigt upplever man att några av de nya medierna skapar begränsningar - exempelvis vad gäller antal tecken eller tangentbord som är utformade på ett speciellt sätt, säger hon till DR. Språkklyfta. THOMAS HOLM - NITTEN. Dansk musikvideo.