background preloader

Bedömning för lärande

Facebook Twitter

Formativ bedömning av texter – så som eleven själv vill ha den. Den norska studien om vad elever upplever som nyttiga respektive mindre nyttiga kommentarer på deras skrivna texter visar att de vill att responsen/återkopplingen ska vara konkret och ge tydlig information om hur de kan vidareutveckla texten. Forskarna påtalar att det naturligtvis inte råder ett 1-1-samband mellan vad eleverna tycker är mindre meningsfullt och vad som faktiskt är oviktigt. Det har redan tidigare forskning konstaterat. Men här understryks en viktig konsekvens av detta faktum, nämligen att eleverna måste ges tydliga förklaringar till varför en kommentar kan anses vara viktig även om de själva inte tycker den är nyttig. Det i sin tur förutsätter ett arbetssätt där man i dialog bearbetar den feedback som ges. Studien spaltar upp sina resultat i tre huvudkategorier: fokus, specificering och form.

Gärna fokus på textens högre nivåer! Kategorin fokus handlar om på vilken textnivå en kommentar ges. Var tydlig och förklara mer! Beröm och råd måste kombineras med tydlighet. Mind the gap – återkoppling i praktiken. Formativ bedömning på senare tid allt oftare anklagats för att leda tlll en instrumentell undervisning inriktad bara på det som krävs för att nå vissa kriterier. I Sverige har inte minst Ingrid Carlgren stått bakom en sådan kritik (t.ex. här). Den har dock också figurerat ett tag i den internationella bedömningsdiskussionen. Dylan Wiliam påpekade relativt tidigt att det råder flera missförstånd kring Bedömning för lärande, som gör att implementeringen inte riktigt fungerat som förväntat (t.ex. i Stewart, 2012). Även andra företrädare för ”Bfl-rörelsen” menar att problemen med implementeringen av Bfl på nationell nivå – där Bfl ofta blivit ett instrumentellt sätt att nå förenklade mål – hör ihop med att man missförstått begreppet formativ bedömning.

I en ny avhandling från Karlstad universitet visar Anna Öhman (2017) just på skillnaden mellan den enkla teoretiska modellen för ”closing the gap” och den komplexitet varmed bedömning ofta sker. Resultaten illustreras med denna figur: Welcome! Kampen med återkopplingen del 3 « Venit in mentem. ”Feedback says to a student, ‘Somebody cared enough about my work to read it and think about it!’ Most teachers want to be that somebody.” Med denna tänkvärda mening mitt i prick inleder Susan M Brookhart en av de bästa böcker jag läst om feedback. Bokens titel är How to Give Effective Feedback to Our Students (2008) och den är utgiven av den internationella organisationen ASCD med medlemmar i många länder.

ASCD jobbar utan vinstintresse och arbetar med ett antal experter inom utbildning för att utveckla professionella utvecklingsprogram, onlinekurser och publikationer för att hjälpa lärare lära sig, undervisa och leda. I boken tar Brookhart sin utgångspunkt för återkoppling i de formativa frågorna som bl.a. Vad är god återkoppling? Brookhart tar upp följande: Vilka återkopplingsstrategier finns och hur kan läraren tänka? Frågorna läraren kan koncentrera sig på är: När? Brookhart utvecklar varje aspekt och ger tydliga rekommendationer för varje.

Vad skall god återkoppling innehålla? Koden till bättre lärande. Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning. Synligt lärande “Prov” - Hur kan bedömning användas som ett verktyg för inlärning? Jag har under en tid gått och tänkt att jag skulle vilja utrota begreppet prov ur svensk skola, i alla fall så som de flesta elever och föräldrar tänker kring begreppet idag. Tyvärr, verkar det finnas skolor som svänger sig med begreppet på olika sätt om man får tro en publicerad artikel i Expressen (141201). Enligt Expressen var det Östlyckeskolan i Alingsås som haft prov på temat kärlek, sex och samlevnad. En bild på provet med totalt 100 frågor spreds i sociala medier där bl.a. rätt svar var madrass på frågan: Vad kallas en tjej som ligger runt?

En sådan fråga fyller så klart ingen funktion i något bedömningssammanhang. Frågan går inte att koppla till något kunskapskrav i skolan. Frågor av det slaget motverkar dessutom en av skolans viktigaste uppgift att förmedla den värdegrund som det svenska samhället vilar på: alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män och individens rätt till frihet och integritet. Hur kan då bedömning användas som ett verktyg för inlärning? Formativ bedömning | Fröken IT. YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra.

Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande. YES WE CAN, säger Obama. YES WE CAN, borde hela Sveriges skickliga lärarkår ryta ut. Efter ett år fyllt av en i mångt och mycket negativ debatt om den svenska skolan behöver vi alla hjälpas åt att lyfta skolan och alla professionella och engagerade pedagoger år 2014. We are the 21st century teachers and learners. (Många av de digitala verktygen nedan finns även som appar för iPad!)