Två nyckelsamtal som många chefer missar – Chef.se. Distributed leadership in local school organisations. Working for school improvement? Mette Liljenbergs avhandling visar att skolledares kunskaper om hur förbättringsprocesser kan ledas påverkar hur de organiserar för distribuerat ledarskap.
Att ha förmåga att förbättra innebär att vara medveten om att förbättringsprocesser tar tid och kräver systematiskt lärande. De rektorer som har denna kunskap engagerar sig mer i praktiken, skriver hon. Svenskt abstrakt: Ur den svenska sammanfattningen på s. 99 ff: Sammanfattningsvis visar avhandlingen att organiseringen av distribuerat ledarskap på lokal nivå är ett resultat av ett samspel mellan institutionella ramar, specifika förhållanden på lokal nivå och varje enskild skolas historia. Förbättringen som höjde resultaten och inte kostade en krona. Vad gör man som rektor när en stor del av eleverna aldrig kommer i tid på morgonen?
Kjell Sjöberg som var rektor på Smedshagsskolan mellan 1994 och 2014 kom på idén att låta skoldagen börja klockan nio istället för åtta och i ett slag var alla elever i tid. Många föräldrar kan nog vittna om att de får jaga ungarna i säng på kvällarna när de är pigga och tvinga upp dem på morgnarna när de är trötta. Fem forskare gick till och med så långt som att säga att tidiga skolmorgnar är en fara för elevernas hälsa, i en debattartikel i Svenska dagblade (Länk till annan webbplats, i mars. Ämneslärare från första klass. Omorganisationen gjordes för fem, sex år sedan och var inte, som man skulle kunna tro, kopplad till legitimationsreformen och kravet på behöriga lärare. – Det blev tungt för klasslärarna att undervisa i alla 16 ämnen själva.
Därför tog vi initiativet till att omorganisera skolan, berättar Eva Ferntoft lärare på Runstenskolan i Haninge. Hon berättar att initiativet kom från klasslärarna som undervisade i alla ämnen. Men förändringen hängde också ihop med trenden med fler kunskapskontroller som nationella prov och andra mätningar. Lärarna satte sig i respektive arbetslag och gick igenom vilka ämnen de hade behörighet för och vad man ville undervisa i. Råd och vägledning för skolor och huvudmän. Publicerad: 29 juli 2014 Skolinspektionen har en hel del material som ger råd och vägledning till skolor och huvudmän i deras arbete.
Materialet finns samlat på myndighetens webbplats. Ställningstaganden Råd-och vägledningsmaterialet består bland annat av Skolinspektionens ställningstaganden inom en rad olika områden, till exempel avgifter i skolan, rektorers och förskolechefers behörighet och skolbibliotek. Från brist till möjlighet Det finns också material som handlar om hur skolor kan förbättra sitt arbete, till exempel vad gäller att anpassa undervisningen och systematiskt kvalitetsarbete. Kolla din skola eller förskola! Ett populärt vägledningsmaterial är ”Kolla din skola eller förskola!”.
Framgång i undervisningen med mera Annat material handlar exempelvis om lektionsobservationer, lagar och regler och vad forskningen säger om vad som leder till framgång i undervisningen. Lina goes crazy. Jag kände att det var dags nu, att vi har nått framgång och att det var dags att skörda.
Jag vill ta med mig mina erfarenheter till nästa nivå, tilltron till läraryrket och att det går att vända dåliga siffror med fokus på kunskap. Svensk skola måste bort från tankegången att det är som det är. Rapport från en vårtermin i kaos. Journalisten Thomas Petersson tog ett vikariat på ett högstadium i Stockholm.
Han var inställd på att det skulle bli tufft – men inte på att möta en svensk skola i upplösning. ”Mitt brutala uppvaknande pågår under hela min tid på skolan”, skriver han. I dagarna går tiotusentals elever på sommarlov. Betygen är satta och för många är framtiden utstakad. Långt ifrån alla har anledning att fira. Vårterminen 2014 arbetar jag för första gången som lärare i den svenska grundskolan. #skolresan – på jakt efter de goda exemplen. Regeringen satsar också på mindre klasser. Mindre klasser - högre lön senare i livet. Satsning på mindre klasser ett slag i luften. I kölvattnet av de låga PISA-resultaten har politiker på båda sidor om blockgränsen tävlat i att komma med lösningar på skolans problem.
Alltför stora klasser, särskilt i lågstadiet, har pekats ut som en bidragande orsak till krisen. Både oppositionen och den sittande regeringen vill lägga två miljarder på att minska klasserna. Klasser som Skolverket nu alltså visar inte är så stora. En genomsnittlig svensk lågstadieklass har 18 elever. Nationalekonomen och skoldebattören Jonas Vlachos är kritisk till förslagen av flera skäl. . – En generell sänkning riskerar att bli väldigt kostsam, och det kanske inte är den bästa politiken. Då skulle de klasser som redan idag håller en bra nivå förbli oförändrade.
Han pekar också på det faktum att färre elever per klass innebär fler klasser, alltså fler lärare och i vissa fall fler skolor. – Forskning visar att små klasser är bättre. . – Ska man helt enkelt öka stadsbidragen och hoppas att kommunerna använder pengarna till rätt sak? Få läxor, korta dagar – och ändå i världstopp. HELSINGFORS Det blev lite som för Sverige, men tvärtom.
När de första Pisaresultaten damp ner så blev finländarna chockade. De hade ingen aning om att den finska skolan var så bra. Dessutom var alla ganska bra. Skillnaden mellan skolorna i Finland var lägst i världen, precis som man bestämde då någon gång på 40-talet, att skolan ska vara likvärdig och för alla. Barnen går till den närmaste skolan, så är det inte mer med det. Kari Louhivuori rattar sin metallicfärgade Golf genom Helsingfors gråmulna morgontrafik. . – Vi får både starka och svaga elever till skolorna. Men vi har bra lärare, det bästa lärarmaterialet, och de vet precis om Kalle eller Miriam har lärt sig det de ska, annars får de extraundervisning.
Han nickar bortåt stadens finare villaområden bakom träden.