Dummy Text Generator Lorem ipsum for webdesigners. Testa ditt publiceringsverktyg - Verva. Textstorlek | användbart. Att bestämma vilken textstorlek som skall användas kan vara knepigt. Det finns två oförenliga behov som man måste hitta en kompromiss mellan. Texten bör vara så stor att den är bekväm att läsa Det första behovet är att texten bör vara stor. Drygt en tredjedel av Sveriges befolkning är femtio eller äldre, och även om inte alla ser dåligt så är det väldigt många människor som har svårt att dechiffrera liten text. Inte heller unga uppskattar den – inte nödvändigtvis för att de har dålig syn, utan för att de föredrar att surfa tillbakalutat. Texten bör vara liten så man får överblick Det andra behovet är behovet av överblick. Om inte det väsentliga ryms på en skärmyta, tvingas användaren börja rulla, vilket gör det väsentligt svårare att hitta saker.
Det är inte förvånande att webbmakare ofta känner behovet av att använda mindre textstorlek för att få in mer och ge användaren bättre överblick. Det måste dock sägas att det finns andra effektivare åtgärder för att förbättra överblicken. Rubriker | användbart. Språkgranska texter | användbart. Kontrollera stavning och grammatik | användbart. Använd typografiskt korrekta tecken | användbart. Koppla samman olika språkversioner i koden | användbart | anvand. Gör hela området runt en menylänk klickbart | användbart | anvan.
Uppmärksamma söktjänsterna på att webbplatsen finns | användbart.
Bygg in genvägar så att synskadade användare snabbt kan ta sig r. Dokumentera och redovisa rättelser och ändringar | användbart | Webben är ett medium där det är lätt att ändra, och när en rättelse eller en ändring är gjord ersätter den helt den föregående versionen. I allmänhet är detta bra. Men det kan ställa till med problem om någon länkat till din webbsida och hänvisar till något som stod i den gamla versionen. I bästa fall blir det förvirrande – i värsta ger det en stämning av 1984, av att obekväma historiska fakta spårlöst tas bort och ersätts med nya. För att motverka förvirring och konspirationsteorier kan det för en del webbplatser vara bäst att dokumentera sina rättelser.
Antingen genom att lägga till en text om vad som rättats direkt på sidan eller genom att behålla den gamla versionen och länka till den från den nya (men meta-tagga i så fall den gamla så att den inte hittas av Google, se www.anvandbart.se/ab/dokumentera-rattelser). Rättelser som inte väsentligt påverkar innehållet, till exempel av stavfel, kan göras utan att de behöver lämna något synligt spår. Normal sökning skall inte omfatta sidor som inte längre är gilti. Följ myndigheternas mönster för e-tjänster | användbart | anvand. Eftersom många användare utsätts för dem har myndigheternas utformning av sina e-tjänster ett starkt inflytande på vilka konventioner som utvecklas.
Genom att följa samma flöde, och använda samma symboler och formuleringar ökar du chanserna att användarna slipper fundera över hur din webbplats fungerar; www.anvandbart.se/ab/etjanstemonster länkar till de vägledningar som finns för dem. Bild 112. Symbol för säker autentisering eller legitimering. Mönstret inleds med att användaren identifierar sig så att systemet vet vem hon är och vad hon har rätt att se. Detta steg torde bara vara nödvändigt om tjänsten visar information om användaren eller behöver veta hennes identitet för att anpassa vad som kan göras. Identifieringen kännetecknas av symbolen i Bild 112, och av en knapp med texten ”Jag legitimerar mig”.
Detta kvitterar webbservern med ”Du är identifierad som [namn]”. När användaren är identifierad kan hon utföra sitt ärende. en övriga ikonografin på webbplatsen. Förladda sidor som användaren sannolikt går vidare till | använd. WCAG - standard för tillgänglighet | användbart. Det finns en standard för tillgänglighet, kallad WCAG, Web Content Accessibility Guidelines, från W3C (som också definierar standarden för t.ex. HTML). Enligt en nyligen beslutad lag måste svenska myndigheter leva upp till denna senast år 2010.
WCAG har en stark ställning i Europa. Amerikanerna har sin egen standard, populärt kallad 508 efter den lagparagraf som kräver att myndigheters webbplatser följer den. I allt väsentligt säger WCAG och 508 samma sak, även om det kan skilja i detaljerna. WCAG är för närvarande i version 1.0. Tolkning Ett stort problem med WCAG 1.0 är att den är dåligt skriven. Jag har tillåtit mig en ganska fri tolkning av standarden - mer inriktad på att vara begriplig än på att fånga varje tolkningsmöjlighet hos den ibland dunkla originaltexten. Säkert kan man tolka på andra sätt än jag gjort. Tre nivåer WCAG 1.0:s riktpunkter har fått tre olika prioriteter och den som vill följa den kan därför lägga sig på olika ambitionsnivå.
Upplägg. Validera HTML-koden | användbart. Validera formatmallarna | användbart. Det enklaste sättet att se om formatmallarna följer standard är att använda det kontrollprogram som finns på webben. Se www.anvandbart.se/ab/validera-css. På samma sätt som med valideringen av HTML-koden, är det bra att komma ihåg att valideringen inte är ett självändamål. Se nedan om fall där åtminstone jag är beredd att acceptera undantag från standarden. Se även WCAG 3.2 (prioritet 2), sid 352. Formatmallsstandardavvikelser Det finns några punkter där en alltför renlärig trohet mot formatmallsstandarden för närvarande inte fungerar särskilt väl. Fula knep med formatmallarna Det finns en mängd olika trick för att få formatmallar att fungera med litet äldre, buggiga webbläsare. Se vidare www.anvandbart.se/ab/formatmallsstandardavvikelser. Layouter som är extremt svåra att göra med formatmallar Formatmallar innebär inte enbart ett steg framåt.
Det är till exempel mycket svårt att kombinera spalter om några har fast bredd och andra flytande anpassar sig till skärmens bredd. Ge varje stycke ett ankare | användbart. Webbsidor bör innehålla metadata | användbart. Jag måste erkänna att jag är splittrad i fråga om metadata. I likhet med många andra informationsmänniskor tilltalas jag av metadatas löfte om att ge bringa ordning i informationsöverflödet. Samtidigt måste jag erkänna att utöver description så har jag aldrig någonsin sett något av de data som finns på listan nedan komma till praktisk användning.
Detta råd är ett bör eftersom både WCAG och 24-timmarswebben kräver metadata. Man skall dock vara medveten om att den faktiska nyttan är i det närmaste obefintlig. En tämligen vanlig praktik, om än inte bokstavstrogen mot WCAG, är att lägga in metadata bara på webbplatsens förstasida. Metadata som läggs in i HTML-koden bör omfatta: • title – sidans titel • creator – den person eller organisation som skapat innehållet • publisher – den som publicerar, vilket ofta är den som driver webbplatsen • description – en beskrivning av innehållet • date.created – när innehållet (eller sidan) skapades • date.modified – när de senast ändrades.