background preloader

Läsa

Facebook Twitter

LUS. 19. Nya Språket lyfter, del 2 I del 2 av filmerna om Nya Språket lyfter får vi höra närmare om hur Maria Ekenhill, lärare åk 3, arbetar med ”Nya Språket lyfter” samt bedömning med stöd i materialet. 18. Nya Språket lyfter, del 1 Filmen ger dig en första översiktlig introduktion i Skolverkets bedömningsstöd ”Nya Språket lyfter”. 17. "Läs- och språkpaketet" vänder sig till lärare i F -- 3. 16.

Barbro Westlund, lektor i didaktik vid Stockholms universitet, visar med handrörelser de fyra reciproka lässtrategierna att förutspå, ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta. CORI är en begreppsorienterad läsundervisningsmodell som används i SO- och NO-ämnena. 13. Utvecklingen från LUS-punkt 10 till 15 motsvarar en resa från att kunna använda och växla mellan alla enskilda lässtrategier till flytande läsning av elevnära texter med god förståelse. 11. 12. 10. Kravnivån för åk 3 är att eleverna ska läsa elevnära texter flytande med god förståelse. 9. 3. 3 faser och 19 punkter 2. 1.

Så gör du en Canva. Arbeta med lässtrategier och äldre elever. Som flertalet andra lärare har jag uppmärksammat och gillat arbetssättet som Martin Widmark arbetat fram i En läsande klass. Materialet En läsande klass, med vilket man aktivt och systematiskt arbetar med lässtrategier, vänder sig till lärare som undervisar elever i årskurs 1-6. Jag har funderat över hur man kan applicera grundtanken i detta arbetsätt i undervisning med äldre elever och i förlängningen också hur man fortsätter arbetet med elever som redan arbetat med En läsande klass. Kan jag göra min egen, enklare, version för mina elevers behov och nivå?

Rätt eller fel – jag håller just nu på att testa! Mitt syfte är att eleverna aktivt och medvetet ska kunna använda strategier när de möter nya texter och förstå varför. Att hänga upp strategierna på karaktärer eller symboler är ett sätt att minnas dem och hålla dem aktiva. Innan jag läste deras blogg hade jag funderat på hur jag kunde arbeta med min klass som nu går i årskurs 8. Att diskutera: Dystopier - då och nu by Fröken JE on Prezi. Lässtrategier. Här i Malmö har vi ett allt större elevunderlag där allt fler elever läser svenska som andraspråk. För att ge eleverna tillräckligt med stöd har vår skola valt att integrera svenska som andraspråk i den ordinarie undervisningen. Basen i vårt arbete är lässtrategier eftersom en ökad läsförståelse även gynnar kunskapsutvecklingen i andra ämnen. Genom att systematiskt jobba med lässtrategier jobbar vi mot en god läsförståelse.

Vårt arbete utgår från RT (Reciprocal Teaching) och grunden ligger på förförståelse, frågor, svar, kopplingar och sammanfattning. Grundskolan har kommit långt i sitt arbete med lässtrategier och vi tycker att det är viktigt att vi följer samma linje. Vi har dock modifierat det för att passa äldre elever. Symboler för olika strategier Förförståelse Frågor Svar Koppling Sammanfattning Även de elever som redan är "expertläsare" får tydliga verktyg att ta hjälp av när de stöter på texter som är svåra av olika skäl. Anne-Marie Körlings brev på somaliska. Anne-Marie Körlings brev på arabiska. اولياء الامور الافاضل ان تستطيع القراءه هي مغامره عندما يتمكن الطفل من القراءه سيستمر تطور القراءه لديه ويتعمق فهمه نحن نستمر في تعلم القراءه طوال الحياة نحن نقرا الصحف اليوميه والمعلومات في وكالة الضرائب وعلى جهاز الحاسوب مما يجعلنا نوقع العقود نحن غير متعلمين تعليما كاملا عوالم النصوص الجديده في انفتاح دائم وفي كل وقت كل نص يعلمنا القراءه وكيفية فهم القراءه المدرسه لديها دورا مهما جدا في تعليم التلاميذ القراءه والكتابه والتحدث والاستماع كل شئ للتلميذ طفلك يتعلم القراءه ويطالب بالمزيد في عالم ملئ بالنصوص والاعلانات والقراءه الليليه والكتب في المدرسه سيتعلم التلميذ المفردات الخاصه به ويتعرف على كلمات جديده من اجل الحصول على المفردات وفهم المعاني وقراءة ما بين الاسطر للتعبير عن الاراء الخاصه به وشعوره بالمشاركه والانتماء القراءه وقراءة مابين السطور وفهم المرسل والفكر الناقد وتجربة كيفية القراءه يوسع التعلم والاحساس بالمشاركه وفهم النصوص هو ضمن الديمقراطيه ماذا يعني دوركم في تطوير اللغه كلماتي هنا تمتد من خارج الورقه للوصول الى الامام ستوكهولم ايلول 2013 Översatt av Eman Hassan, arabiskalärare.

Anne-Marie Körlings brev på arabiska och svenska. Brev-om-lc3a4sning-pc3a5-svenska-sid-2.pdf. Anne-Marie Körlings brev om läsning. Litteraturblogga med dina elever | Webbstjärnans kursportal. Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå. Åsa Elwér har i sin studie vid Linköpings universitet tittat på den kognitiva och språkliga profilen hos barn i tidig skolålder som läser bra, men inte förstår det de läser. Det är en grupp som det hittills har saknats kunskap om. – Det vi kan konstatera är att den här gruppens språkproblematik är väldigt omfattande. De har ett svagt ordförråd, problem med grammatiken och med minnesuppgifter som har med språk att göra, och de har svag hörförståelse. Vi ser också att de är svaga redan som femåringar och att det inte förändras över tid i förhållande till övriga jämnåriga, säger hon. Den andra slutsatsen i studien är att svårigheterna inte får genomslag förrän efter ett par år i skolan, ofta först när barnet når fjärde klass. – De första åren ligger fokus på att lära sig läsa och texterna är anpassade efter det.

I fjärde klass ställs helt plötsligt nya krav, nu ska barnen läsa för att lära istället, det sker ett skifte, de ska inhämta information. Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie. Att jag gillar läsning och att arbeta med skönlitteratur tror jag de flesta känner till. Sedan senhösten har jag funderat över ett upplägg där mina ettor på gymnasiet skulle få läsa och arbeta med litteratur i mindre grupper. När jag ramlade över Novellixs noveller föll allt på plats. Genom deras noveller skulle alla elever få läsa en "bok". Jag avsatte en del tid under jullovet för läsning av Novellix noveller och jag pratade med skolans duktiga bibliotekarie Marit Hammarland. . - Heder av Jens Lapidus - Början av Gun-Britt Sundström - Shuno av Dogge Doggelito - Farväl mitt kvinnofängelse av Karolina Ramqvist - Så som du hade berättat för mig... av Jonas Hassen Khemiri - Speciella omständigheter av John Ayvide Lindqvist Novellerna köptes in och jag och Marit började spåna på ett upplägg utifrån Aidan Chambers modell för boksamtal.

Efter detta valde vi att läsa novellerna högt för grupperna. Därefter var det dags för de första grupperna att ha sina samtal. 1. Lararhandledning.pdf. Lektionsplanering - lässtrategier. En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse".

Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Som alltid måste man pröva och göra tipsen, arbetssättet till sitt eget. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Det finns inga rätt och fel i detta utan varje pedagog måste hitta sitt sätt. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. Läsfixare nummer 3 är Konstnären som vi arbetar intensivt med under en vecka. Bokslukarsällskapet.

LYSSNA IKAPPVarje program har också en egen sida. Där kan du lyssna på programmet, läsa mer om boken eller författaren och få tips på liknande böcker. Bokslukarsällskapets första program, Liksom helt magiskt: Bokslukarsällskapets andra program, Silverpojken: Bokslukarsällskapets tredje program, Imorgon är allt som vanligt: Bokslukarsällskapets fjärde program, Astrid Baros genialiska plan: Bokslukarsällskapets femte program, Syskonen Tilly - Bibliotekskuppen: Bokslukarsällskapets sjätte program, Två städer:

Akademiläsarnas litteraturblogg | ”Att läsa utan att reflektera är som att äta utan matsmältning.” Edmund Burke. Läsfärdigheter igår & idag. Vårt samhälle blir allt mer skriftspråksberoende och ställer höga krav på att medborgarna är läs- och skrivkunniga. Förr var bristande läs- och skrivfärdigheter inte något avgörande handikapp, men idag blir det alltmer svårare att delta i arbets- och annat samhällsliv om man inte har avancerade sådana färdigheter. Vi har diskuterat läsning med Roger Säljö, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. I takt med att samhällslivet och våra arbeten förändrats, har kraven och förväntningarna på medborgarnas kunskaper och färdigheter ändrat karaktär.

Många arbeten är betydligt mer abstrakta än vad fallet var för bara några decennier sedan. Idag arbetar många med att kontrollera och övervaka, till skillnad från tidigare då arbetsuppgifterna var mer fysiska till sin karaktär. Förr var det till största delen akademiker som hade läsande och skrivande yrken. Idag är i stort sett alla yrken beroende av användning av skrift, allt från bonden, till vårdbiträdet och bilmekanikern. Redovisa och samtala om böcker | lararmalin. I tidigare inlägg har jag skrivit om olika sätt att läsa litteratur och text med en klass. Jag nämnde den tysta läsningen, en form av läsning jag inte ser ger så mycket för många läsare i våra klassrum. Elever med ett redan stort läsintresse tycker dessa stunder är härliga medan andra bara bläddrar i sina böcker och egentligen funderar på annat.

Nu använder jag mig ändå av den tysta läsningen för jag anser den fyller sin plats om eleverna sedan får arbeta på ett eller annat sätt med det lästa. Ett klassiskt exempel är bokrecensioner. Att eleven själv skriver ner tankar kring innehåll och betygsätter boken och slutligen lämnas den in till mig som lärare. Bilden längst upp visar några framsidor på våra Bokpåsar kring det lästa. När Bokpåsarna är färdiga redovisar eleverna sina påsar för varandra och tillfälle ges att ställa frågor om varandras böcker. Under hösten har vi haft följande rubriker att arbeta med kring läsningen: * Bokens titel *Författare och illustratör *Mina frågor på boken. Alternativ läslogg. Läsloggar är ett utmärkt arbetsverktyg i läsundervisningen har varit min åsikt till jag läste en liten artikel med rubriken Rethinking Reading Logs. Artikelförfattaren Sarah Davis upptäckte en dag att – ja, visst läste hennes elever och skrev sina läsloggar – men det fanns ett MEN, upptäckte Sarah.

Eleverna såg på läsningen som en uppgift och inte på något de gjorde för nöjes skull. Inte heller när de faktiskt uppskattade boken de läste. I stället började Sarah prova olika modeller. Det hon fastnade för var att övervaka läsningen via en klasslista. Vi vet från senare tids forskning att tyst läsning i sig inte utvecklar våra elevers läsförmåga. Prova lässtrategin vi gick igenom.Uppmärksamma hur huvudpersonen agerar och vad som gör att hen agerar just så.Föreställ dig miljön som författaren beskriver så att du i vårt boksurr kan beskriva den.Leta efter en bra början.Lägg märke till ett kapitels tema.Använd sådant du kan för att lista ut vad nya ord betyder. Referenser: Läs- och skrivportalen. Aktiva eleverna under högläsning. Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning.

Dessa diskussioner har lämnat en bitter eftersmak: Om det alltid är så att vi ”tappar” några elever vid högläsningstillfällena innebär det ju att ganska mycket undervisningstid är bortkastad för dessa elevers del. Någonting behövde göras och som så ofta när något behöver göras vänder jag mig till BFL och det tänkande som genomsyrar dess nyckelstrategier. Det var dags att utveckla mitt användande av nyckelstrategi 2: Att skapa aktiviteter som synliggör lärandet.Ibland får jag intrycket av att det vilar en aura av myspys kring högläsning (och när jag skriver högläsning i detta inlägg avser jag lärarens högläsning).

Det är något man kanske ägnar sig åt på morgonen innan eleverna riktigt vaknat till, eller sist på eftermiddagen när de är trötta. Att diskutera 1.