Autism: Hur förklarar vi diagnosen? Hur hjälper vi bäst? Barn med autism är som tåg.
Vi vuxna är deras spårläggare. När jag förklarar autism både för vuxna och för barn, så använder jag denna liknelse med tåg. Tåg-barnen behöver sitt spår och sin tidtabell för att fungera, de har svårt för att starta, stanna och plötsligt svänga av i sin vardag och i sina aktiviteter. Vår uppgift som pedagoger och föräldrar är att lägga ut spåren. Det gör vi när vi förbereder med schema, sätter tydliga förväntningar och hjälper att hantera övergångar och att komma igång. Ser vi bara till att lägga ut dessa barns tågspår, så kan de komma lika långt som bil-barnen som har så mycket lättare att ta sig runt i livet.
Ett urspårat barn behöver mycket hjälp. När jag berättade tågjämförelsen för min egen dotter vid ett tillfälle då hon likställde autism med att vara bråkig, så frågade hon om jag var en bil eller ett tåg. Min dotter är den som inspirerat mig att skriva om Super-A, den lilla superhjälten med både autism och adhd. Han fyller ballongen med mjöl och klipper ett hål – resultatet är så smart. Bo Hejlskov Elvéns blogg. I veckan avgjorde Lunds Tingsrätt ett fall där Skolverkets Barn- och Elevombud begärt skadestånd av Höörs Kommun för att en lärare under våren 2008 dragit ut en elev från klassrummet för att eleven inte slutat dra en linjal på bänken i en provsituation trots flera tillsägelser.
Eleven gick i mellanstadiet och var enligt Skånska Dagbladet en elev i behov av stödåtgärder. Rätten ansåg att läraren inte gick för långt, trots att eleven under förloppet föll ner på golvet och drogs ur klassrummet och efteråt hade blåmärken. Rätten skulle inte avgöra om läraren bröt lagen. Inte heller har rätten avgjort om det är bra pedagogik. ”Domstolarna accepterar mer våld från de vuxna i skolan” Överklagar till HD.
I två aktuella domar tycks domstolarna ha intagit en mer accepterande hållning till vuxnas våld och kränkningar i skolan. Det oroar mig. Låt oss inte falla tillbaka till att ordningen i skolan upprätthålls med våld eller kränkningar, skriver Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombud vid Skolinspektionen. När vi dagligdags talar om kränkningar i skolan tänker de flesta på en elev som blir kränkt av andra elever. Vad många inte vet är att i närmare 40 procent av de cirka 1 300 anmälningar om kränkande behandling som kom in till Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen förra året var det skolpersonal som uppgavs ha stått för kränkningarna.
Barn- och elevombudet (BEO) har möjlighet att kräva skadestånd för elever som blir kränkta i skolan. Jag har i dagarna till Högsta domstolen överklagat ett utslag där underinstanserna nekat en elev skadestånd för en i mitt tycke mycket allvarlig kränkning från en lärare. Här är de exempel jag tänker på: Då händer följande: Improve Working Memory in ADD ADHD and LD Children and Teens. Autism och Aspergers syndrom. En miljö som tar hänsyn till uppmärksamhet, perception och planering är en bra grund för undervisning.
När du undervisar elever inom autismspektrat är det viktigt att ligga steget före och att anpassa undervisningen individuellt. Bygg undervisningen på elevens intressen och styrkor. Den fysiska skolmiljön är lika viktig som den pedagogiska. Läsning om lågaffektivt bemötande. Jag fick en fråga om var man kan hitta böcker och länkar om lågaffektivt bemötande, och insåg att jag inte ens använder taggen, trots att sättet att tänka genomsyrar hela vår vardag.
Jag avser att tagga upp bloggen lite mer kring ämnet, men tillsvidare har jag några tips i alla fall, nedskrivna i all hast. :-) Ska man läsa en enda bok om lågaffektivt bemötande är min favorit fortfarande ”Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder” av Bo Hejlskov Elvén. Även om han skrivit andra, på vissa plan mer lättillgängliga böcker, förblir denna en av de absolut bästa. Den blandar praktisk vardag med teori och forskning på ett tydligt och intressant sätt. Att vara en autistisk elev. Jag förbereder dagen i mitt huvud, visualiserar för mig själv hur allt kommer att gå till.
Jag är två steg ifrån dörren till klassrummet när jag ser en lapp på dörren som säger att det inte alls var där vi skulle vara idag. Nej, vi skulle till ett annat klassrum, ett jag inte vet vart det ligger, och se på film. Tanken får nackhåren att resa sig på mig. Filmer är högljudda, ibland med starka ljuseffekter som ger mig huvudvärk, lärarna varnar aldrig innan om upprörande material som skulle kunna finnas i filmen, och jag har inte haft tillfälle att kolla upp filmens namn på internet. Ögonkontakt. Tips till pedagoger, och annan skolpersonal. Ja, även hemma, på träningen, på kören, scouterna… Prestationsprinsen har asperger.
Men det hör egentligen inte hit. Barn som inte vill, kan eller vågar gå till skolan - Studio Ett. Tips och tankar för en inkluderande julavslutning. Så är vi inne i december och snart jullov.
Barnen och ungdomarna ser slutet på terminen. Hemmasittare och elever som ifrågasätter skolan och pedagoger. Barnperspektivet kräver ibland ett vuxenperspektiv. Man brukar säga att barn gör som vi vuxna gör, inte som vi säger.
Vi konstaterar också att barn blir tonåringar och vuxna allt tidigare. Slutar leka, vi ger dem vuxenkläder… Själva vill vara unga och rebelliska länge… Min skola – Erica. Tips till pedagoger, och annan skolpersonal, om elever som tänker annorlunda, kanske Asperger, kanske särskilt begåvad. Ja, även hemma, på träningen, på kören, scouterna… ja, till och med för chefen i arbetslivet! Inkludering innebär att vi accepterar att alla har olika funktionsuppsättningar.
Med eller utan diagnos, så har vi olika förutsättningar. Olika begåvningar. Olika begränsningar. Forskning (bl.a. av Thomas Hehir) visar att en rätt utformad inkluderande undervisning höjer inlärningen och resultaten hos alla elever. Så var så goda! Hur kan vi hantera beteendeproblem i skolan – Sveriges Psykologforbund. Konflikter, beteendeproblem och våld kan stå i vägen för lärarens arbete och elevernas inlärning. Hur kan skolpersonal tänka och agera i mötet med elever i utmanande situationer? Här diskuteras metoder som utgår från förhållningssättet lågaffektivt bemötande. Se webbTV Konflikter och beteendeproblem kan stå i vägen för lärarens arbete och elevernas inlärning.
Psykolog Bo Hejlskov Elvén visar hur skolpersonal kan tänka och agera i mötet med elever som inte beter sig som förväntat.