background preloader

Ordkunskap

Facebook Twitter

Hur djupt och brett är ett ordförråd? En av McGregors och kollegors studier (2013) tittade på ordförrådens bredd och djup hos elever med och utan språkstörning, och den studien vill jag sammanfatta för er idag.

Hur djupt och brett är ett ordförråd?

Forskarna undrade: Har elever med språkstörning ordförråd som saknar både bredd och djup? Hur förändras ordförrådets bredd och djup över tid? 177 elever med språkstörning och 325 elever med typisk språkutveckling ingick i studien. Eleverna testades i årskurs 2, 4, 8 och 10. Alla definitioner fick olika poäng beroende på hur mycket information de innehöll (McGregor och kollegor, 2011). Två poäng jämfördes: antal korrekta definitioner (ordförrådets bredd) och hur innehållsrika definitionerna var (ordförrådets djup).

Ordförrådets bredd Elever med språkstörning hade färre ord i sitt ordförråd än elever med typisk språkutveckling och ordförrådets bredd ökade med åldern (inget revolutionerande alltså). Språkkrönika av Patrik Hadenius: Därför växlar vi in modespråk i vårt modersmål. Språkkrönika.

Språkkrönika av Patrik Hadenius: Därför växlar vi in modespråk i vårt modersmål

I samma vagn, på andra sidan mittgången, sitter tre personer och pratar intensivt. Två kvinnor och en man. De är kollegor, han är chef och talar mest. Det händer på tåget mellan Stockholm och Göteborg. Jag försöker koncentrera mig på mitt. Det är oemotståndligt. Jag ger upp – tittar ut på landskapet, njuter av alla vitsipporna – och lyssnar intensivt. Då märker jag det engelska inslaget.

Om man bortser från de lånord som verkligen beskriver nya företeelser, till exempel mejl eller tindra, så är lånorden jag nu hör synonymer med redan existerande vanliga svenska ord. Supporting new word learning in secondary schools. Kasta ett getöga? Ha häcken full? Därför säger vi så. 1. ”Rubb och stubb” Detta uttryck som betyder hela rasket eller alltihop kommer från lantbrukets skördande.

Kasta ett getöga? Ha häcken full? Därför säger vi så

Bara stubbåker återstår när säden har skördats och rubb var ett dialektalt uttryck för fjolårets stubb. Med rubb och stubb menades årets och fjolårets stubb. 2. ”Komma upp sig i smöret” Förr om åren åt man tillsammans från ett gemensamt grötfat. 3. ”Ha rent mjöl i påsen” Betyder att man inte har något att dölja. 4. ”Inte för allt smör i Småland” En gång i tiden var södra Sverige känt för sitt goda smör som ansågs vara överlägset andra smörsorter. 5. ”Ha många järn i elden” Förr hade alla byar sin egen smed. 6. ”Få eller ge betalt för gammal ost” Gammalost tillverkades förr i tiden i norra Sverige. 7. ”Koka soppa på en spik” Betyder att göra något av ingenting och kommer från en gammal folksaga där en tiggare ber en snål gumma om mat. 8. ”Ha häcken full” Detta uttryck för att ha mycket att göra kommer från lantbrukets foderhäck, ett slags galler vid transport av hö.

Begripliga laborationsrapporter. Att skriva laborationsrapporter i de högre stadierna kan vara en utmaning för elever.

Begripliga laborationsrapporter

Vardagligt språkbruk ska successivt växlas över till en mer akademisk stil där korrekta ämnesspecifika begrepp används och förklaras och de behöver träning och tid att vänja sig vid den naturvetenskapliga språkformen. Jag har lagt märke till att svårigheten för gymnasieelever inte alltid är den stegrade abstraktionsnivån i ämnet (särskilt i kemi) utan snarare ovanan att skriva formellt, koncist och just så ”torrt” som krävs. När vi arbetar med laborationsrapporter underlättar våra mallar och övningar. Till elevens hjälp används: Mall och instruktion för laborationsrapport. Textens struktur och disposition är pelare i laborationsrapporten. Vad gör jag då för att elever ska undvika att stapla meningar på varandra utan att belysa sammanhang eller att de ger vaga förklaringar? Jo, jag lägger fokus på att träna magiska sambandsord! Jag utgår från en lista på sambandsord från Stockholms universitet. Sambandsord. Mobile Site Preview. How can we improve the vocabulary knowledge of students?

Tonight’s 15 Minute Forum was led by English teacher and Literacy Leader, Bridget Norman.

How can we improve the vocabulary knowledge of students?

Bridget started by posing two questions: How can we improve the vocabulary knowledge of students? How can we address the deficit of general knowledge and word knowledge which many of our students have? As a classroom teacher and leader of literacy I am continually returning to the same questions. How can we improve our students’ reading skills. Some statistics More than 50% of pupils excluded from school have unidentified language difficultiesAround 65% of individuals in the Youth Justice System have some form of communication difficultyUp to 75% of secondary age pupils in certain areas of the UK have limited languageIn one study 88% of unemployed young men were found to have language difficulties 2013,RCSLT (Royal College of Speech and Language Therapists) What are the implications of this for teachers?

Vocabulary Learning in older children – some key points My own reflection as a teacher 1. 2. 3. 4.