Flerspråkighet: Flerspråkighet i alla ämnen i skolan. Del 1: Myter kring flerspråkighet som hindrar kunskapsutvecklingen i skolan. Främjande av flerspråkighet i skolan ger elever med annat modersmål bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutveckling.
Det visar internationell och nationell forskning. Ett antal myter kring flerspråkighet står dock i vägen. Under SPRÅKDAGEN* 2013 i Malmö stad talade språkforskaren Anna Flyman Mattson från Lunds Universitet. Flerspråkighet - en forskningsöversikt. The Bilingual Advantage. Forskaren: ”Elever behöver få ta hjälp av sitt modersmål” Endast 70 procent av elever med annat modersmål än svenska går ut nian med gymnasiebehörighet.
För svenskspråkiga elever är motsvarande siffra 90 procent. Det visar statistik från Skolverket. Flera internationella studier pekar ut att tvåspråkiga elever kan ha svårigheter att förstå ämnesspecifika begrepp som en av anledningarna till att de i genomsnitt presterar sämre i skolan. Men det är inte bara facktermer som gör det svårt för dem att följa undervisningen. Många gånger är hindren i stället oanade luckor i vardagsspråket. Zeynep Ünsal är doktorand på Stockholms universitet och forskar på tvåspråkiga elevers lärande i NO-ämnena. När grundämnet kalk kom på tal använde läraren ordet kalksten för att förklara termen – ovetandes om att det fanns elever i klassen som inte heller förstod ordet kalksten.
. – Tanken med min forskning är att vi inte ska fastna vid vad eleverna inte kan, utan i stället titta på vad de kan och hur vi kan hjälpa dem att uttrycka det. Mät din snorre. ”Talar han svenska?”
Undrar arbetsgivaren. ”Men Hassan är född i Sverige.” ”Ja, det står så. Student Success/Learning to 18. Forskare för framtiden: Hur lär man sig ett språk? - UR Skola. Bilingualism, social cognition and executive functions: A tale of chickens and eggs. Open Access Highlights We assessed executive functions and social cognition in 90 men aged 74 years.
We found no difference between bilinguals and monolinguals on the majority of tests. Bilinguals scored higher than monolinguals on the Faux Pas task and Simon Task. Differences on the Faux Pas task were attenuated by age 11 IQ and social class. Where language is processed inside your brain. For more than a century, it's been established that our capacity to use language is usually located in the left hemisphere of the brain, specifically in two areas: Broca's area (associated with speech production and articulation) and Wernicke's area (associated with comprehension).
Damage to either of these, caused by a stroke or other injury, can lead to language and speech problems or aphasia, a loss of language. In the past decade, however, neurologists have discovered it's not that simple: language is not restricted to two areas of the brain or even just to one side, and the brain itself can grow when we learn new languages. More recent findings show that words are associated with different regions of the brain according to their subject or meaning. Neurologists aiming to make a three-dimensional atlas of words in the brain scanned the brains of people while they listened to several hours of radio.
Copyright 2015 The Wellcome Trust. Här var det mångfald! Sverige har aldrig någonsin varit helt enspråkigt.
Vid tiden för det moderna Sveriges uppkomst, alltså på 1500-talet, utgjorde talare av svenska förmodligen bara hälften av rikets befolkning. Under stormaktstiden (1611–1718) representerade de finsktalande ungefär en tredjedel, och beroende på krigslyckan kom då också språk som lettiska och lågtyska att bli stora minoritetsspråk inom rikets gränser. Ändå har den språkliga mångfalden varierat rejält genom århundradena.
Den absoluta höjdpunkten i språklig pluralism nåddes samtidigt som det svenska stormaktsväldet nådde sin topp, runt 1660. Sverige förlorade så småningom inte bara sina stormaktstida erövringar, utan även Finland, något som fick drastiska språkliga konsekvenser på båda sidor av Östersjön. Mixade språk hjälper eleverna lära. I den arabiska språkgruppen sitter tre elever från Irak, Jemen respektive Somalia.
De hamnar snabbt i en diskussion på arabiska. Trots att de talar olika dialekter förstår de varandra bra. Ibland dyker det upp svenska begrepp som ”gud” och ”himmel”, och frågorna läses på svenska. Svaren skrivs ned på båda språken. Först svenska, sedan arabiska. – Jag tycker att jag är bra på båda språken. De två andra eleverna säger att de är bättre på arabiska. ”Att lära ett nytt språk ger nya sätt att tänka” Om vi menar allvar med integrationen och det mångkulturella samhället så måste vi förändra vår inställning till andra språk än engelskan, menar Tomas Riad.
Han föreslår att alla väljer ett adoptivspråk som kan fungera nästan som ett andra modersmål. Länge såg vi Sverige som ett i princip enspråkigt samhälle där svenskan dominerade. Men så bytte vi ideologi någon gång under 1960-talet och sedan dess har det varit politiskt korrekt att omfamna en språklig mångfald. Det gör till exempel att vi har haft hemspråksundervisning på en långt mer avancerad nivå än många andra länder.
Men den här inställningen till språklig mångfald är något av en läpparnas bekännelse, menar Tomas Riad. Vad innebär translanguaging? "Språkinlärning handlar om att integrera nya språk i en befintlig språklig repertoar.
Det gör man inte genom att stänga av eller förbjuda sina tidigare språk, utan genom att använda sig av dem. Det är den processen som teorierna om korsspråkande tränger in i. " (Grundskoletidningen 6-2015) Teorier om translaguaging utgår ifrån att man ser flerspråkighet som norm. ”Att lära ett nytt språk ger nya sätt att tänka”