background preloader

Läsutveckling

Facebook Twitter

Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier. I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse.

Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier

Jag tänkte i detta inlägg utveckla det med att visa hur jag gör för att utveckla elevernas läsförmåga. Vi vet att förmågan att förstå en text grundar sig i antalet strategier man har med sig. Med strategierna menar man att eleven använder ett visst antal verktyg för att tolka och förstå en text. Några strategier är t ex att ha ett engagemang och vilja att läsa och tänka kring sin läsning. Till strategier räknas också att läsa mellan och bortom raderna (sk inferenser) men även att veta att du läser på olika sätt, sk strategisk läsning, som att man sökläser för att hitta detaljer, översiktsläser för att hitta en överblick och djupläser för att analysera och reflektera över det lästa.

För det första måste vi veta vilka läsförmågor som eleverna behöver kunna och vilka frågor man kan ställa för att synliggöra vad som är vad. Bedömning Aktiv läsförståelse undervisning. Expertla sare och la sare som beho ver utveckla sin la sfo rsta eelse. Korkad debattör! Det här blogginlägget handlar om språkforskaren Lars Melin som har skrivit ett debattinlägg om läsning i Dagens Nyheter.

Korkad debattör!

Inlägget är högst begränsat och visar en brist på kunskap inom läsinlärning och dessutom att Melin befinner sig långt ifrån klassrummet och dagens skola. Ibland upphör jag inte att förvånas. När människor som borde vara kloka (på grund av den position de befinner sig i) skriver något så korkat så att man baxnar. Nu har det hänt och trots att jag tänkt att min blogg skulle ha sommaruppehåll ett par veckor till kan jag inte hålla mig från att skriva och publicera.

Det var samma dag som jag åkte till Storbritannien på semester som Lars Melin, docent i svenska, publicerade ett debattinlägg i Dagens Nyheter (DN), se länk. Melin skriver: ”Läskunnigheten minskar. Det är inte heller så att läsning främst är en fritidssyssla. Men vem är Lars Melin? Jag läser, alltså är jag. I början av månaden besökte utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ett pop up-bibliotek.

Jag läser, alltså är jag

Det är en relativt ny företeelse där bibliotekarier dyker upp på gator och torg, på stranden och i parker, med sina böcker för att främja läsning. Besöket var en del av regeringens projekt ”Hela Sverige läser med barnen”, som kommer att presenteras ytterligare på höstens bokmässa i Göteborg. Planen är att ”samla läsfrämjande insatser” och involvera skola, kultur, idrott och föreningsliv.

Låt läraren välja. Den här sommaren har två debatter om svenskämnets kärnfrågor blossat upp.

Låt läraren välja

Först var det Ebba Busch Thors (KD) utspel i Almedalen om att införa en litteraturkanon i skolan. Därefter var det Lars Melins artikel på DN Debatt (17/7) om skönlitteraturens ställning i svenskämnet. Utan skönlitteratur haltar skolan. ”Skönlitteraturen får oss att ifrågasätta” Bland de många tänkbara invändningarna anser jag att de följande är viktigast att framhålla: • För det första undervärderar Melin de förmågor han menar utvecklas genom skönlitteraturen.

”Skönlitteraturen får oss att ifrågasätta”

Den kan, enligt Melin, lära oss saker om ”det mänskliga, relationella”, men ger oss ingen ”framgång i livet”. Med andra ord: empati och förståelse för medmänniskor har vi ingen nytta av (att skönlitterär läsning stimulerar dessa förmågor är empiriskt belagt; den nyfikne kan exempelvis börja med att läsa den kanadensiske psykologen Raymond Mar). Inte heller kan skönlitteraturen ge oss ett ”användbart språk”, eftersom det efterfrågade användningsområdet är individens vinning: enligt Melin är den mest centrala frågan vi kan ställa till en text ”what’s in it for me?”.

För att understryka skönlitteraturens kursfall jämför Melin med ”den långsiktiga kassakon” ”Körkortsboken”. Men det gåtfullaste i Melins artikel är kanske ändå de föreslagna åtgärderna. Ljudboken skapar luckor för litteraturen. Statistik från Svenska förläggareföreningen visar att omsättningen för nedladdningsbara och strömmade ljudböcker på fem år har tiofaldigats.

Ljudboken skapar luckor för litteraturen

Svenska förläggareföreningens medlemsförlag (omkring två tredjedelar av alla förlag i Sverige) rapporterar en ökning i omsättning från 10,7 miljoner kronor 2011 till 118 miljoner kronor förra året – en tydlig fingervisning om att ljudboksmarknaden är glödhet. Bara mellan 2014 och 2015 fördubblades omsättningen. Samma tendens syns i USA, där nedladdningen av ljudböcker ökade med 38 procent 2015 samtidigt som den största tjänsten för strömmade ljudböcker Audible får 40 procent fler användare för varje år.

Samtidigt krymper försäljningen av fysiska ljudböcker, som för bara fem år sedan var tio gånger högre än digitala ljudböcker. ”Skönlitteratur hjälper inte unga till framgång i livet” Pisaundersökningarna av svenska skolbarns läskunnighet har skakat nationens självbild.

”Skönlitteratur hjälper inte unga till framgång i livet”

Vi är inte längre bäst; vi ligger under OECD-snittet. Spekulationerna om orsakerna spretar från luddigheter som tidsandan till politiskt önsketänkande eller ren teknikfientlighet (ökad skärmtid). Men om boten råder desto mer enhet: mer skönlitteratur. Och det kommer ofta andra larmrapporter: Pojkar läser inte böcker, män tittar bara på filmer, föräldrar läser inte för sina barn, datorspelen konkurrerar ut bokläsning.

Digital läsning

"Läsförståelse är nyckeln till alla andra ämnen" Artikel nr 19 2015: Ger metodiskt arbete med lässtrategier resultat?

"Läsförståelse är nyckeln till alla andra ämnen"

Om läsning på Myrsjöskolan Helena Eklund. Genom systematiskt arbete med lässtrategier ökade antalet godkända elever från 40 till 100 procent på ett halvår. Fokus på läsning och läsförståelse. I torsdags föreläste jag på konferensen Läsförståelse, tillsammans med olika lärare och forskare från olika delar av Sverige.

Fokus på läsning och läsförståelse

På förmiddagen fick vi lära oss mer om projektet ”Att skriva sig till läsning” och på eftermiddagen föreläste bland annat Maria Rasmusson om sin avhandling (den har jag skrivit mer om här, här och här bland annat). Jag avslutade dagen med att i min föreläsning berätta om hur jag ändrat mitt förhållningssätt i klassrummet och hur man kan konkret kan lägga upp arbetet i klassrummet för att utveckla elevernas läsförståelse. Jag la stor vikt vid arbetet med digitala texter och metakognitiva reflektioner kring lärande och läsande. I det här inlägget tänkte jag dock dela med mig av Christina Olin-Schellers föreläsning, där hon berättade ingående om sin forskning.

– teori & praktik i förskola & skola. Språkutveckling, lässtrategier och undervisning i svenska, retorik och psykologi på gymnasiet. Lässtrategier. ”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum.

”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället”

Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Märkligt nog har ett uppenbart faktum ännu inte belysts, nämligen att vår digitaliserade medievardag gör att ungas fritid allt mindre präglas av läsning.

Diskutera: Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Nytt om Läslyftet! Har du sett? Kolla in! Hösten 2015 startar det. ”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige.

Dessa har inte tillräckligt lyfts fram i den skolpolitiska debatten: • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan. Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling.

Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det?

Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: Stödmaterial. Talböcker och Legimus. 100 antirasistiska boktips. Litteraturen är full av böcker som handlar om tolerans och medmänsklighet. Här kommer vår lista, sammanställd den 15 september 2014 (uppdaterad 30 september). Vi hoppas att fler läser dessa böcker under decennier framöver. Sprid gärna till dina vänner. För en kärleksfullare värld. Dela läslusten med varandra. Jag önskar att alla elever fick uppleva böckernas förtrollade värld på något sätt. Känslan när världen omkring försvinner och det är bara jag och boken… I dag finns möjligheter att läsa böcker både med ögon och öron, alternera eller välja utifrån sätt att lära eller kompensera för svårigheter.

ALLA elever borde erbjudas möjligheten att själva välja på vilket sätt de vill läsa. Varför bestämmer vi åt dem? Läsfärdigheter igår & idag. Läs- och skrivportalen. Svensk_forskning_om_l_sning_och_l_sundervisning__28938.pdf. Strategier för läsförståelse: Introduktion. Dyslexi. Lässtrategier.

Pojkars läsning

Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14. Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor. Om läsning - Karolinska skolan. Språkutvecklande arbete. En läsande klass. 20140603_se_tema by Metro Sweden. Kristofer Ahlström: Man vet att läsningen är illa ute när den har blivit en hjärtefråga för hipsters. Det inåtvända och grubblande har istället blivit utåtriktat och kaxigt.

Vid dvd-hyllan står en hipster, uppfylld av den neurotiska energi som bara härbärgeras av just hipsters som inte kan bärga sig innan de får avslöja sin senaste upptäckt. Lässtrategier som en del i en språkutvecklande undervisning. 6 Reading Strategies - a Parody of Justin Bieber 's "Boyfriend". Levla i läsning. Läsförståelsestrategier. En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa.

UR Skolbibliotek 2014: Läsförståelse i olika genrer. Minnesträning. Svenska Barnboksakademin. Foto: Ulrica Zwenger Martin Widmark Stol 4 Martin Widmark är lärare och populär och uppskattad barnboksförfattare. Han är mannen bakom böckerna om bland andra LasseMajas detektivbyrå, monsteragenten Nelly Rapp, Halvdan Viking samt David och Larissa.

Martin har tagit initiativ till projektet En läsande klass som syftar till att förbättra läsförståelsen hos barn och unga. Martin Widmarks senaste bok är Kapten Blåskägg (Bonnier Carlsen 2014), den fjortonde boken i serien om monsteragenten Nelly Rapp med illustrationer av Christina Alvner Martins egen sida En läsande klass Stina Wirsén Stol nr 3 Stina Wirsén gör bilder till egna och andras texter. Stina Wirséns senaste bok är Titta! Molloy. Gunilla Molloys bok skulle egentligen ha hetat Om pojkar som inte läser och skriver. Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet. Petra. Dyslexi hos barn och ungdomar - tester och insatser - SBU. Översikt-lässtrategier-fyra-olika-modeller_140812.

STÄRK-SPRÅKET-STÄRK-LÄRANDET-skolan.pdf. Hälsinggårdsskolans Bokblogg. Cirkelmodellen, genrepedagogik och reciprok läsundervisning. Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom? Språkutvecklingsplan - Svedala kommun. Läs- och skrivportalen. Skolinspektion. ”Medan vi skrattar växer kunskapsklyftorna” Norrbackaskolans språkutvecklingsgrupp - Hem. Läsförst. Check. Att undervisa i lässtrategier Vivallaskolan - Blog.

Läsförståelse svenska. "En uppenbar systemmiss" #PedagogiskpubGotland. Filmer om lässtrategier.