background preloader

Praktisk pedagogik i klassrummet

Facebook Twitter

Mjuka övergångar förbättrar undervisningen? ”Jag tar ett exempel till” säger läraren frustrerat och vänder sig åter mot whiteboarden.

Mjuka övergångar förbättrar undervisningen?

Ny forskning – det utmärker en skicklig lärare. Under de senaste 20 åren har det forskats intensivt om läs och skrivsvårigheter.

Ny forskning – det utmärker en skicklig lärare

Men trots att kunskapen har ökat fortsätter elevernas resultat att sjunka i internationella jämförelser. Orsaken är klyftan mellan teori och praktik, menar Catharina Tjernberg, lärare och forskare vid Stockholms universitet. – Kunskapen når inte lärarna. Holmberg.pdf. Matteundervisning missar modellering. SO Kungsbacka : Att planera ett arbetsområde: Analysmodeller. I mitt inlägg om The Big Five skrev jag att jag gillade liknelsen mellan de fem förmågorna och de fem OS-ringarna.

SO Kungsbacka : Att planera ett arbetsområde: Analysmodeller

Ringarna är förenade precis som förmågorna är. Begreppsförmågan är förenad med analysförmågan och de två skapas med hjälp av informationsförmågan och dessa tre förmågor förmedlas slutligen med hjälp av kommunikationsförmågan. Till detta har vi den metakommunikativa förmågan som genom lärarens formativa bedömning får eleverna att reflektera över sitt lärande och hur hen kan anpassa sitt lärande i framtiden. Begreppet: Riktad skrivning. I vårt arbete med att handleda kollegor i språkutvecklande arbetssätt har vi bl a introducerat begreppet ”riktad skrivning” (G.

Begreppet: Riktad skrivning

Molloy). Aktiviteten används flitigt bland lärarna på Östergårdsskolan och elever känner igen sig i aktiviteten oavsett ämne vilket skapar trygghet och struktur för framför allt våra nyanlända elever. Under en riktad skrivning utmanas alla elever och du kan svara utifrån den nivån du befinner dig på. Riktad skrivning går att använda i alla ämnen och ugår från en öppen fråga. Cirkelmodellen. Att undervisa nyanlända elever.

Många frågor som jag får rör undervisningen av nyanlända elever.

Att undervisa nyanlända elever

Många undrar hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning med nyanlända och många undrar hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande med nyanlända elever. Det är inga lätta frågor att besvara och många gånger har jag önskat att det fanns tydliga exempel att dela med sig av. Gärna exempel där man får se lärare undervisa. När jag och min kollega Monica Lindvall fick möjlighet att skriva en text till Skolverkets utprövningsomgång av Läslyftet valde vi att skriva en text som vi hoppas att lärare i de allra flesta ämnen och årskurser kan finna intressant. Till vår text "Samtal före, under och efter läsning" valde Skolverket sedan att ta fram fyra olika undervisningsfilmer där olika läsrelaterade aktiviteter ur vår text omsätts i praktiken.

Sara Persson och hennes nyanlända elever åk 3-6 samtalar om en text: Hülya Basaran undervisar nyanlända elever åk 4-6 och låter dem närma sig en text genom att använda bilder: Språklig stöttning i gymnasieskolan: Skrivmallar till prov i historia. Idag har våra ettor på samhällsprogrammet haft prov på de stora revolutionerna i kursen Historia 1b.

Språklig stöttning i gymnasieskolan: Skrivmallar till prov i historia

Min kollega Freddy och jag bestämde oss för att skapa skrivmallar till frågorna för att dels underlätta för elevernas skriftliga produktion och dels för att skapa tankestrukturer för dem. Lærer: Læsning er ikke en alene-ting. "Identitet.

Lærer: Læsning er ikke en alene-ting

Selvom du spiller mange roller, vil der altid være kun en af dig", læser en dreng op for sin makker. Et andet sted i klassen sidder tre drenge og taler om Maslows behovspyramide, mens de drejer fra side til side på kontorstolene. I små grupper sidder drengene fra Vestre Skoles 9. årgang og snakker om samfundsfaglige emner i seancer af fem minutter. Lærer Lars Olesen kører et forløb, hvor hvert bord har en kort, faglig tekst, som eleverne skal læse for hinanden og diskutere i løbet af fire minutter. Det sidste minut skal eleverne skrive noget om teksten, for eksempel de svære ord, hvad den handler om, eller hvad der nu måtte falde dem ind. Think-Pair-Share. EPA – en ofta använd metod i mitt Flippade Klassrum.

EPA står för enskild, par och alla.

EPA – en ofta använd metod i mitt Flippade Klassrum

Det är en metod som jag ofta använder mig av i mitt Flippade Klassrum. Jag har fått mycket positiv respons av mina elever och de tycker att denna metod ger dom en chans att tänka efter och ger dom en möjlighet att verkligen vara delaktiga i diskussioner. De upplever att de nu vågar säga vad de tycker och tror, för de får en chans att formulera sig och tänka efter innan de behöver förmedla ”svaret”.

Jag startar med en enskild flödesskrivning. Där skriver de ner precis det som de tänker kring en speciell fråga, exempel på fråga som vi arbetat med nyligen är när vi inledde religionskursen med frågan ”Vad betyder religion för dig, vilken roll spelar religionen i ditt liv?” Steg 1, enskild skrivning Nästa steg är att de tillsammans, i par eller i grupp, delger varandra genom att läsa upp det som de skrivit.

Det som Vygotsky menar är en viktig del i sin sociokulturella teori. Steg 2. Steg 3. Gräv djupare i texten med sitting drama. Ways_to_Organize_Notes.jpg (JPEG Image, 683 × 1024 pixels) - Scaled (97%) Beskrivande texter – svampar. En av mina kollegor har arbetat med beskrivande texter med sina 1:or.

Beskrivande texter – svampar

Hon är den som har inspirerat oss andra att börja med cirkelmodellen på skolan. Här berättar hon hur deras arbete växte fram under hösten. Vägledd läsning – så gick det! - När lektionen är slut, kommer ni att veta mer om andra världskriget!

Vägledd läsning – så gick det!

Ungefär så sa jag när lektionen började, sedan satte vi oss vid rundabordet och jag tog fram mitt exemplar av ”Anne Franks dagbok”. Vi pratade om vad en dagbok är och jag berättade att just denna dagbok var mycket speciell och har blivit översatt till många språk. Egentligen brukar man ju inte läsa andras dagböcker ( en av eleverna hade smygläst storebrorsans dagbok…) och de diskuterade kring varför just denna dagbok blev läst av andra människor. Därefter satte vi igång att läsa. Hjartatskogshaga hos @frksarapersson. Jag använder mig mycket av vägledd läsning i min undervisning. Jag anser att man kan organisera sådan undervisning på ett flertal olika sätt; i helklass, i olika gruppkonstelationer eller med en enskild elev.

Syftet med vägledd läsning är dock alltid att med hjälp av samtal om texten fördjupa elevens förståelse för innehållet och språket. Vägledd läsning är lärarledd undervisning och bör vara välplanerat och strukturerat. Skolverket säger till exempel: Ett syfte kan vara att tillsammans utforska textens karaktärer och då kan man till exempel prova detta.