background preloader

Lärarskicklighet

Facebook Twitter

”Signaler att ta på mycket stort allvar” Det är första gången svenska lärare deltar i Talis (The Teaching and Learning International Survey). – I den svenska statistiken har vi under flera år sett att lärare i ökande grad uttrycker att de ångrar sitt yrkesval och att de inte skulle ha valt samma yrke en gång till. Det vi nu fått reda på är att svenska lärare också sticker ut internationellt, det är svenska lärare som i allra högst utsträckning svarar så här, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström till Skolvärlden. Det faktum att endast en av tjugo lärare anser att läraryrket har hög status kallar hon en väldigt oroväckande uppgift, värd att ta på stort allvar.

Du nämnde att den här undersökningen innehåller nycklar till hur man kan komma tillrätta med elevernas sjunkande kunskapsresultat. – Forskning har visat på ett antal framgångsfaktorer för god undervisning. Till det hör till exempel att lärarna får feedback på sin undervisning av sina kollegor eller av rektor. Något som kan göras konkret? Få lärare tycker att yrket har hög status. Bara var tjugonde svensk lärare tycker att deras yrke har hög status.

Nio av tio lärare tycker visserligen om att arbeta på sin nuvarande skola men bara drygt hälften skulle välja att bli lärare igen. Det visar den internationella studien TALIS 2013 som presenteras av Skolverket. – Det är dystert och oroväckande att Sverige är det land där lärarna är mest missnöjda med yrkesvalet av alla lärare i undersökningen. Nu måste staten, kommunerna, friskolorna, rektorerna och lärarna arbeta tillsammans för att läraryrket ska bli mer attraktivt. Flera problematiska resultat Fem procent av de svenska lärarna upplever att deras yrke har hög status i samhället. Men också några positiva resultat Nio av tio svenska lärare tycker om att arbeta på sin nuvarande skola. Arbetstillfredställelse och självtillit är viktigt En analys av resultaten i TALIS-undersökningen visar vad som har betydelse för lärares och rektorers självtillit och arbetstillfredställelse.

Mer om TALIS. Svenska lärares självförtroende sämst i Europa. Svenska lärares bedömer sin egen status som rekordlåg. I en undersökning tycker bara 5 procent av lärarna att yrket är uppskattat i samhället – jämfört med OECD-snittet på 31 procent. – Det bekräftar bilden om att lärarstatusen är låg, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. När OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) i stor undersökning har jämfört hur lärare ser på sin egen status i samhället är det dystra siffror får våra svenska representanter. Rekordlågt resultat Självförtroendet och synen på sin egen yrkesroll är rekordmörk. Undersökningen visar att 59 procent av lärarna i Finland tycker att yrkesgruppen ses som högt värderad i samhället. I Sverige, där debatten om skolelevers dåliga resultat rasat flitigt under året, anser bara var tjugonde lärare att yrket är uppskattat i samhället.

Vill ha mer pengar På Lärarförbundet ser man en enkel lösning på problemet: Mer lön. – Lärarna måste uppvärderas och då måste det till en rejäl löneökning. TALIS 2013. En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs 7-9. Denna rapport presenterar och analyserar svenska lärares och rektorers egen bild av sin yrkesvardag och de villkor de verkar under och sätter detta i relation till lärare och rektorer i andra länder. Denna rapport presenterar och analyserar svenska lärares och rektorers egen bild av sin yrkesvardag och de villkor de verkar under och sätter detta i relation till lärare och rektorer i andra länder. Sverige deltar i flera internationella jämförelser av utbildningsprestationer i grund- och gymnasieskolan. När det gäller frågan om vad som påverkar elevers resultat har olika studier riktat uppmärksamheten mot elevers lärmiljö och hur viktigt det är med skickliga och engagerade lärare som når fram till varje enskild elev.Lärare är den viktigaste resursen inom skolan och det som sker i klassrummet är avgörande för kvaliteten i utbildningen.

Detta bidrog till att Sverige 2013 för första gången deltog i TALIS (The Teaching and Learning International Survey). Ladda ner som PDF. Varannan lärare skulle inte välja yrket igen. Sverige har högst andel lärare som är missnöjda med sitt yrkesval av alla 34 deltagande länder. Bara drygt varannan skulle välja att bli lärare igen. – Tyvärr är det en bild vi känner igen. Många av våra medlemmar uttrycker just detta. Men vi ser inte den riktiga förståelsen från arbetsgivarhåll för den stora – mycket stora – satsning som krävs, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund. Enligt Talis-undersökningen, som drygt 3 300 svenska lärare deltagit i, upplever bara 5 procent av de svenska lärarna att deras yrke har hög status. Undersökningen visar också att svenska lärare arbetar fler timmar, men ägnar sig åt undervisning i mindre grad och administration i högre grad, jämfört med de andra ländernas lärare.

Svenska lärare får också mindre kompetensutveckling och mindre återkoppling på sin undervisning, jämfört med de andra länderna. Men Talis-undersökningen innehåller också ett par positiva resultat. Hur framträder lärarskicklighet? Vad gör en skicklig lärare? Avhandling. Goda relationer förutsättning för ordning och reda. Ordning och reda är ett återkommande tema i skoldebatten. Enligt olika undersökningar är det mycket prat och stök i den svenska skolan och utbildningsminister Jan Björklund har lyft bristen på arbetsro som en orsak till fallande resultat. På ett seminarium hos Sveriges Kommuner och Landsting diskuterades frågan om arbetsro bäst uppnås genom sanktioner eller relationer. Deltog gjorde representanter för lärare, skolledare och elever. En rad ämnen kom upp som vikten av goda relationer mellan elever och skola och att eleverna måste göras delaktiga i arbetet kring ordningsregler. – Vi vet att det nya lärare tycker är absolut svårast är att skapa ett bra, fungerande arbetsklimat i klassrummet.

Detta är svårt att lära sig under utbildningen och därför är det så oerhört viktigt med en god introduktion i yrket, sa Anna Jändel Holst som till vardags är utredare på Lärarnas Riksförbund. En annan av paneldeltagarna var Jan Jönsson, rektor på Karsby International School i Stockholm. "Positiva förväntningar ger motiverade elever". Håkan Jenner, vid Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar, har länge forskat på frågor kring pedagogik och motivation. Det viktigaste avstampet tar han i det faktum att motivation inte handlar om en elevs vilja eller ovilja att lära sig. Motivation är nämligen inte en egenskap utan ett resultat av erfarenheter som man har gjort tidigare i livet. Det vill säga, om en elev i många år av sin lärare har fått höra att han eller hon inte duger, inte kan eller levererar enligt de krav som finns – ja då är risken stor att det också blir på det viset. – Om läraren däremot har positiva förväntningar kan eleven tänka att det ska gå bra och läraren tror på mig, säger han.

Håkan Jenner menar att det alltid går att motivera sina elever – även de som inte vill, smiter undan, skolkar eller struntar i prov och läxor. – Det handlar inte om några märkvärdiga saker. Motivera genom att vara positiv och be--römma dina elever. – Om du ofta får höra att du inte är värd någonting varför ska du då försöka? Lärarna måste leda. Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga. Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt.

Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av ­orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar.

Detta aktualiserar behovet av ny kunskap och nya begrepp som belyser lärares komplexa arbets­villkor. Uttrycket »lärares ledarskap« hänvisar ofta till »klassrummet«, vilket enligt oss är förlegat. Lärare ansvarar för elever även på andra platser som i badhuset, i foajén till en offentlig eller privat organisation, inför ett studiebesök och på skolgården. Lärare — elev. Ledarskap nyckeln till skolors framgång. Smedshagsskolan i Stockholm, Kälarne skola i Bräcke och Långbergsskolan i Nyköping har minst en sak gemensamt: de hör till de 30 skolor i landet där andelen godkända elever har ökat mest. Riksdagens utredningstjänst har på uppdrag av Moderaterna i utbildningsutskottet listat de skolor i landet som mellan åren 2008 och 2012 mest har ökat andelen elever som är behöriga till gymnasiet. Vid de skolor som förbättrat sig allra mest i listan har andelen godkända elever ökat med runt 36 procentenheter, från 63 procent 2008 till 100 procent av eleverna fyra år senare.

Skolorna är spridda i landet och är både fristående och kommunala – men visade sig ha väldigt mycket gemensamt, enligt Betty Malmberg (M), riksdagsledamot i utbildningsutskottet som drivit projektet och varit med på de skolbesök där lärare och rektorer intervjuats. – Det skolorna lyfte som framgångsfaktorer handlade till stor del om ledarskap, både från rektor men också lärarens ledarskap i klassrummet, säger Betty Malmberg. Framgångsfaktorer_UNOSUNO. Tydliga mål väg till skolors framgång. Varenda svensk 15-åring vet om det: Den svenska skolan är usel. På Rönnenskolan i Malmö nickar niondeklassarna – hur skulle de ha kunnat missa det? Det är snart skolavslutning och de intensivjobbar för att få färdigt sina NO-arbeten. – Vi har det alldeles för bra i Sverige. Vi är för bortskämda, säger Liridon Ceza. Mer disciplin, tycker han.

Då skulle vi bli bättre. I hans ena öra sitter en mobillur. Solen skiner in genom det öppna fönstret. Det senaste året har präglats av nattsvarta rapporter om den låga kvaliteten i svensk skola. Det är bara det att det inte är sant. Ungefär vid en tredjedel av alla landets skolor gick i fjol drygt en av fyra elever ut nian utan fullständiga betyg. Så vad gör de som lyckas? Har det dubbla lärarskapet vid Smedshagsskolan i Hässelby gjort att andelen elever som når målen har ökat från 45 procent 2009 till 71 procent i fjol, trots att bara en bråkdel av eleverna pratar svenska hemma?

För precis det var vad många av dem gjorde. IT i skolan skapar förutsättningar för ökat elevinflytande | Fleischer Kompetensutveckling ::: blogg. Det händer otroligt mycket i svensk skola när det gäller IT just nu. Fantastiskt roligt att se. De goda exemplen radas på varandra och det kollegiala samtalet är gott, både i sociala medier och på annat håll. I skrivande stund ser jag exempelvis på twitter att ett stort antal pedagoger umgås på pedagogisk pub runt om i landet.

Systematiserade skoldiskussioner finns också på nätet där människor samverkar på ett sätt som är tämligen inspirerande. När det gäller IT i skolan tror jag – med inspiration från Helena Kvarnsell – att det gäller att ta vara på elevinflytande. Detta har naturligtvis alltid varit viktigt, men i en tid där datorn faktiskt bereder större möjligheter för eleven att göra ”allt annat än det han ska”, och i en tid där elever uttryckligen säger att distraktioner är ett problem (vilket jag skrivit om i min avhandling), är det av än större vikt att peka på elevinflytande för att lyckas med IT i skolan.

Viktigast för skolresultat: Familjebakgrunden. Sverige satsar mer pengar på skolan än någon­sin tidigare. Men samtidigt kan DN i en granskning visa att mer resurser inte biter på de fallande kunskapsresultaten. Den negativa utvecklingen är i stället kopplad till segregationen – något som får allt större genomslag i den svenska skolan. Landets kommuner pumpar in rekordmycket pengar i skolan.

År 2000 låg prislappen per elev på 55.400 kronor. Sedan dess har anslagen till skolan ökat kraftigt. År 2011 satsade landets kommuner i snitt 87.500 kronor per elev, vilket motsvarar en ökning på 31 procent om man justerar för inflation. Svenska elever presterar allt sämre i internationella undersökningar. Men varför är det så? – Internationell forskning visar att korrelationen mellan pengar och resultat är väldigt svag i länder med ett utvecklat skolsystem.

Inte heller antalet specialpedagoger på en skola spelar någon roll för elevernas resultat, enligt DN:s genomgång. . – Vi ser att socioekonomiska faktorer får allt större betydelse i Sverige. Framgångsrika skolor där IKT spelat en avgörande roll för att utveckla lärandet. Under BETT förra veckan åkte jag ut på två studiebesök utanför London. Det ena gick till Hurstpierpoint Collage i West Sussex och det andra gick till Bohunt School i Hampshire. Syftet med studiebesöken var dels att se hur dessa skolor använder den moderna tekniken i lärandet och dels att höra om de nya visioner och det målinriktade arbete som gjort att dessa skolor kunnat vända från att ha varit medelskolor (resultatmässigt) till att bli bland de främsta i England. Det som främst varit avgörande för de ökade resultaten har varit "change of mindset" samt höga och positiva förväntningar på både elever och lärare. Enligt rektorn på Bohunt spelar det inte någon roll hur mycket pengar man slänger ut på resurser om metoden är fel.

Genom motton som "Stop talking (riktat till den undervisande läraren) and get the students working" och "yes, you can" och "no limits of what the students can do" så har man genom så kallade change teams börjat jobba mot gemensamma mål tillsammans. Webbkurs. Hur skapas en framgångsrik skola? Att skapa relationer och lita på elevernas förmågor: hur gör man? – Pedagog Malmö. Fredrik tillsammans med sin dotter Fredrik Ljungberg, SO- och engelskalärare på Västra hamnens skola, har insett att det är bra relationer med eleverna som skapar arbetsro i klassrummet.

Genom att lita på att de tar ansvar för sitt eget lärande höjs också motivationen hos alla. Att vara en god pedagog och en bra vuxen i skolan kräver hårt jobb och en insikt om att lärande inte bara handlar om hårdfakta och råplugg. Jag lyssnar fascinerat på Fredriks rättframma berättelse om sin tioåriga utveckling som pedagog. Relationsskapande betyder arbetsro Funderingarna på hur man skapar en lugn miljö i klassrummet började för några år sedan.

. - Då försökte jag först vara den auktoritära läraren. . - Jag började helt enkelt prata med dem. Två års stenhårt arbete med relationer, inställning och attityd har resulterat i arbetsglädje hos eleverna. . - Det har inte varit tack vare mig utan det har varit tack vare dem. Ge eleverna möjlighet att ta eget ansvar - Det är aldrig elevernas uppgift. Bild: Colorbox. Framgångsrikt utv. arbete. Framgång. Forskningsöversikt. Framgångsfaktorer för inkluderande undervisning enl Skolinspektionen. Skolinspektionen har publicerat en rapport om ur undervisningen fungerar inom introduktionsprogrammen (Kvalitetsgranskning rapport 2013:6). Eleverna på dessa program har inte tillräckliga betyg för att komma in på gymnasieprogram. Det handlar alltså om elever i behov av stöd för att nå studiemålen. Det handlar om elever som har varit med om att misslyckas många gånger och som har låg motivation för att försöka igen.

Jag tänker att Skolinspektionens rapport lätt kan appliceras på skolan i stort och att det finns mycket att lära av deras observationer och slutsatser. Jag har läst rapporten och samlat de fallgropar och framgångsfaktorer jag ser. Du hittar också en lista med råd i själva rapporten, min lista är lite längre och jag kopplar också mina fynd till formativ bedömning som förhållningssätt. Min övertygelse är ju att ett arbetssätt som bygger på formativ bedömning skulle minska antalet elever som vi nu anser är i behov av stöd.

Fallgropar enligt rapporten. Barn-Elever-Ungdomar. Lärmoduler i bedömning | Min undervisning. Stöd för att utveckla undervisningen.