Lärarskicklighet

”Signaler att ta på mycket stort allvar” Det är första gången svenska lärare deltar i Talis (The Teaching and Learning International Survey). – I den svenska statistiken har vi under flera år sett att lärare i ökande grad uttrycker att de ångrar sitt yrkesval och att de inte skulle ha valt samma yrke en gång till.

Det vi nu fått reda på är att svenska lärare också sticker ut internationellt, det är svenska lärare som i allra högst utsträckning svarar så här, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström till Skolvärlden. Det faktum att endast en av tjugo lärare anser att läraryrket har hög status kallar hon en väldigt oroväckande uppgift, värd att ta på stort allvar. Du nämnde att den här undersökningen innehåller nycklar till hur man kan komma tillrätta med elevernas sjunkande kunskapsresultat. – Forskning har visat på ett antal framgångsfaktorer för god undervisning. Till det hör till exempel att lärarna får feedback på sin undervisning av sina kollegor eller av rektor. Få lärare tycker att yrket har hög status. Bara var tjugonde svensk lärare tycker att deras yrke har hög status.

Nio av tio lärare tycker visserligen om att arbeta på sin nuvarande skola men bara drygt hälften skulle välja att bli lärare igen. Det visar den internationella studien TALIS 2013 som presenteras av Skolverket. Svenska lärares självförtroende sämst i Europa. Svenska lärares bedömer sin egen status som rekordlåg.

I en undersökning tycker bara 5 procent av lärarna att yrket är uppskattat i samhället – jämfört med OECD-snittet på 31 procent. – Det bekräftar bilden om att lärarstatusen är låg, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. TALIS 2013. En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs 7-9. Varannan lärare skulle inte välja yrket igen. Sverige har högst andel lärare som är missnöjda med sitt yrkesval av alla 34 deltagande länder.

Bara drygt varannan skulle välja att bli lärare igen. – Tyvärr är det en bild vi känner igen. Hur framträder lärarskicklighet? Vad gör en skicklig lärare? Avhandling. Goda relationer förutsättning för ordning och reda. Ordning och reda är ett återkommande tema i skoldebatten.

Enligt olika undersökningar är det mycket prat och stök i den svenska skolan och utbildningsminister Jan Björklund har lyft bristen på arbetsro som en orsak till fallande resultat. På ett seminarium hos Sveriges Kommuner och Landsting diskuterades frågan om arbetsro bäst uppnås genom sanktioner eller relationer. Deltog gjorde representanter för lärare, skolledare och elever. En rad ämnen kom upp som vikten av goda relationer mellan elever och skola och att eleverna måste göras delaktiga i arbetet kring ordningsregler. "Positiva förväntningar ger motiverade elever" Lärarna måste leda. Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga.

Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av ­orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar. Detta aktualiserar behovet av ny kunskap och nya begrepp som belyser lärares komplexa arbets­villkor. Ledarskap nyckeln till skolors framgång. Smedshagsskolan i Stockholm, Kälarne skola i Bräcke och Långbergsskolan i Nyköping har minst en sak gemensamt: de hör till de 30 skolor i landet där andelen godkända elever har ökat mest.

Riksdagens utredningstjänst har på uppdrag av Moderaterna i utbildningsutskottet listat de skolor i landet som mellan åren 2008 och 2012 mest har ökat andelen elever som är behöriga till gymnasiet. Vid de skolor som förbättrat sig allra mest i listan har andelen godkända elever ökat med runt 36 procentenheter, från 63 procent 2008 till 100 procent av eleverna fyra år senare.

Framgångsfaktorer_UNOSUNO. Tydliga mål väg till skolors framgång. Varenda svensk 15-åring vet om det: Den svenska skolan är usel.

På Rönnenskolan i Malmö nickar niondeklassarna – hur skulle de ha kunnat missa det? Det är snart skolavslutning och de intensivjobbar för att få färdigt sina NO-arbeten. – Vi har det alldeles för bra i Sverige. Vi är för bortskämda, säger Liridon Ceza. IT i skolan skapar förutsättningar för ökat elevinflytande. Det händer otroligt mycket i svensk skola när det gäller IT just nu.

Fantastiskt roligt att se. De goda exemplen radas på varandra och det kollegiala samtalet är gott, både i sociala medier och på annat håll. I skrivande stund ser jag exempelvis på twitter att ett stort antal pedagoger umgås på pedagogisk pub runt om i landet. Systematiserade skoldiskussioner finns också på nätet där människor samverkar på ett sätt som är tämligen inspirerande. Viktigast för skolresultat: Familjebakgrunden. Sverige satsar mer pengar på skolan än någon­sin tidigare.

Men samtidigt kan DN i en granskning visa att mer resurser inte biter på de fallande kunskapsresultaten. Den negativa utvecklingen är i stället kopplad till segregationen – något som får allt större genomslag i den svenska skolan. Landets kommuner pumpar in rekordmycket pengar i skolan. År 2000 låg prislappen per elev på 55.400 kronor. Sedan dess har anslagen till skolan ökat kraftigt. Framgångsrika skolor där IKT spelat en avgörande roll för att utveckla lärandet.

Under BETT förra veckan åkte jag ut på två studiebesök utanför London. Det ena gick till Hurstpierpoint Collage i West Sussex och det andra gick till Bohunt School i Hampshire. Syftet med studiebesöken var dels att se hur dessa skolor använder den moderna tekniken i lärandet och dels att höra om de nya visioner och det målinriktade arbete som gjort att dessa skolor kunnat vända från att ha varit medelskolor (resultatmässigt) till att bli bland de främsta i England. Det som främst varit avgörande för de ökade resultaten har varit "change of mindset" samt höga och positiva förväntningar på både elever och lärare. Enligt rektorn på Bohunt spelar det inte någon roll hur mycket pengar man slänger ut på resurser om metoden är fel. Genom motton som "Stop talking (riktat till den undervisande läraren) and get the students working" och "yes, you can" och "no limits of what the students can do" så har man genom så kallade change teams börjat jobba mot gemensamma mål tillsammans.

Webbkurs. Hur skapas en framgångsrik skola? Att skapa relationer och lita på elevernas förmågor: hur gör man? – Pedagog Malmö. Fredrik tillsammans med sin dotter Fredrik Ljungberg, SO- och engelskalärare på Västra hamnens skola, har insett att det är bra relationer med eleverna som skapar arbetsro i klassrummet. Genom att lita på att de tar ansvar för sitt eget lärande höjs också motivationen hos alla. Att vara en god pedagog och en bra vuxen i skolan kräver hårt jobb och en insikt om att lärande inte bara handlar om hårdfakta och råplugg.

Framgångsrikt utv. arbete. Framgång. Forskningsöversikt. Framgångsfaktorer för inkluderande undervisning enl Skolinspektionen. Skolinspektionen har publicerat en rapport om ur undervisningen fungerar inom introduktionsprogrammen (Kvalitetsgranskning rapport 2013:6). Barn-Elever-Ungdomar. Lärmoduler i bedömning. Jag och min kollega Marianne har gjort två moduler i bedömning. Den första handlar om planeringesprocessen och ni hittar den här. Den andra handlar om likvärdig bedömning och ni hittar den här. I dag kom även detta bedömningsstöd ut från Skolverket som passar bra i användandet av modulerna. Vill du självskatta dig finns dessa frågor också från Specialpedagogen. I facebookgruppen Engelska i åk 6-9 sambedömer vi flitigt och använder oss av www.textbanken.wikispaces.com där elevarbeten i engelska och svenska sambedöms. När börjar bedömningen? Bedömningen börjar i planeringen.

Stöd för att utveckla undervisningen. Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav.